Ingen vinner på att välja en för svår häst

Hästmänniskors mål och drömmar ser olika ut. Vissa siktar mot OS-ringar, andra mot klubbtävlingar. Lika många lever för träningen, när polletten äntligen trillar ner, eller varför inte glädjen av en tur i naturen vilken årstid som helst. Livet ser alltid ljusare ut i sällskap av en häst. Oavsett hur många vi är som delar liknande mål kommer vägen dit att se olika ut.

Ryttarens mål och personlighet bör matcha hästens temperament och förutsättningar för att lyckas med det arbete vi ber dem att utföra. Annars ser det mörkt ut. Men även träningsmetoder och hästhållning ska passa den häst som verkar bäst lämpad att skrapa hål i plånboken och lämna oförglömliga minnen av leriga täcken, frusna vattenbaljor och meditativt hötugg i arla morgonstund.

Livet ser alltid ljusare ut i sällskap av en häst.

Människan har genom avelsarbete mer eller mindre medvetet förstärkt vissa egenskaper och färdigheter hos det gräsätande flyktdjur som hästen är. Att rasens, den specifika stamtavlans eller hästens tidigare resultat passar ens målsättning, betyder inte att det finns en självskriven manual för vägen dit.

Även i en grupp till synes lika hästar, utvalda för samma sorts arbete, utbildade och hanterade med noggrannhet och tydliga rutiner, kommer det finnas skillnader i hur de beter sig. En individ, häst som människa, föds med ett visst temperament. Temperamentet är en del av individens personlighet och fungerar som en termostat, som avgör både hur och hur mycket man reagerar i olika situationer. Det kan vara klurigt att se skillnad på en häst som galopperar och en som flyr. En häst som står stilla spänd som en fiolsträng är en helt annan femma än en häst som bara står stilla.

Det finns inte något gyllene sätt att träna eller hantera hästar för att uppnå varje hästnörds mål. Visst är det bra med system, metoder och läror. Men om vi ska nå våra mål utan att tulla på hästens välfärd eller riskera vår egen säkerhet, så krävs insikter i hur man läser av hästens beteende samt kunskap om och ödmjukhet inför individers olikheter. Först då kan träningsmetoder, upplägg och planer anpassas och därmed sanda vägen mot vår hästdröm.

Vi behöver rannsaka oss: Vad vill jag, vad passar mig och vad kan jag?

Alltför ofta missar hästköpare att just den hästen man skaffar i dag, sannolikt inte tar en hela vägen till slutmålet. Ingen vinner på att välja en för svår häst innan man är redo. Om 1,10-debutanten med OS-drömmar skulle lyckas (eller råka?) lägga vantarna på en All In, eller föräldern med guldbyxorna tror att barnets sportsatsning mot mästerskap är löst bara man först vinner ligan i dyrast ponny, då blir väntetiderna på både veterinärkliniken och sjukhusets akutintag snart långa.

Så vad betyder då det här? Jo, att vi behöver rannsaka oss: Vad vill jag, vad passar mig och vad kan jag?

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2023.