Sverige
8 mars 17:03
Ridsportplus

Hatet gör ryttarna försiktiga på sociala medier

NäthatDen som visar en perfekt bild av hästvardagen löper mindre risk att utsättas för negativa kommentarer. Det här är något även unga ser, och följer efter. Allt enligt ny forskning.

Hatet gör ryttarna försiktiga på sociala medier
Lovisa Broms som forskat på ämnet stallkultur på nätet menar att många av de elaka kommentarerna grundar sig i ett stort engagemang i hästen. Foto: Sandra Nordin Johansson

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Unga ryttare undviker negativa kommentarer på nätet genom att göra som sina förebilder – visa en perfekt yta. Det visar ny forskning.

Forskningsprojektet ”Stable Cultures in Cyberspace”, stallkultur på nätet, är inne på sitt sista år. I en del av projektet har 25 unga ryttare i Sverige svarat på frågor om hur de använder sociala medier i relation till hästintresset.
– Vi ser att sociala medier är viktiga för ryttare, och därför ville vi kika på stallbackskultur i relation till sociala medier, säger Lovisa Broms, doktorand i idrottsvetenskap på Malmö universitet.

De unga ryttare som deltog från Sverige gick på gymnasiet på Flyinge och Strömsholm, och i studien ger de en komplex bild av vad sociala medier innebär för dem.
– De menar att finns tydliga normer och ideal på sociala medier, en polerad bild är vanligast bland de förebilder som de unga följer. Det gör att de unga jämför sig med dem, och en del känner sig otillräckliga och får prestationsångest, säger Lovisa Broms.

Vill se mer av den autentiska vardagen

Gymnasieungdomarna säger i intervjuerna att de förstår att förebilderna visar upp en perfekt bild eftersom toppryttarna måste vara professionella och visa en bild av att det går bra.
– Men ungdomarna följer också en annan sorts förebilder som vågar visa upp en autentisk bild av vardagen – och de vill se mer av det.

Dock har ungdomarna noterat att den som inte bara visar det perfekta tenderar att få mer negativa kommentarer.
– Det är några som uttrycker tankar som att de supportar den som vågar skildra den verkliga vardagen, men de ser att det kan bidra till att personer får negativa kommentarer. I ena andetaget vill de unga se mer autentiskt material, i nästa säger de att de inte vågar bryta mönstret själva, säger Lovisa Broms.

Hon menar att en bidragande orsak till att normerna i ridsporten är så starka är att vi alla värnar hästen.
– Kommentarerna kommer inte bara av att folk vill vara elaka, det handlar om att man samlas runt hästen inom ridsporten. Det är ett känsligt ämne och vi har olika meningar om hur vi ska ta hand om hästen på bästa sätt.

Ridsportens kultur följer strikta regler

Kanske ridsportens historia har en roll med i spelet, funderar Lovisa Broms.
– Vi har en militär kultur med strikta regler som utvecklats. Vad sker när den gamla traditionen kommer ut på nätet och reglerna möter något nytt?

I sin kommande avhandling ska Lovisa Broms jämföra kulturen på sociala medier inom ridsporten med kulturen som gäller inom dels basket, dels skateboard.
– Sociala medier är ett ganska nytt ämne inom forskningen även om medierna funnits med sedan tidigt 2000-tal, så det behövs mer forskning.

En ny rapport visar att det är många barn och unga som drabbas av näthat och mobbning på nätet. Konsekvenserna för de drabbade kan vara allt från depression till kroppsskam och självmordstankar.

Mobbing i skolor följer med i vuxenlivet

Sofia-berne
Forskaren Sofia Berne säger att de som mobbar på nätet vill ha status och makt och den som mobbats i skolan blir lätt ett offer på nätet också. Foto: Sandra Nordin Johansson

Sofia Berne forskar i psykologi på Göteborgs universitet och har studerat nätmobbning sedan 2010. Hon är en av forskarna bakom en stor forskningsöversikt om ämnet, som Statens medieråd ger ut.
– Jag tycker det är väldigt viktigt att göra vad vi kan för att motverka nätmobbning. Vi vet från mobbning på skolor att många som utsätts bär med sig hemska upplevelser av vad som hänt även i vuxenlivet. Det borde vara samma sak med mobbning på nätet, säger Sofia Berne.

Forskningen visar att den aggressiva kommunikationen beror på att mobbarna upplever mindre hämningar.
– De kan vilja ha status och makt och därför ge sig på andra. Det kan också handla om att kroppsspråket inte syns, den som blir ledsen eller upprörd kan inte visa det, säger Sofia Berne.

Näthat kan handla om förtal, att sprida nedvärderande uttalanden, eller om kapning där mobbaren utser sig för att vara någon annan. Uthängning kallas det när känslig information sprids på nätet.
– Det kan också finnas hot om våld eller om utfrysning, att någon inte får delta på nätet.

Den nya rapporten har gått igenom tidigare studier och siffrorna varierar därför. En tidigare studie visar att 33 procent av ungdomarna upplevt näthat, en annan att 45 procent varit utsatta. Nätkränkningar har 32 respektive 35 procent drabbats av. Men vem är det då som blir utsatt?
– Den som varit mobbad i skolan kan lättare råka illa ut även på nätet. Många beskriver att innehållet i nätmobbningen har koppling till diskrimineringsgrunderna kön, religion, sexualitet, könsidentitet, etnicitet och funktionsnedsättning.

Många negativa kommentarer kring utseendet

Utseende eller intresse är de två saker som flest anger att de fått negativa kommentarer kring.
– Tjejer kan få nedlåtande kommentarer om att de ser feta ut och killar att de inte är muskulösa. Vi har inte undersökt vilka intressen ungdomarna mobbas för, men det borde definitivt kunna hända med ridning.

Personer som utsätts för nätmobbning mår ofta dåligt, säger Sofia Berne.
– Den som drabbas upplever ökad stress, depression, ångest och även självmordstankar finns med. Den som mobbas för sitt utseende kan känna kroppsmissnöje och kroppsskam. Känslorna kan innefatta ilska, oro, rädsla och skam.

Hur ofta vuxna får veta om deras barn drabbats varierar.
– Det är viktigt att de vuxna gör klart var barnen kan vända sig om det händer. Vuxna är också förebilder så vi behöver tänka på hur vi beter vi oss i relation till sociala medier, hur vi kommunicerar kring inlägg som vi läser högt. Unga gör ju som vuxna gör och inte som de säger.

Vem bär då ansvar för att utreda kränkningar på nätet? Skolan har ansvar om det gäller interaktioner mellan två elever – även om mobbningen skulle ske till exempel på ridskolan.
– Sedan tycker jag att det är självklart för föreningar att skapa en god kultur och att ledare pratar mycket om vett och etikett, hur vi beter oss på träning och på nätet. Om träningsgruppen har en snapchatgrupp är det viktigt att det finns en vuxen moderator som håller koll på vad som händer.

Kunskapen måste öka hos vuxna

Nu vill Sofia Berne att kunskapen kring hur vi bästa ska arbeta för att minska aggressivt beteende på nätet ska öka bland vuxna.
– Viktiga insatser är bland annat att unga tränas i medie- och informationskunnighet och får vetskap om varför kommunikation på internet kan bli mer aggressiv.

Fakta

Hit kan du vända dig om du är utsatt

Hos Näthatshjälpen, nathatshjalpen.se, finns råd om det mesta som rör näthat, sexuellt ofredande, hot med mera. Där finns en guide som gör att den utsatta kan få kontakt med en av de 43 organisationer som erbjuder hjälp runt om i Sverige.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 3/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 119 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden