Kan man älska sin häst för mycket?

Det är naturligt att hästägare känner en stor tillgivenhet för sin häst och det är vetenskapligt bevisat att människokroppen producerar oxytocin, när vi klappar eller ryktar en häst. Det är ett hormon som ger ökat välbefinnande och minskar ångest och stress. Därför mår vi bra av att umgås med hästar och andra djur. 


Men för hästen kan det bli för mycket av det goda, om vi vill göra den till ett stort kramdjur och glömmer dess egentliga behov. Kärleken till hästen kan bli en sådan passion att ägaren reagerar hysteriskt så fort han/hon tror att hästens välmående hotas. Denna typ av ägare är alltid på jakt efter faror som dammigt hö, hårt underlag eller dåligt väder. Samtidigt kanske de ”älskar ihjäl” sin häst genom att ge den alltför näringsrikt foder i förhållande till det arbete hästen utför.

En sådan häst måste oftast vara iförd total skyddsutrustning från öronspets till hov – huva, täcke och benskydd – om den ska gå ut. Allt utifrån ägarens inre övertygelse om att gränslös vård är bra för hästen.

Psykologer kallar en sådan tendens för mani. Det kännetecknar en person som varken inser vad som är hästens natur eller att hästen kan bli lidande på grund av deras handlande. 


Älska hästen sjuk
Vissa människor har hästar som ständigt är sjuka. Ofta med diffusa sjukdomstillstånd som kräver minutiös skötsel – speciellt foder och strö, noga kartlagd hagvistelse etc. Hästen kan i regel bara användas ett par månader om året, resten av tiden är den konvalescent. År efter år.

I en intervju i danska tidningen Equipage säger foderexperten Ellen Kienzle att precis som det kan bli en mani att ta hand om sin häst, kan en del ägare lura sig själva att tro att deras häst är sjuk.
– De ser en hälta, där ingen veterinär i världen ser någon eller en allergi som ingen kan finna. Det klassiska är rädslan för fång, där ägaren har hästen i en minimal hage för att inte riskera att den blir sjuk eller tusen ursäkter kring foderstaten. Allt för att ägaren ska känna sig behövd.
– Det ska dock betonas att i de allra flesta fall av fång är symtomen verkliga och inget som ägaren hittat på, tillägger hon.

Redan valet av häst kan ske utefter en (omedveten) önskan att kompensera något man saknar i relation till andra människor. Genom att välja en krävande häst som har problem eller är kroniskt sjuk, kan man själv genomgå en läkande process. Detta beskrivs väl av författaren Susan Richards i boken Chosen by a Horse. Hon räddade ett sto från slakt och skötte henne intensivt under tre år av olika sjukdomstillstånd. När hon skulle skriva ner stoets levnadsöde i en bok, upptäckte hon att det istället blev en bearbetning av hennes egen mors död (modern dog när Susan var fem år). Genom att vårda sin sjuka häst, genomgick hon omedvetet en process kring sitt eget liv.
– Detta är mycket vanligt, säger psykoanalytikern Jurgen Kørner. Man söker efter det som fattas en, även om man inte vill erkänna det. Valet av en fordrande häst hänger samman med en önskan efter att hela sig själv.

Hästens egna behov
Idealet är att kunna älska sin häst utan att förmänskliga den. Att sätta sig in i hur hästar egentligen fungerar, istället för att tro att de är som vi. Hästar vill inte krypa in i ett bo och behöver inga kläder (om inte människan avlägsnat deras päls). En häst vill ha uppsikt över omgivningarna, möjlighet att äta under många timmar och röra sig mycket, helst tillsammans med andra hästar.

Tyska beteendevetare Carola Otterstedt, säger i boken Menschen brauchen Tiere:
– Kärleken till djur är bara sann om djurets behov också är tillfredsställda och djuret själv kan avgöra om det vill söka kontakt. Då kommer hästen till oss av sig själv, är nyfiken och vill bli klappad. 
- Men vi måste vara medvetna om att hästar aldrig kommer att älska oss människor som vi älskar dem. De kan känna tillgivenhet för oss, mer är det inte. Den ägare som förväntar sig att hästen ska återgälda kärleken, kommer att bli besviken. 

Münchhausen-syndrom
I extrema fall kan hästägarens omsorger utveckla Münchhausen syndromet. Begreppet myntades då en brittisk barnläkare upptäckte att vissa mödrar, som ofta kom till hans klinik med barn som fått skador, diarré eller sår, i själva verket själva hade skadat barnen. Detta för att få uppmärksamhet och medkänsla från läkare och medmänniskor.

År 2002 visade brittiska forskare från Royal United Hospital i Bath att husdjur också kan vara offer för Münchhausen syndrom. En undersökning av 1000 veterinärers fall av icke-olycksfallsskada på husdjur, visade att två procent av fallen förmodligen var en avsiktlig skada (skada/sår, förgiftning) orsakade av sympatihungrande djurägare. 



Källor: Elsker vi hesten for meget? Equipage 2009
Passer du sammen med din hest? Ridemagasinet 2010
What is the Best Dose of Nature and Green Exercise for Improving Mental Health? A Multi-Study Analysis. J.Pretty; J. Barton, Environmental Science and Technology