Så får du koll på fölets första timmar

Strax efter att det är fött, lägger sig ett friskt föl i bröstläge med lyft huvud och frambenen framför sig, i ett läge så att det kan resa sig.

I normalfallet slickar stoet fölet och allt eftersom den lilla fölkroppen kommer igång, får den impulsen att vilja resa sig och söka efter mjölk. De första två sakerna som stoägaren har att tänka på är att desinficera naveln och kontrollera att fölet får i sig råmjölk.

Viktigt att desinficera

Naveln har direktkontakt med fölets blodomlopp och kan bli en inkörsport till infektion, om den inte desinficeras. Navelsträngen brukar gå av då stoet reser sig eller fölet försöker komma på benen. Om den inte gör det, ska man vänta tills all pulsation avstannat innan den dras isär.

Använd engångshandskar vid all kontakt med navelsträngen och ta tag i den med ena handen intill fölets buk och håll emot – detta är viktigt, annars kan bukmusklerna skadas – dra sedan av strängen med andra handen, cirka tre till fem centimeter från fölbuken.

Desinficera navelstumpen genom att doppa den i generöst med 0,5-procentig klorhexidinlösning. Detta är en mycket viktig förebyggande åtgärd. Efter att navelstumpen har desinficerats, torkar den samman, skrumpnar och faller bort inom några dagar.

Den livsviktiga råmjölken

När fölet rest sig och börjar få kontroll på de långa benen, är råmjölk nästa viktiga punkt. Det kan ta en stund innan fölet hittar rätt och kommer på att det måste vinkla huvudet för att få tag i en spene och låta tungan forma en tratt runt den.

Normalt står fölet inom en timme efter födseln och diar inom två timmar.

Råmjölken är livsviktig för föl, eftersom den innehåller antikroppar som skyddar fölet innan det hunnit bilda egna. Det största upptaget av antikropparna i tarmarna sker inom de första sex till åtta levnadstimmarna, efter tolv timmar upphör mottagligheten.

Ut och skutta

Råmjölken har även en viss laxerande effekt och sätter fart på fölets tarmmotorik. När fölet diat några gånger bajsar det i regel ut det svarta tarmbecket, mekonium.  Det är den avföring som fölet samlat i tarmarna under fostertiden. Det brukar avgå mellan sex och tolv timmar efter födseln. Det kan vara mycket svårt att upptäcka de små klumparna i boxen, så det är fölets uppförande man ska titta på.

Står fölet ofta och krystar utan att det kommer något, kan det behöva hjälp i första hand genom lätt motion (till exempel genom att leda stoet ett varv runt gårdsplanen och låta fölet skutta efter). Annars kan man testa ett milt laxermedel, vilket finns receptfritt på apotek.

I samband med att fölet kommit igång att dia brukar även stoet få sammandragningar som gör att efterbörden krystas ut.

Kontrollera att fölet kissar normalt, det ska inte komma en stråle ur naveln också.

Viktig checklista

Skulle fölet inte vara riktigt piggt och uppföra sig som beskrivs ovan bör man:

• Titta på slemhinnorna i munnen. De bör vara rosa, inte grå.
• Kontrollera pulsen. Hos nyfödda föl ligger den över 60 slag/minut (mellan 80 och 150 slag/min).
• Klia det på örat och röra vid näsborrarna. Fölet ska reagera med att röra örat eller skaka på huvudet samt grimasera när man rör vid näsborrarna.
• Titta på fölets hållning. Det ska ligga upp på bröstet, inte som en slapp hög.
• Kontrollera andningen. Den bör vara över 30 andetag per minut (30-40) och fölet ska kunna gnägga.

Allt hos föl är högre och snabbare än hos vuxna hästar: kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens. Om det närmar sig de vuxna hästarnas värden är det inte bra.

Extra uppmärksamhet krävs på föl som fötts vid fel tidpunkt, svaga föl och om fölningen blev mycket utdragen. Det är idag enkelt att få rådgivning av stallets veterinär över telefon, genom att skicka över en film på fölets beteende om något verkar onormalt.

Tillkallad veterinär brukar göra en så kallad foal-check, det är ett blodprov som tas tidigast vid ett dygns ålder och som visar fölets antikroppsstatus. Fölet kan behöva extra hjälp i form av särskilt framtagen fölplasma. Detta kan även behövas om stoet läckt råmjölk före fölningen.

Även föl som föds vid normal tidpunkt efter seminering/betäckning eller då stoet gått över tiden, kan vara underutvecklade. Det kan finnas flera orsaker till detta. Några av dem är:

•  att stoet har nedsatt allmänkondition och dåligt hull (därigenom har fostret fått sämre näringstillförsel)
• lång transport under dräktigheten
• att stoet drabbats av infektion eller kolik under dräktigheten
• tvillingfoster

Om något går snett

Det är inte alla fölningar som slutar lyckligt. Om stoet skulle dö, bör man försöka mjölka ur åtminstone någon råmjölk från henne och ge fölet med nappflaska. Observera att fölet ska dricka ur nappflaskan i bröstläge så att mjölken inte dras ner i lungorna.

Finns det ingen råmjölk alls, måste fölet få någon form av ersättning. Detta kan ske på olika sätt:
a)     råmjölk från annat sto (kliniker och vissa större stuterier har fryst råmjölk). Den som har flera ston i avel bör varje år själv frysa in lite råmjölk att ha till hands. Med tanke på hur besvärligt läget blir vid råmjölksbrist, är detta en viktig rutin att införa.
b)     blodplasma. Veterinärer brukar ha fölplasma hemma under avelssäsongen.
c)     Råmjölk från ko fungerar, men en större mängd mjölk behövs (lantbrukare har ofta fryst råmjölk på lager)
d)     Det finns råmjölkspasta tillverkad av råmjölk från ko som kan ges som en första dos tills veterinär kan komma med plasma.

Hantera råmjölken rätt

Värm fryst råmjölk långsamt i kastrull till 37 grader. Överhettad råmjölk förstörs. Råmjölk ska inte värmas i mikrovågsugn.

Släng aldrig råmjölk – den kan komma till pass hos någon annan uppfödare och innebära skillnaden mellan liv och död för ett föl.

Annat som gäller för moderlösa föl:

• se till att fölet slipper ödsla extra energi på att hålla värmen. Stäng av en del av boxen med halmbalar och sätt upp en värmelampa (så kallad grislampa) på ett säkert sätt eller trä på det en kofta.
• gör allt för att försöka hitta en amma som kan bli fostermor. Fölet behöver växa upp med och fostras av andra hästar för att förstå att det är en häst. Kontakta Föl- och Ammajouren, sociala medier och lokalradion.

Om det istället är fölet som dör vid fölningen, anmäl gärna stoet till Föl- och Ammajouren eller meddela på sociala medier att det finns ett nyfölat sto som kan bli amma.