Homeparty för ridprylar och sitsträning i bergen

Men mitt största mål var gelbands, (protect heels, ankels and legs from rubs and irritations while riding) vilken utmärkt produkt, har vi den i Sverige?? Mina skavsår har förpestat många timmar sedan jag kom hit, så jäv…onödigt, tänk om jag haft dessa från början. Stövlar  är lite för hårda ännu och värmen plus dåliga strumpor har sett till att jag mått riktigt illa i slutet av vissa dagar.

Agnes föresten är en ny bekantskap som flugits in från Falköping, en ny medlem i Team Mette! Det har skett en viss omorganisation i teamet då Anna kommit tillbaka på deltid och en tjej slutat. Vi har haft en toppenvecka med både rolig ridning och bra lektioner (…gör numer även vissa ”hopplektioner” vilket är så kul, dock mest bommar på mark). Vi har även vårstädat, sadelkamrar, spolspilta och allmänt tagit tag i lite surdegar, så härligt efteråt och så bra för teamkänsla att tillsammans organistera så rutiner skall flyta ännu bättre.

Att ha utestallar har sina nackdelar, kvistar, löv och råttskit är alltid närvarande…. Det är inte lätt att hålla perfekt Flyinge struktur även om jag gör mina försök att kratta fiskben i spångångarna vissa dagar! Här är man rädd om vatten också så det är inte bara att spola, skura och vattna hur som helst… Så då dammar det om man krattar.

Den amerikanska varianten av Anticimex har varit på besök nu flera dagar, de fräcka råttorna går till och med på vissa hästars kastanjer och gnager, det trodde jag inte någon häst till, men vissa är för snälla!
En sak jag har noterat over here är att det är väldigt god service på det mesta, ut till stallet kan man få sadelprovare, hovslagare med flera flera gånger i veckan. Till exempel kan man gå ihop på en anläggning och få en rullande ridshop komma, typ homeparty, med ost och vin samtidigt som man shoppar fina hästprylar. Ytterligare en affärside..!

Sarah, sadelprovaren/försäljaren marknadsför ett märke som heter Custom och hon har en rullande verksamhet. Det är många som vill ha hjälp med att prova ut nya dressyrsadlar till sina hästar, hon säljer som smör i solen tycker jag det ser ut som. De har träbom som hon ändrar på plats och hon är så stolt över sina fina sadlar som man själv kan designa med ”blingbling”, lack i bakvalv eller andra detaljer. Jag har själv provat både sköna och mindre sköna i sortimentet då Mette är sponsrad med sadlarna sedan många år och de flesta av hennes kunder köper dem också. De är ganska djupa i sätet med mycket knästöd så ett och annat skavsår har uppstått även på andra ställen än fötterna!!

Jag börjar komma in mer och mer i tänket med ridning på utbildade hästar, färre och färre 20 meters volter blir det. Mer skolor, byten och samlade ritter… Lite passage någon piruett och lite serier börjar växa fram. Så himla kul att pussla ihop mer och mer, hörnet om det rids korrekt, leder till slutan som får rätt böjning som leder till ett bra byte till exempel. Solen skiner vi har härlig musik i högtalarna och alla samarbetar, kan det bli bättre? Något som jag skall ta med hem till Sverige och Thulesbo, generöst samarbeta som leder till kreativitet istället för onödiga konflikter, maktdemonstrationer eller annat energikrävande som ibland uppkommer på ridanläggningar. Att fokusera på att alla vinner på att alla utvecklas är hemligheten, här är högt i tak och väldigt raka puckar men med hjärtat på rätt ställe!

Något som jag verkligen gillar med ridskolans upplägg här på anläggningen är att nybörjarlektionerna är ofta privatlektioner tills ridläraren anser att ryttaren behärskar att rida i grupp. De börjar på en mindre ridbana, ”Hill Ring” även kallad, där drillas barn eller vuxna, hjälpernas effekt, sitsen och lättridning och allt som måste till för att behärska dessa hästar i alla gångarter. När det börjar bli ordning på ekipaget, efter ett visst många lektioner så använder de även den kuperade bergsterräng som anläggningen är byggd på som balans och sitsfrämjande. Jag snackade och tog några foton på en kille som fick rida upp och ner för de relativt branta backarna i både skritt och trav. Ridläraren sa att det finns inge´ bättre sätt att få ner hälarna på en elev som en ritt i rejäl utförsbacke! Hur coolt är inte det!!

Mettes hästar springer i backarna också, ”på tygeln” i trav eller galopp eller passage… De branta backarna i skritt så klart… och det är brant, riktigt läskigt på vissa ställen med stupande sidor ner. Jag tittar inte ner då jag har viss höjd skräck, försöker bara ha stenkoll att ingen av hästarna hoppar till och råkar trampa utanför stigen!!! Det är en otrolig utsikt däruppe, och det kryllar av liv, fåglar som kvittrar sagolikt just nu, små ekorre/rått liknande djur som rasslar i buskarna och skriker som tusan, de bor i hål i marken, även lokatt (bobcat) och koyote finns det gått om, men de är inte synliga dagtid tyvärr.

To be continued
/Karin