Petronella Andersson siktar högt

Mycket vatten har flutit under broarna sedan Petronella Andersson styrde förbi hindren på sin första hopptävling. Fighterinstinkten har vuxit sig stark och i dag bollar hon jobbet som beridare på ett av världens främsta hoppstall med en mästerskapssatsning i den svenska spetstruppen. Efter andraplatsen i Aachen Nations Cup med det svenska laget är Petronella Andersson extremt motiverad.

Vad betyder landslagsplatsen för dig?
— Det är en bekräftelse på att du gjort det bra under årets gång, men det betyder ingenting i det långa loppet. Bara för att du är uttagen betyder det inte att du får vara med och rida, du måste fortsätta visa fin form och göra jämna resultat på högsta nivå för att hålla dig kvar.
— Det är en otroligt stark trupp och jag är imponerad av det ryttarna har åstadkommit. Samtidigt kan du inte tänka att du går in i ett underläge, för då tänker du mer på det än prestationen i sig. Jag ser det som en chans att lära mig av de bästa ryttarna i Sverige. Det är många faktorer som har placerat Sverige där vi är i dag, och vårt största uppdrag är att vara kvar där.

Hur har du tagit dig hit?
— Först och främst handlar det om teamet jag har runt mig med hästskötare, veterinärer, hovslagare, min tränare Yves Houtackers och alla som är involverade. Utan dem och utan Stephan (Conter, ägare till Stephex Stables och sambo med Petronella, reds anm) som äger alla mina hästar hade jag inte varit där jag är i dag. De flesta hästarna har jag haft sedan de var sex eller sju år, vilket innebär att jag verkligen har lärt känna dem. Vi har vuxit tillsammans på den här nivån.

Vad har du jobbat med i sadeln?
— Jag tror att man måste vara ganska kritisk i sin träning och alltid försöka se vad som kan bli bättre. På den här nivån handlar det ofta om att jobba med små detaljer, som märks tydligare ju större klasserna bli. Jag har jobbat en del med min position, där jag har varit lite för snabb framåt med överkroppen. Många tänker ofta på vad hästen kan göra bättre, men du borde först och främst tänka på vad du själv kan göra bättre. Har du inte rätt inverkan hjälper det inte om hästen är bra.
— Jag har också jobbat en del med konditionsträning och använt pulsklocka när jag rider. Jag har en tränare som har lagt upp personliga träningsscheman för hästarna.
—  Han håller egentligen på med friidrottare men är även intresserad av hästar. Vi jobbar ihop med en veterinär eftersom vi tar blod från hästarna för att exempelvis mäta olika muskelvärden.
— Jag märker på min bästa häst Castres, som jag har ridit med pulsklocka två gånger i veckan, att han är mycket piggare och starkare. Det handlar inte om att jag rider honom till han är genomsvettig, utan vi gör kortare intervaller och vissa dagar längre intervaller. Främst handlar det om att hålla honom på rätt puls.

”Game agenda” – vad är det?
— Det är Andy Swärd (mental coach, reds anm) som har lärt mig det. Jag är inte den bästa eleven utan gör mer en personlig variant. Det är speciellt bra när jag rider många olika hästar, då brukar jag skriva ner hästens olika svagheter i mobilen och vad jag ska tänka på med just den hästen. Någon kanske hoppar lite åt vänster och med en annan häst måste jag tänka annorlunda när jag rider en linje.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2022.