Nosgrimmekontroll: ”Händer det fler gånger måste vi överdomare agera”

Sedan något år har kontrollerna av bett och nosgrimmor blivit allt vanligare på dressyrtävlingar, på alla nivåer. I dag är det inte alls ovanligt att få bett och nosgrimma kontrollerat av överdomaren på en tävling även i lätt klass.

Christel Wiberg arbetar med att utbilda överdomare. Hon bekräftar att överdomarna har fått instruktioner om att kontrollera nosgrimmor och betsling. Och det har gett resultat.

– Ofta handlar det helt enkelt om att ryttaren behöver hjälp att få utrustningen att sitta rätt. Men det händer även att vi upptäcker skador i munnar och för hårt åtdragna nosgrimmor.

När utrustningen sitter fel eller nosgrimman är för hårt åtdragen är det vanligaste att ryttaren får en tillsägelse och en möjlighet att rätta till det.

– Men när en överdomare säger till om en för hårt dragen nosgrimma är det viktigt att följa upp och se till att den förblir lösare även i nästa klass, eller kanske till och med på nästa tävling, säger Christel Wiberg.

”Måste agera”

Lillian Jansson, ordförande i dressyrkommittén, håller med.
– Är det en engångsgrej ska ryttaren få en möjlighet att rätta till det. Men händer det fler gånger, då måste vi agera.

Samtidigt betonar Lillian Jansson att överdomarna inte i första hand är kontrollanter. De finns för att hjälpa arrangör och ryttare.
– Men även hästarna, och det är viktigt att de har koll så att tävlandet är sjysst mot hästarna.

Både Christel Wiberg och Lillian Jansson ser att det har blivit vanligare att ekipage i och med kontrollerna utesluts på grund av blodsregeln. Mer upptäcks och mer stoppas.
– Jag är förvånad över att inte fler ryttare faktiskt tittar regelbundet i sina hästars munnar, säger Christel Wiberg.

Absolut regel

Blodsregeln är absolut och i en del fall utesluts hästar på grund av ren otur. Hästen råkar kanske bita sig i tungan på framridningen, eller den får ett litet sår på annat sätt.
– Det är förstås olyckligt, säger Lillian Jansson, men så är det och det vet ryttarna om.

När det gäller kontroll av nosgrimmor har ett mer objektivt mått än ”två fingrar” diskuterats. Organisationen ISES, International Society for Equitation Science, har tagit fram en mätsticka för att få ett objektivt mått. Christel Wiberg har testat den men tycker inte att den fungerar särskilt bra.
– Det mått som är angivet är ungefär lika hårt som ett finger på sidan, jag tycker det är för hårt. Dessutom gillar jag inte att den ska träs in vid nosryggen, det känns inte säkert varken för mig eller för hästen.

Måste vänja sig

Lillian Jansson tycker att det är viktigt att överdomare och ryttare använder sitt sunda förnuft och att de tar ansvar för sina hästars bästa.
– Ett fast mått som är lagom för en häst med nätt huvud kommer att vara alldeles för hårt för en med grövre huvud. Här krävs det en del egen känsla och omdöme.

Överdomaren Birgitta Gitte Einarsson gick hem och tränade på sina egna hästar efter att ha varit på fortbildning.
– I den situationen vill jag känna att jag vet vad jag gör. Jag skulle vilja att ryttarna också tränar på detta hemma så hästarna blir vana. Då blir situationen tryggare.

Lillian Jansson konstaterar att ju fler överdomare som faktiskt gör munkontroller, desto mer vana blir  även ryttarna.

– Det är inte så lätt att vara den som kontrollerar, men ryttarna måste bli vana vid att detta är rutin. På så sätt skapas en trygghet både för dem, hästarna och överdomarna. Vi får alla samarbeta för hästarnas bästa.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 17/2018.