Landslagsträning med precision

Underligt när ens egna hjärna knappt har startat så har Fredrik ställt ut över 20 portar ute på gräsplanen och gjort en hel bana… Men jag antar att det helt enkelt är en regel att det i varje team måste finnas någon som är ”The brain” och någon som är ”The muscles”. Och även om jag inte tycker om att erkänna det så tycks det inte vara bättre än att jag får titeln ”The muscles”.

Chefen hade i alla fall byggt banan med lite tätare avstånd mellan portparen än som är tillåtet ute på tävling med resonemanget att om man klarade de svåra svängarna här hemma så kommer man att känna hur mycket enklare det blir på tävling sen. Sen fanns det kanske någon sväng som var väldigt svår, men då körde han den om och om igen tills polletten om hur man på bästa sättet tog svängen utan att bollarna åkte föll ner.

Efter detta träningspass spolades djuren av och fick gå ut i hagen och rulla sig i gräset. Där hann de njuta av tillvaron ända fram till man såg de grå molnen rulla in. Hann faktiskt ta in alla de fyrbenta kollegorna innan himlen öppnade sig! Det ska jag säga er, att det händer aldrig. I vanliga fall hinner man ta in halva gänget innan regnet kommer, men idag hann alla komma in. Det är så att man egentligen skulle ha köpt sig en trisslott idag.