Helena Grühb: ”En bra tävlingsponny måste vara förlåtande”

Det är på hoppsidan den stora avsättningen för sportponnyer finns.
– Enligt den senaste statistiken från Ridsportförbundet står hoppningen för runt 75 procent av alla starter. Fördelningen är densamma för både stora hästar och ponnyer. Då kan vi inte uppfostra marknaden. Om hopponnyerna inte finns i Sverige hämtar ryttarna dem utifrån, säger Helena Grühb.

Hon har ett stort engagemang för sportponnyaveln och följer statistik och resultat från mästerskap noga.
– När jag gick igenom deltagarna på EM reagerade jag på att många på den nivån har känd härstamning, till skillnad från de ponnyer vi möter på mellannivå som ofta har okänd stam.

Det har blivit vanligare att använda varmblod i sportponnyaveln. Många på EM-nivå i ponnyhoppning har varmblodsinslag. Trots att Helena Grühb själv sysslar med rasavel med ett långsiktigt perspektiv frågar hon retoriskt: Kan vi göra det? Eller ska vi hellre satsa på första-
generationskorsningar? Att fortsätta hämta hem ponnyer utan stam från Irland leder i vilket fall som helst inte till något långsiktigt avelsarbete.

En sådan förstagenerationskorsning finns bland hennes avelsston: Miclas Courtney Love (e Lipton), som är SM-medaljör och som har vunnit Prins Carl Philips pris. De övriga stona är new forestponnyer.

Kunskap från Fredriksberg

Helena Grühb lärde sig mycket om rasen och om de bästa blodslinjerna när hon arbetade på det då framgångsrika stuteriet Fredriksberg. Fredriksbergs stamhingstar Smedhults Cavat, Dennie och Jolly Roger återfinns i stammen på Dimmans-ponnyerna.

Ponnyerna måste vara förlåtande. Ponnytiden är kort och en C-ponny är i genomsnitt två år hos varje ponnyryttare.

Statistiken – inte minst den som publiceras i Ridsport varje år – visar att det är blodslinjer som är förärvningssäkra inom sporten. Och att satsa på det som bevisligen fungerar är något av Helena Grühbs käpphäst.
–  ”Alla” rider bättre än jag – men genom att jag har tittat på så mycket ridning, träning och tävling ser jag vad jag vill ha och vet vad som fungerar.

Ponnyerna måste vara förlåtande

Talang och kapacitet hos avkomman är självklara mål för en uppfödare av tävlingshästar. Men enligt Helena Grühb räcker det inte.
– Ponnyerna måste vara förlåtande. Ponnytiden är kort och en C-ponny är i genomsnitt två år hos varje ponnyryttare. Då måste ponnyn ha ett bra temperament.
– Jag väger in så mycket mer än hoppförmågan – ridbarhet, att ponnyn fungerar med barn, att den äter och dricker när den är borta på meeting och går lätt att lasta i transporten.
Helst ska ponnyn ha en ”av-och-på-knapp”, säger hon. Med det menar hon att den ska kunna tända till under ryttare, men lika snabbt kunna varva ner och koppla av när den inte arbetar, oavsett omgivning.

Jag har aldrig varit med om att så många hör av sig för att de vill köpa häst som nu. Men de vill ha ridna ponnyer i 12-årsåldern.

Helena Grühb har ett stort kontaktnät och brukar låna ut sina påläggskalvar till duktiga ponnyryttare så att de får meritera sig innan de går in i aveln. Det främsta exemplet på det är hennes förra avelshingst Dimmans Eros, som tagit mästerskapsmedaljer med flera olika ryttare. Hon har kvar Eros, som hunnit bli 21 år. Tyvärr fick han problem med fertiliten förra året och det är osäkert om han kommer tillbaka till aveln.

Ungponnymarknaden är punkterad

Som de flesta ponnyuppfödare märker Helena Grühb av problemet att det är svårt att få avsättning för ungponnyer, samtidigt som marknaden ropar efter färdiga, erfarna tävlingsponnyer.
– Jag har aldrig varit med om att så många hör av sig för att de vill köpa häst som nu. Men de vill ha ridna ponnyer i 12-årsåldern. Samtidigt har ungponnymarknaden punkterat. Jag står med två osålda 1-åringar nu. Det hade jag inte gjort för ett par år sedan, säger hon.

Hennes råd till nya stoägare är att satsa på avkommeprövade hingstar.
– Ska du bara ta ett föl efter ditt sto så kanske du inte ska välja årets vinnare på bruksprovet utan en Elithingst. Det är ju inte bruksprovs-vinnaren du ska ta hem till stallet, utan du ska ha en avkomma. Vi som har varit med ett tag har ett ansvar för att hjälpa dem som är nya att tänka rätt.