Hingstbloggen: ”Absolut inte en av årets bästa dressyrkollektioner”

På plats i Tyskland igen, denna gång i Oldenburgerförbundets röd- och blåa hall i Vechta. Just dessa dunkla färger gör att fotona blir kassa hos mig som är allt annat än vare sig fotograf eller tekniskt begåvad, ni får ha tålamod med min inkompetens…

Jag må vara både bortskämd och krass, men det känns som om dressyrkollektionen här absolut inte är en av årets bästa. Är det inte det ena så är det det andra. Jag hade stora förväntningar på några av hingstarna, men mina förhoppningar grusades snabbt under longeringen.

Den för mig bästa och mest kompletta hingsten är Blue Hors For Romance II-Desperados-Wolkenhit-avkomma. Hingsten har en vacker sida och tre fina gångarter med lätt front o aktiva bakben. Han gjorde ett positivt intryck vid samtliga moment, för mig är detta väldigt förtroendeingivande! Han är även lagom stor, 168 cm. Han tilldelades premie och kommer att stanna på Blue Hors.

En annan trevlig individ var Revolution-sonen med Belstaff-Londonderry på mödernet, ägd av Helgstrand Dressage. Hingsten är väldigt lik sin fader såväl utseendemässigt som gångartsmässigt, han är dock något mindre, 170 cm i dagsläget. Han är inte fullt så bogfri som fadern var i samma ålder, men verkar ha samma underbara sinnelag.

På Hannoveraner-kåringen för ett antal veckor sedan övertygade inte Ibiza-avkommorna på mig, här tycker jag generellt att de håller högre kvalitet, även om jag inte blivit riktigt kär i någon av dem ännu… De flesta som jag sett hittills är väldigt ”holländska”, dvs med ganska kort rygg och hals, lite åt ”schäfer-hållet” och med mycket mekanik i sina framknän, de verkar ha fått sin pappas goda skritt. Oldenburgerförbundet valde att ta med tre av de fyra sönerna. Den bäste av dem ue. Rohdiamant såldes på auktionen till Helgstrand för 155’ Euro. Han hade tre goda gångarter även om han inte hade de bakbenen i sin travmekanik som jag så hett eftertraktar.

Bon Coeur hade två söner till start här, båda kårades, båda blev premiehingstar och den ena dessutom segerhingst, nämligen nr 40 ue. De Niro. En vacker och mycket funktionell hingst med god bakbensmekanik, lätt front och mycket elasticitet. I longeringen var han tyvärr inte till sin fördel, Jan-Dirk Gißelmann hade fullt upp med att försöka få honom att presentera sig något sånär, en ganska hopplös uppgift… Dock var han väldigt fin och funktionell på såväl hårt underlag som i löst tillstånd. Han kommer att få bästa möjliga utbildning, han såldes nämligen till Lodbergen för 680’ Euro.

Varför nr 41 e. Bon Coeur-Fürstenball fick premie är för mig en fullständig gåta, han är förvisso både snygg och har en fin galoppkvalitet, men han är för långsam bak och kommer rejält i framvikt i sitt travarbete. Priset för honom på auktionen blev 40’ Euro.

Morricone hade två snarlika söner här, varav en inte passerade nålsögat, medan den andra tilldelades premie. På mödernet fanns San Amour-Diamond Hit. Den 169 cm höge hingsten var av en fräck modell med mycket nacke. Han hade en helt ok skritt, en trav med fina framben men lite för höga hasar för min smak, medan galoppen höll god kvalitet. Han såldes till Gerd Sosath för 120’ Euro.

Premie tilldelades även den väldigt stora Sezuan-Sir Donnerhall-sonen med kat nr 76. Informationen om hans mankhöjd säger 173 cm men han gav ett ännu större intryck. Han samägs av Helgstrand o Klausing och är inte till salu. En mjuk och mäktig individ, som jag tycker kunde varit något mer sluten bakifrån i sin travmekanik, men med en väldigt tilltalande mjukhet. Galoppen höll god kvalitet och skritten var helt ok.

Även den siste premiehingsten var av större modell, 171 cm. Denne man var e. Vincent Maranello-Destano. Vincent som ett tag var såld till Lauren Asher, men som nu är tillbaka i regi Stall Helgstrand. Sonen här har tre goda gångarter, men kör fram nacken och halsen något, vilket stör helhetsintrycket. Priset för honom blev 120’ Euro.

På kvällen var det dags för Hingstgalan, för mig en av årets höjdpunkter.

Imponerade i år gjorde 8-åriga BH St. Schufro (St Moritz Jr-Don Schufro) som med Nanna Skodborg-Merrald på ryggen gör i princip alla rörelser upp tom GP med en strålande kvalitet. Detsamma gäller för 10-årige For Romance I (Fürst Romancier-Sir Donnerhall), flott visad av Therese Nilshagen. Piaff och passage håller hos båda dessa hingstar hög kvalitet!

Unge Johnny Depp (Bordeaux-Jazz) vinner med Renate van Uytert det mesta för 5-åriga hästar i Holland för närvarande och var även högt placerad på UVM i somras. Han har tre riktigt fina gångarter och är en hingst som verkligen väcker ha-begär hos mig!

Imposantos (Wynton-Krack C) utvecklas under Bart Veeze enormt mycket och gör redan som 6-åring många rörelser ingående i Inter I. Han har verkligen talang för samling och verkar fullständigt trygg i detta arbete. Hans galopp har för mig tidigare varit något svag, men det tycker jag verkligen inte nu.

For Ferrero (For Romance I-Don Crusador) har ärvt sin morfaders starka bakben och imponerade på mig idag med gångarter av god kvalitet, väl visad av Kim Koolen.

Sist men inte minst måste jag nämna Jameson RS2 (Zack-Negro) vilen som bekant har en knapp skritt, en härlig trav där han kommer lätt upp från backen och en helt magiskt fin galopp. Sen har han världens längsta huvud, men det spelar ju mindre roll…

Det har som vanligt varit härliga dagar här i Vechta, jag hör av mig nästa vecka från Münster-Handorf.