”I dag har kolikhästarna 85-90 procents överlevnad”

Helsingborgs djursjukhus har under sina 70 år genomgått en otrolig utveckling – från kirurger som opererade iförda ridstövlar och sporrar(!) i det militära sjukstallet på 1950-talet till dagens toppmoderna anläggning. 

Den nuvarande sjukhuschefen på häst, Lotta Persson, började som djursjukskötare på operation i slutet av 1980-talet. Hon har varit med om många genom-gripande förändringar med ut- och tillbyggnader i flera etapper.

Vilka är de största förändringar som du har upplevt?

– Det finns många, men tillkomsten av DC-hallen (Diagnostiskt Center) 2007 innebar att vi införde den så kallade ”Helsingborgsmodellen”, vilket var en mycket stor förändring. Dåvarande chefsveterinären Flemming Winberg inledde ett samarbete med fysioterapeuten Lars Jeppson, trots att det tidigare varit vattentäta skott mellan veterinärer och fysioterapeuter. Numera är sådant samarbete självklart.

– Sedan har utvecklingen inom anestesi varit betydande. Förbättringen av hela kedjan med bra narkosmedel och assisterat uppvak har inneburit att kolikhästarna i dag har 85-90 procents överlevnad, trots att många av dem är mycket sjuka när de kommer hit. 

– Vi tar emot mellan 600 och 700 kolikhästar om året och har alltid bakjour av erfarna kirurger. 

Det verkar finnas ett stort internationellt utbyte med veterinärer?

– Ja, det finns en tradition av att utländska veterinärer antingen kommer hit och lär ut nya tekniker eller att de kommer för att lära sig av oss. Vi har gott rykte internationellt och samarbetar med stora universitet i Norden, Europa och USA kring olika utbildningsprogram.

 Kurser för djurägare och att djursjukhuset gör hembesök verkar också ha tillkommit?

– Vi har gemensam föreläsningssal med smådjursavdelningen och försöker att hitta ämnen som kan intressera djurägarna. På våren brukar fölkursen vara populär; det tillkommer alltid nya uppfödare som vill lära sig hur normala föl uppträder och hur sjukdomstecknen kan se ut.

– Vi har 200 nyfödda föl här varje år – det är viktigt att komma in i tid med ett sjukt föl, det kan snabbt vända till det sämre.

– Den ambulerande tjänsten innebär att vi gör efterbehandlingar i hemmastallet, till exempel av stora sårskador. Det görs också en hel del munhåleundersökningar.

Har du något speciellt minne som etsat sig fast?

– Operationerna ligger mig varmt om hjärtat och det var fantastiskt när Harry Petterson (professor och mångårig chef för djursjukhuset) gav mig möjlighet att åka till USA och studera anestesi. 

– Jag gick på Washington State University och där höjde man på ögonbrynen när det kom en djursjukvårdare som skulle vidareutbilda sig; utomlands är det oftast veterinärer som ger narkos.

– Men jag lärde mig massor och vi har sedan utvecklat anestesin väldigt mycket. Det har varit roligt att vara med om att bygga upp något sådant.

– Vidareutbildningar har blivit lite av Helsingborgs signum och där bidrar Stiftelsen Svensk Djursjukvård med medel och vi har stor hjälp av att vara en del av Evidensia.

Fakta

Eldsjälar och olika ägare 

Två viktiga personer i Helsingborgs djursjukhus historia är Fritz Sevelius, chefsveterinär åren 1954–1976, och Harry Pettersson, chef mellan  1976 och 1998. Båda hade ständigt nya visioner kring att kunna förbättra verksamheten. De var drivande och vände sig åt flera håll för att få fram medel att kunna förverkliga sina ambitioner. 

Stiftelsen Svensk Djursjukvård kom tidigt med som ägare och förvaltar de donationer som djursjukhuset får. Dessa delas ut till forskning, vidareutbildning och investeringar, som den nu aktuella nya CT-skannern. Stiftelsen är en del av Malmö Hushållningssällskap, som äger djursjukhusets byggnader.

För tolv år sedan blev djursjukhuset en del av IVC Evidensia som äger cirka 80 kliniker och djursjukhus i Sverige och ingår i den globala koncernen Agnesee som finns i 20 länder.

Sedan 2012 har det funnits en gemensam CT-skanner för smådjurs- och stordjursavdelningarna. På häst har det gjorts nästan 3 000 CT-skanningar under dessa tolv år.

I början av 2025 kommer en ny, uppgraderad CT-skanner att tas i bruk. I den kan man köra stående falanger, alltså från hov och upp till och med framknän respektive hasar, på stående häst. Det kommer att innebära mindre kostnader och snabbare undersökningar; hästarna inte sövas inför undersökningen.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 19/2024.