Livsviktigt att balansera mineralerna

Ibland hör man saker som att ett bra grovfoder är tillräckligt för hästens behov. Men foderrådgivaren Charlotte Jansson, som sett hundratals grovfoderanalyser varje år sedan 2015, slår hål på det. 

– Jag förstår inte den rekommendationen. Vissa foder kan täcka hästens basbehov av kalcium och fosfor, men jag har inte stött på ett enda grovfoder som täckt behovet av mikromineraler. Hästar behöver äta mineraler varje dag, 365 dagar om året, säger Charlotte Jansson. 

Det finns alltså makromineraler och mikromineraler, och man bör göra analys av båda, menar hon. 

– Det kostar lite extra men mikromineraler gör större skillnad än man kan tro. 

När man väl fått analysen går det att ta hjälp av SLU:s verktyg, PC Horse eller helt enkelt räkna med papper och penna. Charlotte Jansson rekommenderar också häftet ”Utfodringsrekommendationer för häst”,  eller att kontakta en foderrådgivare. En sak som kan upplevas som ett problem bland hästägare är att det finns få oberoende foderrådgivare; de flesta är knutna till företag som också säljer foder eller tillskott.

– Mitt tips är att mejla tre–fyra olika företag. Företagets rådgivare bör vara hippolog, agronom eller motsvarande. Sedan får man en foderstat på mejl och kan göra vad man vill med den informationen, säger Charlotte Jansson. 

Vad händer med en häst som får för mycket mineraler? 

– Om en häst äter på tok för mycket över en lång tid kan den bli förgiftad. Hästen har depåer där mineralerna lagras, men när depåerna är maxade och den fortsätter att äta för mycket kommer mineralerna att flyta runt i kroppen, belasta njure och lever och själva blodomloppet, säger Charlotte Jansson. 

Hon berättar att selen kan bli giftigt i för höga doser. 

– På det glada 80-talet, när man förstod att selen var viktigt, är jag övertygad om att hästar strök med på grund av överdosering. 

Så till överdoseringens motpart – brist på mineraler. 

– Brist påverkar immunförsvaret och organens funktioner. Mineraler är delaktiga i hundratals olika enzymer som sköter hela kroppens organ. Järn- och kopparbrist kan till exempel ge anemi, blodbrist.

Brist på fosfor eller magnesium försvagar skelettet, likaså brist på kalcium. 

Det kan ta tid att se symptomen på mineralbrist. 

– Hästarna har mineraldepåer och därifrån plockar de mineraler först, men efter två–tre år, när de tömt depåerna, syns symptomen på bristen. 

Det gör också att en person som köpt en häst och ger den korrekta mineraler kan få ta över ett problem orsakat av den förra ägaren. 

Det går trender på mineralmarknaden. 

– Magnesium säljs i stora mängder, det är en ihållande trend. När det gäller islandshästar så skulle alla ha kisel för fem år sedan, nu säljs det knappt alls. Vi ser också att zink säljs mycket nu, och det är positivt att hästägarna fått upp ögonen för zink. 

Men hur vet vi att zink är bra? Finns det studier?  

– Ja, det finns rätt mycket studier på att zink påverkar immunförsvaret. På humansidan kan man till och med ha zink i en patients dropp efter operation. 

Men går det att jämföra häst och människa?

– Det finns en del studier även på häst. Men det är klart att det inte går att jämföra häst och människa rakt av. 

En sak som Charlotte Jansson vill ta upp är färdiga kraftfoderblandningar som innehåller mineraler. 

– Jag hör inte sällan att kunder ger sina hästar kanske ett kilo om dagen och läser på förpackningen att ”fodret innehåller allt hästen behöver”. Men de missar att läsa att du måste ge fyra kilo om dagen för att mineralbehovet ska vara täckt. 

Det kan också bli problem om en häst som ätit ett  antal kilo kraftfoder måste stå på box, och hästägaren drar ner på fodret. 

– Då glömmer man ofta att det behövs mineraltillskott. Vänd på påsen och se hur mycket man måste ge, och tillsätt resten av mineralerna om det fattas. 

Hästen behöver vitaminer, men inte under sommaren, om den går på grönt gräs. 

Vissa menar att närings- och mineralvärdena i grovfodret gått ner över tid.

–  Men det kan jag inte påstå. Det är där-emot en otroligt stor variation. Jag tror det hänger mycket på hur lantbrukarna tar hand om sina marker; vid höga järn- och manganvärden kan man misstänka att bonden varit slarvig med att kalka. En viss kategori kanske är rädd för att gödsla, och gödslar vi inte får vi mindre näring. Tyvärr verkar det vara en trend.  

Ett modeord just nu är organiska mineraler. Det betyder att de utvunnits ur naturen, i stället för att tillverkas syntetiskt. 

– Man säger att det är naturligt och därför bättre för hästen. Men en studie visade att organisk magnesium visserligen togs upp lättare, men själva pulvret innehöll mindre andel magnesium. För att hästen ska få i sig lika mycket magnesium med den organiska varianten måste den alltså äta mycket mer, säger Charlotte Jansson. 

– Därmed blir det ett större klimatavtryck och ett dyrare pris. Det gäller att se helheten.

Mineraler kan blocka varandra

Det finns basbehov av olika mineraler, vilket inte låter så krångligt. Men det gäller också att veta att mineralerna kan hämma upptag av andra mineraler. 

– Om hästen äter för mycket av till exempel järn så hämmar det upptaget av koppar. Brist på koppar kan göra så att hästens hårrem bleks – en svart häst kan bli brun, säger Charlotte Jansson. 

– Järn och koppar har samma upptagningskanaler i tarmen, de går ut i blodet genom samma portar. Säg att hästen äter 200 procent av sitt järnbehov och den får 100 procent av sitt kopparbehov, då kommer järnet att ta fler platser i portarna där mineralerna tas upp och koppar kommer inte komma åt lika många portar, vilket resulterar i ett kopparunderskott.  

Järn och koppar går ut i blodet genom samma portar.

Järn, mangan, zink och koppar ska samspela med varandra, och för att uppnå det krävs en 4:4:4:1-kvot, där järn, mangan och zink står för fyrorna i kvoten, medan koppar står för ettan. Ett exempel är 400 mg järn, 400 mg mangan, 400 mg zink och 100 mg koppar. Den mer kända kvoten, den mellan kalcium och fosfor (Ca/P-kvoten), bör ligga mellan 1,2 och 1,8 i den totala foderstaten.

Affärsidén: Individuella mineraler

När hästen inte kan välja sin föda är det ett rimligt att bocka av ämne för ämne och komplettera bristerna, tänkte två företagare. Nu blandar de för enskilda hästars behov.

Torbjörn Carlsson har jobbat med tillskott i åratal, och sett förändringar utifrån grovfoderanalyserna.

– Vi har kört mycket statistik och grovfodret har i snitt tappat 20-30 procent i näringsvärde sedan millennieskiftet, säger Torbjörn Carlsson.

Han önskar ny forskning på näringsvärdena i svenskt grovfoder. Senast det kom en rejäl rapport var 2003.

– Hela jordbruket har förändrats med monokultur, konstgödning, växtförädling, klimat  och så vidare. Det är alarmerande att man år 2003 ansåg att 80 gram socker i hösilage var en norm. I dag är 160 gram vanligt, och samtidigt är veterinärerna bekymrade över utvecklingen av fång.

Hos Torbjörn Carlsson och kollegan Christina Aldén föddes idén att göra beräkningar och blanda tillskott för varje hästs behov, under företagsnamnet Nutrients on Demand.

– Vi har utvecklat maskiner och fått ner priset på dem så vi kan bygga fler efterhand som vi växer. I maskinerna blandas upp till 40 ämnen, mineraler, vitaminer, spårämnen, aminosyror och funktionstillskott. 

– Givan varierar normalt mellan 40 och 200 gram per häst och dag, vilket indikerar de  stora brister som ofta finns i foderstaten.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 18/2024.