Ur arkivet”Dressyren av en remont skall ej innebära något arbete, som gör honom trött” - så skrev Paul Georg Wiedesheim för snart hundra år sedan om remonthästarnas utbildning. Ridsport har tittat tillbaka på tiden då militären ständigt behövde förses med utbildade hästar.
Militären behövde remonthästar
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Minns ni remonten? I dag kopplar vi ordet remont till en nosgrimma, men ursprungligen kommer ordet från franskans ”remonter”, som bland annat betyder förse med nya hästar. De hästar som rekryterades till den svenska militären skulle år 1913 uppfylla följande: hästen skulle vara av ädel ridhästhärstamning, frisk, skadefri, tre till sex år gammal, mäta minst 147 cm bakom sadeln, ej ha manen helt eller delvis bortklippt, ej ha klippt, ryckt eller kuperad svans och levereras med hållbar lädergrimma. Allt enligt hastkatalogen.se.
Hästarna kunde komma från Sverige eller utlandet, men redan på Gustaf III:s tid skrev Gustaf Johan Ehrensvärd: ”Utan en förbätrad hästafvel kan konungen ej vänta stora framsteg af sitt cavallerie; hvarken dess cassa eller tilgångar tillåta at ifrån främmande länder göra ständiga remonter”.
Remonterna fick inte bli trötta
Att det var utbildning av hästar det handlade om framgår av följande mening nedtecknad av Paul Georg Wiedesheim år 1929: ”Dressyren av en remont skall ej innebära något arbete, som gör honom trött”.
Fakta
Utbildning av remonter
- Vad? Utbildning av remonter.
- Var? Ridskolan Strömsholm.
- När? Troligen 1950-talet.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 7/2023.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på