När hästens rumpa rinner

Bakterierna i tarmarna lever normalt sett i balans med varandra. Men balansen kan rubbas, till exempel om hästen får i sig mycket stärkelse.  Då kan bajsets karaktär ändras, exempelvis till diarré. Andra orsaker kan vara sandrik jord, parasiter eller stress. 

Allmäntillståndet behöver inte bli sämre vid diarré, även om man ibland ser att hästen får glanslös päls. Däremot är det värt att se upp; dålig balans i tarmarna kan leda till kolik. Och kraftig, plötslig diarré kan vara livshotande. Om hästen är allmänpåverkad, har feber, hög hjärtfrekvens, röda slemhinnor eller har stora volymer diarré ska veterinär alltid kontaktas direkt.

Vad kan då göras för att stabilisera magen? Här ger veterinärerna på Evidensias hemsida råden att ge tillräckligt med fiber, att testa att ge hästen enbart grovfoder och att ge foder upplyft från marken till hästar som går på sandrik jord.

Fri fekal vätska

En variant av lös mage är fri fekal vätska, FFV. När en häst har FFV kommer träcken i två faser. Först som bollar och sedan i rinnande form, som vissa kallar bajsvatten. Rinnande bajs ställer till det när att hästens bakben och svans smutsas ner och hudirritation kan uppkomma.

Förekomst av FFV kan därför utgöra ett välfärdsproblem för drabbade hästar även om det inte finns några indikationer på att hästen uppvisar sjukdomssymptom som till exempel feber, enligt Katrin Lindroth  vid SLU, som forskar på FFV.

Vissa hästmagar fungerar bättre när hästen får hö i stället för hösilage. Enligt Evidensia kan en orsak vara att hästägaren glömt att räkna om fodrets vikt när torrsubstansen ändras, så att hästen får samma antal kilo hösilage som den fått hö. Då blir fibermängden för liten. Ett tag gick ”stallsnacket” att fri fekal vätska, FFV, orsakas av hösilaget som sådant. Utfodring med inplastat vallfoder är dock inte en generell orsak till FFV. Däremot kan  enskilda individer ha olika tolerans för olika typer av vallfoder.

För en tid sedan genomförde Katrin Lindroth en studie där hon tittade på hästarnas foderstater. I enkätsvar uppgav flera av hästägarna att hästarnas träck blev bättre efter byte av grovfoder – till ett annat parti av hösilage eller från hösilage till torrt hö. I studien framkom också att 23 procent av hästar med FFV tidigare hade drabbats av kolik. 

– Det är en förhållandevis hög andel i relation till kolikfall i jämförbara hästpopulationer, säger Katrin Lindroth i ett pressmeddelande, men betonar att det inte går att bevisa sambandet utan ytterligare vetenskapliga studier. 

Det var inte möjligt att i forskningen se någon generell skillnad i förekomst av bakterier i träcken hos hästar med och utan FFV. Det visar på att FFV inte rör sig om grovtarmsstörning. Men mer forskning behövs för att man ska kunna vara säker, menar Katrin Lindroth, som nu i oktober - december genomför en ny studie om FFV för att undersöka om förekomsten kan minska med hjälp av tillskott och utfodring.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 17/2024.