Nu växer fölen för fullt

Föl har en brant tillväxtkurva. Stoets mjölk och gräset som fölet betar är de främsta ingredienserna för att utveckla skelett och muskulatur. Födan ska tillgodose näringsbehovet för tillväxt, en normal utveckling samt ge energi till spontana aktiviteter.

Du kan inte driva fölet att växa fortare än den genetiska potentialen för tillväxt, men du kan ge felaktiga byggstenar, genom till exempel obalans i kalcium/fosfor-kvoten.
– I en normal, sund situation med di från stoet, ett bra bete på kort och relativt tätt gräs och tillskott av de mineraler som saknas, blir fölets behov tillgodosedda, säger professor Anna Jansson, SLU.
– Föl ska vara lagom runda, varken magra eller feta. Tjocka föl är inte bra, de kan få en annan metabolism som är inställd på att lagra fett.

Fölet diar mycket och ofta

De första veckorna växer ett föl mycket fort och diar ofta. Under den allra första veckan diar det cirka tio till tolv gånger i timmen. Senare sjunker digivningsfrekvensen, så att fölet vid en månads ålder diar cirka fyra gånger per timme.

Under fölets första två till tre månader är det stomjölken som täcker närings-behovet. Det ställer stora krav på stoet – under digivningsperioden kräver hon lika mycket energi som en tävlingshäst på elitnivå. Det innebär dubbelt så mycket energi som krävs för underhållsbehovet (att stå, äta och andas). Stoet behöver även mer protein än tävlingshästen, totalt omkring 1,5 gånger mer än till underhållet. Stoet ska både producera mjölk och själv hålla sig i form så att hon kan bli dräktig igen cirka en månad efter fölning.
– Redan under dräktigheten läggs grunden för fölets ämnesomsättning och tillväxt, säger Anna Jansson. Därför är det viktigt att stoet varit välförsörjt på till
exempel mineraler. Det finns en studie som visar att om stoet fått mycket stärkelserikt kraftfoder under dräktigheten så påverkas fölets insulinkänslighet till det sämre. Det kan möjligen öka risken för fång senare i livet.

Gräs är det förnämligaste fodret till både sto och föl. Omständigheter som nederbörd, soltimmar och grässorter bestämmer hur länge betet räcker som enda föda. Föl brukar tidigt ta efter stoets sätt att äta och provsmaka både grovfoder och gräs. Redan vid cirka tio dagars ålder börjar tarmfloran utveckla en annorlunda bakteriesammansättning för att ta hand om och processa annat foder är mjölk.

Betar allt mer efter tre månader

Runt tre månaders ålder betar fölet allt mer. Mineraler brukar vara det enda tillskott som behövs på betet fram tills gräset blir förvuxet och tappar i energi och protein. Då kan stödutfodring i form av bra grovfoder behövas.

Redan under dräktigheten läggs grunden för fölets ämnesomsättning.

Det finns inget belägg för att det är stärkelserikt kraftfoder som behövs, det finns till och med indikationer på att stora intag kan påverka broskkvaliteten.
– Det krävs sällan kraftfoder, utan grovfodrets näringsinnehåll är avgörande. Jag har tillsammans med en agronomstudent gjort en studie som visar att föl växer lika fort på ett hösilage av superkvalitet som på en foderstat med ett enklare hösilage och mycket kraftfoder, berättar Anna Jansson.

Det högkvalitativa hösilaget i studien innehöll grässorterna timotej, ängssvingel och rödklöver och hade ett näringsinnehåll på 10,9 MJ och 90 gram smältbart protein per kilo torrsubstans (kg ts).
– Det är viktigt med en balanserad foderstat. Även om ett föl skulle råka få för lite foder under en period, men med rätt proportion mellan protein och energi, vet man att de får en kompensatorisk tillväxt när fodermängden ökas. De ställer om sig och växer snabbt då.

Runt fyra månaders ålder kan en del föl drabbas av uppdrivna eller upprätade kotor. Tillväxtzonerna blir irriterade, så att kotorna får en ojämn form och verkar svullna. Fölet rör sig stelt och är trött.
– Det här tillståndet är sannolikt multifaktorellt, säger Anna Jansson. Det kan bero på en förändring från en begränsad foderstat med bara mjölk och dåligt bete till en foderstat med riklig tillgång till energi eller att fölet kunna stjäla av
moderns kraftfoder.
– Fölet kan också haft begränsade möjligheter att ligga och vila under en period av kraftig tillväxt.

I ”Stora foderboken” ger den danska veterinären Nanna Luthersson en liknande förklaring.
– Orsaken är överskott av energi i fodret i förhållande till övriga näringsämnen som är viktiga för tillväxten: protein, kalk, fosfor, koppar och zink, säger hon.
– Då växer lederna snabbare än vad strukturer och mineralinnehåll hinner med.

Detta räknas som en vanlig och lindrig variant av tillväxtrubbning, som brukar vara övergående om fölet ges tillfälle att vila så mycket det vill och får foder med rätt sammansättning.

Protein en nödvändig byggsten

Protein är viktigt i sammanhanget, det är nödvändiga byggstenar för skelettet. När proteininnehållet sjunker i gräset under slutet av sommaren är det viktigt att se till att fölet får protein från annat håll genom tillskottsfodring.

Bäst är grovfoder med högt proteininnehåll som lusern eller en vitamin- och mineralblandning med protein. Detta kan med fördel ges i en så kallad creepfeeder, en liten inhägnad som bara fölet kan gå in i och som vuxna hästar inte kommer åt. Där kan fölet i lugn och ro äta sitt tillskottsfoder.

Analys av grovfodret är grunden för att kunna ge fölet rätt förutsättningar för fortsatt tillväxt under hösten och längre fram, efter avvänjningen. Även mineralerna bör ingå i analysen, eftersom det kan bli direkt negativt att ge mineraltillskott som rubbar balansen mellan kalcium och fosfor. Ca/P-kvoten bör ligga runt 1,8; alltså 1,8 gram Ca per gram P. Det kan också vara en god idé att låta analysera betet.l

Källor: Forage feeding systems, A Jansson et al. 2012. Utfodringsrekommendationer för häst, SLU. Stora foderboken – Brogaarden. Föredrag om Utfodring av sto och föl av agronom Margareta Rundgren.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 12/2021.