Hon förlorade sina hästar i branden: ”Det är en sådan chock”

Katarina har delat den hjärtevärmande historien på Facebook om hur det allvarliga felläget gjorde att hon på veterinärs inrådan i ilfart körde in sitt sto Diorissima, ”Doris”, till Uppsala för att försöka rädda fölet.

Jag blev svårt skadad vid en bilolycka 2013 och fick gå med rullator. Då blev Doris mina ben, hon bar mig ut på turer i skogen. Hon har gett mig så mycket när allt var tungt. Jag hade aldrig levt om det inte hade varit för henne. Och nu är hon borta. Katarina Remnemark.

På djursjukhuset lyckades personalen få ut det de trodde skulle vara ett dödfött föl men ut kom en stark liten hingstunge efter Bon Coeur: Diamond Dior.
– Han var helt underbar och folk vallfärdade för att komma och titta på honom, säger Katarina.
– Jag fick hem dem igen på tisdag mitt på dagen och släppte ut dem i flera omgångar. Fölet har haft lite svårt att resa sig så jag ville åka ut på kvällen och titta till honom. Vi var där till klockan 23.

Kraftigt regn

Då regnade det kraftigt men det var ingen åska.

När Katarina och hennes man kom hem skulle de gå och lägga sig. Katarina försökte få igång övervakningskameran eftersom stoet Minellie efter Angard, dräktigt med Van Vivaldi, i stallet var beräknad att föla om en vecka.
– Men jag fick den inte att fungera trots att jag försökte med allt möjligt.

Då ringer telefonen.
– Det var en kompis och hon skriker bara i telefonen: stallet är övertänt, hästarna brinner inne, det går inte att rädda dem!

Blixten slagit ned

Det blev totalt kaos. Katarina fick på sig en träningsoverall över pyjamasen, hennes man sprang runt och letade kläder. De kunde inte fatta. De var ju just där.

Blixten hade slagit rakt ner i ena änden av stallet. Den ände där allt hö förvarades.
– Och i den ände där min stora, fina, snälla 4-åring Dior Dream, som fick klass I trots att han är 185 cm, stod.

Det fanns inget att göra när de kom fram tio minuter senare.
– Taket hade rasat in. Smällen av blixten var så kraftig att lådorna hade flugit ur mitt låsta sadelskåp i metall. Husvagnen som jag sovit i när jag fölvakade hade brunnit upp. Jag skulle egentligen ha sovit i den den här natten och då hade jag inte levt längre. För jag hade försökt rädda hästarna. Jag hade tagit mig in i stallet.

Hittade resterna

Katarina gråter.
– Jag hittade dem i resterna av stallet. Alla tre. Men lillkillen, fölet, honom hittar jag inte. Vi som kämpade så för att han skulle överleva när han föddes och så gjorde han det, för att dö så här? Och ”Doris”, min älskade Doris. Jag blev svårt skadad vid en bilolycka 2013 och fick gå med rullator. Då blev Doris mina ben, hon bar mig ut på turer i skogen. Hon har gett mig så mycket när allt var tungt. Jag hade aldrig levt om det inte hade varit för henne. Och nu är hon borta.

Hon tystnar. Tänker.
– Det är en sådan chock att det inte är klokt. Jag är tom. Jag har gråtit så mycket. Tack och lov var två hästar inte hemma. 2-åringen ”Kalle” efter Karmel van de Watering hade hunnit åka på sommarbete och jag hade inte hunnit hämta hem Lily Dior från Myrsjö där hon varit på betäckning efter unghästtestet. Vi får ställa dem hos Malin Johansson som visade henne.

Vet inte vad som händer

Tragedin är fortfarande så nära att Katarina inte hunnit tänka så mycket på vad som händer nu.
– Jag vet inte hur det blir med försäkringar och så. Stallet var inte vårt, jag delade det med Marianne Brantzell, och bonden som äger det vet inte om försäkringen täcker en återuppbyggnad av stallet. Och alla mina hästsaker är borta. Sadlar, tömkörningsgjord, träns, schabrak, allt, jag har inte ett grimskaft ens.

Katarina försöker ändå tänka positivt.
– Vi har Kalle och Lily kvar, Lily är dräktig med Dalwhinnie. Och en vän som jobbar på USD säger att när blixten slår ner så där rakt ner i stallet då dör hästarna direkt, så jag hoppas att de inte behövde lida.