Veterinärt
22 maj 11:16
Ridsportplus

Kirurgbrist drabbar akut sjuka hästar

Brist på hästkirurgerDiplomerade hästkirurger är en bristvara och flera djursjukhus rapporterar att situationen är påfrestande. "Möjligheterna att utföra kirurgiska ingrepp kan begränsas, framför allt akuta sådana", säger Linda Wikström på Evidensia.

Kirurgbrist drabbar akut sjuka hästar
Är det brist på häst­ kirurger eller inte? Åsikterna går isär, men saken är klar: tillgång och efterfrågan går inte ihop. Foto: Sandra Nordin Johansson

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Det handlar om hästkirurger. Antalet diplomerade hästkirurger i Sverige går att räkna på fingrarna och detta påverkar flera av de stora hästsjukhusen, särskilt dem med akutverksamhet dygnet runt.
– Detta drabbar hästarna och deras ägare, och branschens brist på kirurger får stora konsekvenser, säger Linda Wikström, chef för Affärsområde Häst på Evidensia med kliniker runtom i landet och två dygnet runt-öppna hästsjukhus, i Helsingborg och på Strömsholm.
– När det inte finns tillräckligt med kirurger för att möta behovet av både planerad kirurgi och akutkirurgi, kan en del av Sveriges hästsjukhus helt krasst ibland behöva neka sjuka hästar att komma, eller hänvisa dem vidare, säger Linda Wikström.

Även hästkliniken vid SLU Universitetssjukhuset (UDS) i Uppsala vittnar om problemen.
– Det är tufft att lyckas ha full kirurgisk kompetens dygnet om. Vi har löst det genom att veterinärer som normalt forskar och undervisar deltar i UDS kirurgiska jourschema, säger chefkirurgen Dylan Gorvy.
– Det är svårt för alla hästsjukhus i Europa att upprätthålla en dygnet runt-jour, fortsätter han.

Ett skäl är arbetstidsreglerna som innebär att en veterinär inte får ha jour för lång tid i sträck utan vila däremellan.

Kirurgbristen slår olika i landet

Bristen på hästkirurger slår olika mot olika delar av Sverige.
– Speciellt hårt drabbas norra Sverige. En häst i Norrbotten som får kolik och måste buköppnas kan möjligen få hjälp i Finland. Att köra den till en akutklinik i Sverige hinner du inte, säger Dylan Gorvy, som själv åker till Boden en gång i månaden för att operera, men bara planerade operationer.

Att UDS löser kirurgschemat med att ta in veterinärer från den akademiska sidan innebär bara fördelar, säger Dylan Gorvy.
– De två det handlar om är ytterst kompetenta, och kirurgin vid akuta fall handlar i stort sett om tre typer av operationer: sårskador, septiska ledinflammationer och buköppningar vid kolik.
– Vi kan inte heller ha för många diplomerade kirurger på lönelistan. Det blir dyrt, de ska ha något att göra mellan operationerna. De måste också operera så ofta att färdigheterna hålls vid liv, och så många operationer görs trots allt inte.
– Det stora problemet är inte brist på kirurger, utan att flera hästkliniker med akutsjukvård ligger inom ett begränsat område och därmed konkurrerar med varandra om såväl hästar som kirurger.

Det finns inte underlag för att anställa så många kirurger som krävs.

Gustaf Croon, Mälaren Hästklinik

Det säger Gustaf Croon, veterinär och delägare i Mälaren Hästklinik.
– Det har för vår del inte funnits någon brist på kirurger, och det är ett resultat av att vi varit och är långsiktiga i vår personalförsörjning. Vi har sett ett potentiellt problem kring antalet veterinärer och även kirurger sedan 2012.

Mälaren Hästklinik har tagit fram ett eget system för att utbilda och utvecklaveterinärer inom organisationen. Och det är något som bara större hästkliniker kan klara av.
– Det krävs en viss volym av operationer för att tillräckligt många kirurger ska kunna anställas så att de täcker alla jourer dygnet runt, året runt. Volymen
operationer måste också till för att utbilda nya, bibehålla dem man har samt för att kirurgerna ska upprätthålla sin färdighet, säger Gustaf Croon.

Lånar ut kirurger till andra kliniker

Sett till antalet är det ingen brist på kirurger i södra och mellersta Sverige, menar han.
– Kirurgbristen finns i så fall i Norrland. Däremot har det varit en upplevd brist, eftersom det finns tre sjukhus med ambitionen att ha öppet dygnet runt inom tio mils radie. Det finns inte underlag för att anställa så många kirurger som krävs för det, undantaget skattefinansierad verksamhet.
– Därför har de sjukhus som inte har så många patienter inte heller tillräckligt med kirurger för att kunna ha dygnet runt-mottagning.
– Vi har vid flera tillfällen ställt upp och utfört operationer på intilliggande sjukhus då de haft inneliggande patienter som varit i behov av akuta operationer men saknat kirurg. Vi har alltså lånat ut kirurger till annan klinik, samt täckt jourer för att hjälpa till så att de inte behövt stänga, säger Gustaf Croon.

Han säger också att det är svårt att få fram och bibehålla viss kompetens på kirurgisidan i Sverige.
– Vi har helt enkelt inte har så många fall av vissa typer. Vi löser detta genom ett samarbete med specialister från andra europeiska länder som kommer regelbundet för att utföra operationer och utveckla kirurgavdelningen, säger Gustaf Croon.
– Vi har ingen brist på kirurger inom häst och vi har flera som opererar, men återväxten måste tryggas.

Sky-operation_22
Fabrice Rossignol är europeisk specialistkirurg inom häst. Han jobbar vanligtvis i Paris men flyger då och då till Sverige för att operera. Foto: Sandra Nordin Johansson

Det säger Marjaana Alaviuhkola vd för Hallands djursjukhus, som har tre opererande hästkirurger.

De hästkirurger som finns på Hallands djursjukhus har funnits där i minst tio år, ett par av dem betydligt längre, och kontinuiteten gör det lättare att planera och att lägga bra arbetsscheman, till skillnad från på kliniker där det råder kirurgbrist.
– Lika viktigt som att varje sjukhus kan erbjuda operationer, är att verksamheten erbjuder en bra arbetsmiljö för kirurger, säger Marjaana Alaviuhkola.

Görs inte så många operationer på häst

För att trygga återväxten står även Hallands djursjukhus själv för utbildningen av nya kirurger. För närvarande finns två adepter på upplärning, en process som kan ta tid.
– Orsaken är att det inte görs så många operationer på häst. Utbildar du dig till kirurg på smådjur kan du bli bra på kortare tid.

Att rekrytera kirurger från andra länder är Marjaana Alaviuhkola tveksam till.
– De passar inte alltid in i kulturen på svenska arbetsplatser, både när det gäller värderingsfrågor kring hur vi ser på djur, och hur de fungerar i en arbetsgrupp.

Fakta

Fem hästsjukhus öppna dygnet runt

SLU:s hästklinik i Uppsala är den nordligaste hästkliniken med möjlighet att ta emot akutfall dygnet runt. Övriga är Evidensias sjukhus i Strömsholm och Helsingborg, Mälaren hästklinik i Sigtuna samt Husaby hästakut i Skara. Hallands djursjukhus i Slöinge har jour fram till klockan 21 på kvällarna.

Krävande jourkedja

För att ett djursjukhus ska kunna ha kirurgisk kompetens dygnet runt, året runt, krävs tillgång till minst tre kirurger. Detta för att schemaläggningen ska följa arbetstidslagar om hur långa skift personer får arbeta och behovet av vilotid mellan passen.

Europeiska specialister

Den högsta utmärkelsen för en hästkirurg är att diplomeras som europeisk specialist i hästkirurgi.

I Sverige finns sju hästkirurger med den diplomeringen. De har efter veterinärexamen gjort minst ett års internutbildning på en hästklinik, och därefter en treårig vidareutbildning på en klinik som kan ge den handledning som krävs.

Fakta

Svenska veterinärer har ingen förtur till fortbildning

För att bli specialist i hästkirurgi krävs många års vidareutbildning. SLU och UDS har nyligen valt ut en sökande som ska få denna vidareutbildning, och platsen går inte till en svensk veterinär.

Det finns sju veterinärer verksamma i Sverige som har titeln europeisk specialist i hästkirurgi.

För att nå dit krävs först att man efter veterinärexamen gör minst ett år i internutbildning på en hästklinik och därefter en treårig vidareutbildning, ett så kallat residency program, på en klinik som kan ge den handledning som krävs.

Portratt-dylan-gorvy-fotograf-li-hedenstrom-(002)
Dylan Govry, chefveterinär på UDS.

UDS i Uppsala har precis rekryterat en veterinär till ett residency program, och av 28 sökande valdes en italiensk veterinär ut. Han blir troligen inte kvar i Sverige efter utbildningen, säger Dylan Govry, chefveterinär på UDS och en av de sex europeiska specialisterna i hästkirurgi som finns i Sverige.

Han förklarar att valet av kandidat har många aspekter.
– Den vi valde hade mest erfarenhet, och har dessutom publicerat forskning. Det betyder att SLU kan få uppmärksamhet genom honom. Hade vi haft en svensk kandidat som var helt likvärdig så hade vi kunnat välja den personen, men det hade vi inte.
– Det är extremt svårt att få ett residency, och det är i princip bara universitetssjukhus som kan erbjuda det. Planen är att UDS ska erbjuda ännu ett residency nästa år, och två som samtidigt gör sitt residency är vad vi maximalt klarar, säger Dylan Gorvy, som uppmanar svenska veterinärer att leta platser i andra länder samt skaffa sig internationell erfarenhet inom kirurgi.
– Att stanna kvar i Sverige kan ge ett snävt perspektiv, säger Dylan Gorvy, som tillägger att det finns många skickliga häst-kirurger som inte är europeiska specialister.
– Men det är en kvalitetsstämpel och nödvändigt att ha om du vill komma långt.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 8/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden