Löjligt småsnål

Inte mindre än tre motioner till årets förbundsstämma handlar om att man på olika sätt borde sänka medlemsavgiften för alla, eller delar, av medlemmarna.  Någon vill ha familjerabatt, någon vill ha längre avgift för ridskoleelever än för tävlingsryttare och så vidare.

Den del av ridklubbens medlemsavgift som förbundet tar in per medlem är 68 (sextioåtta) kronor per år. Lite mindre än sex kronor per månad. Ursäkta att jag frågar, men är det verkligen de här pengarna som avgör om någon har råd att rida eller inte?

I en sport där tusenlapparna rullar lika fort som benen på en trimmad Shetlandsponny som har ätit 10 kg betfor till frukost så tycker tydligen många av er att sextioåtta kronor per år är en kostnad som måste sänkas.  Ärligt talat, i den totala hästekonomin, skulle ni ens märka någon skillnad om förbundets medlemsavgift var vare sig noll eller trehundra kronor per år?

Om vi sätter den här (tydligen enorma) summan i lite perspektiv så motsvarar de sextioåtta kronorna ungefär:

– Typ 10 minuter av en enda ridlektion per år på en standard ridskola någonstans i Sverige och ungefär 3 minuter av en privatlektion hos någon av de mer kända tränarna.

– Ungefär lika myckjet som en väldigt liten flaska med ett billigare hästschampo.

– Som en fika för dig och din hästskötare på en hästtävling.

Det blir nästan lite löjligt när man jämför, eller hur? Jag vet en sak, vi behöver ett förbund, för utan ett förbund så finns det inga landslag och inga tävlingar, ens på lokal nivå.  Jag kan inte tycka att sexioåtta kronor är så speciellt mycket.