Fölets första tid kan vara utmanande

Det är mycket som ska börja fungera i den späda fölkroppen och det gäller att vara observant på fölets uppträdande. Kameraövervakning kan vara ett bra sätt att på distans se hur sto och föl uppför sig de första dygnen, utan att störa dem när de ska knyta sina viktiga band till varandra.

Det friska, normala fölet visar livslust och galopperar omkring i boxen. Detta varvas med att det diar fem till tio gånger per timme och sover.

Se upp för koliksymptom

Om fölet verkar lite forcerat i sitt sätt att galoppera, mer av irritation än livsglädje, och dessutom bara ligger mycket korta stunder – helt enkelt verkar rastlöst – kan det bero på begynnande kolik. Andra tecken på att fölet har ont i magen är att det försöker krysta ut avföring eller kissa utan att det kommer något, ryggar, viftar irriterat med svansen, saliverar eller lägger sig på rygg.

I enklare fall kan det bero på förstoppning av tarmbecket. Detta brukar avgå när fölet diat första gången, men är ibland hårt och jobbigt att få ut. Det ska ha kommit ut under det första dygnet. Om inte lätt motion eller ett milt laxermedel hjälper, behöver veterinär tillkallas. Denne ger i regel avslappnande medicin och lavemang. Sådan här mekoniumförstoppning är vanligare hos svaga föl, de som är för tidigt födda samt hos hingstföl, på grund av att de har trängre bäcken än ston.

Kontrollera stoets juver ofta

Andra milda koliksymtom kan bero på att fölet sväljer luft när det diar, vilket ger irritation och gaser i magen. Kontrollera stoets juver, så att inte den ena spenen är mer hårdmjölkad än den andra. Om fölet får kämpa för att få ut mjölk kan det svälja luft samtidigt.
Kraftigare kolik kan bero på medfödda missbildningar som outvecklad grovtarm eller någon sammanväxning. En del fall kan behöva avhjälpas genom kirurgi.

Hos framför allt hingstföl kan urinblåsan brista i samband med födseln. Det märks genom att det bara kommer några droppar urin när fölet försöker kissa; det blir oroligt och viftar mycket med svansen. Ett typiskt symtom är att buken blir päronformad. Snabbt ingripande av veterinär är nödvändigt.

Om det rinner mjölk ur nosen när fölet diar, kan det bero på gomspalt, kluven gom, eller annan defekt i munhålan. En del tillstånd kan åtgärdas genom operation, kontakta veterinär för rådgivning och prognos.

Bakterier i blodet

En allvarlig fölsjukdom är sepsis, vilken tidigare kallades fölsjuka. Det innebär att fölet har fått bakterier i blodet och tillståndet kan yttra sig på flera olika sätt – det kan både sätta sig i leder och ge allmän cirkulationssvikt.

Bakterierna kan ta sig in genom naveln, men eftersom tarmkanalen är öppen det första dygnet är det troligare att fölet får i sig dem genom munnen. Föl slickar och smakar på allt.
Symtomen är att fölet får feber, blir slött och inte diar normalt. När cirkulationen börjar svikta och fölet är på väg in i chock, sjunker kroppstemperaturen till under det normala.

Ibland visar sig bakterieinfektionen i form av hälta och svullna leder först flera veckor efter infektionstillfället. Då blir fölet plötsligt halt och uppenbart påverkat.

Diarré är fullt normalt

Runt 60 procent av alla föl får diarré någon gång. Runt femte levnadsdygnet är det vanligt och fullt normalt att fölet får diarré, som varar någon vecka. Vid denna tid sker en omställning i fölets mag-/tarmkanal för att det ska klara att bryta ner mer fast föda.

Håll alltid uppsikt över föl med diarré för att direkt lägga märke till om den plötsligt tilltar eller blir mycket lös och vattnig. Eftersom föl har låg kroppsvikt kan de snabbt drabbas av uttorkning. Vid kraftig diarré kan ett snabbt ingripande av veterinär behövas för att fölet ska få i sig tillräckligt med vätska.

Om diarrén är bakteriell med sepsis som satt sig i tarmen, blir fölet även allmänpåverkat. Då behövs veterinär insats.

Rotavirus kan ge diarré på lite äldre föl. Det är framför allt vanligt på stuterier med många föl.

Lär dig om Neonatal isoerytrolys

Ett tillstånd som stoägare bör känna till eftersom drabbade föl måste få veterinärvård snabbt, är Neonatal isoerytrolys (NI). Fölet föds normalt och är ofta piggt och starkt och diar råmjölken. Men om sto och hingst tillhör olika blodgrupper, har stoet bildat antikroppar mot fölets röda blodkroppar, vilka faller sönder och fölet blir mycket sjukt efter cirka ett dygn.

Det blir slött och flåsar vid minsta ansträngning. Urinen är rödfärgad: allt från rosa till riktigt röd och slemhinnorna bleka till gulfärgade. Fölet gäspar ofta.

Ett sådant föl måste få friska, röda blodkroppar från annat håll och får inte dia stoet förrän hennes råmjölk har mjölkats ur.

Dummyföl- underlättande tekniker finns

Så kallade ”dummy foals” har börjat uppmärksammas allt mer. De kallas så för att de verkar desorienterade. Fölen kan verka helt normala precis när de föds. De reser sig och det ser ut som om de diar, men de suger inte på spenen utan smackar bara intill juvret. Sedan vandrar de längs boxväggarna utan att komma till ro, gnisslar tänder eller andas mycket stötvis med vidgade näsborrar och diar i luften. De riktigt dåliga kan inte resa sig och i svåra fall får de kramper.

Orsaken anses vara syrebrist i samband med förlossningen eller dålig syresättning i livmodern.
Om man inte förstår att det är ett dummyföl inom det första dygnet efter födseln, kraschar fölet snabbt genom vätskebrist och svårighet att reglera glukos och insulin. De är mycket infektionskänsliga om de inte kommer under behandling.

Dessa föl är arbetskrävande, även i lindriga fall behövs glukosdropp och de måste vändas, resas och väckas varannan timme. De allra sämsta behöver vårdas på klinik för att få sina mediciner intravenöst och det kan ta flera dygn innan de repar sig.

En ny behandlingsmetod för dummyföl utgår från teorin att dummyfölens likgiltighet och ointresse av att dia beror på att en biokemisk omkoppling under födseln inte har utförts. När fostret ligger i livmodern måste det hålla sig någorlunda stilla, därför bildas lugnande neurosteroider. I normala fall sker någon form av ”avstängning” av dessa genom det tryck som fostret utsätts för under förlossningsförloppet. Därmed blir det nyfödda fölet alert, vill komma på benen och börja dia.

En metod att simulera ett konstlat födelsetryck med hjälp av mjuka rep runt fölkroppen under 20 minuter har visat sig hjälpa många dummyföl att bli helt normala. Metoden utvecklades i USA och har börjat användas till dummyföl även i Sverige.

Viktigt att redovisa missbildningar

Föl kan även ha medfödda missbildningar av olika slag. De som räknas som ärftliga finns upptagna på Jordbruksverkets defektlista. Om fölet har en sådan (kan till exempel vara att det föds utan ögon eller bara med ett litet öga) ska detta anmälas till den avelsförening som rasen tillhör.

Aktuell defektlista finns upptagna i SJVFS 2019:31, bilaga 2 på Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se