Professor Jönsson har terrängkoll

Det finns några nyckelhinder där agnarna kommer att sållas från vetet under lördagens terräng. Jan Jönsson nämner bland annat hinder 14, Castle Wall and Canon. Det är ett stort upphopp med en grav framför. Hästarna kan nog lätt tro att det är vanlig bank, men det är en djuplandning bakom. Sedan följer tre galoppsprång i en slänt till ett smalt hinder i form av en kanon.
– Det beror ju mycket på hur hästarna landar efter första hindret hur det stämmer fram till det andra. Så är det på fler ställen, säger Jan Jönsson som också är professor i ridkonst. 

Han har setts gå banan om och om igen, nästan alltid individuellt med en av de svenska ryttarna i taget. Det blev fyra gånger bara under torsdagen och när Ridsport träffar honom sitter han på en stol och vilar lite, i väntan på att gå ut i terrängen med svenska lagryttaren Sara Algotsson Ostholt. 
– Jag börjar kunna banan nu, hahaha. Och jag somnar nog gott i kväll, säger han. 

Ett annat utslagsgivande moment är 18 och 19. Nummer 18 är trakhenerliknande och står högst upp på en kulle. I diket är det ett grus med klart avvikande färg mot underlaget. Efter sluttar det brant ner mot ett smalhinder som dessutom står i vatten. 
– Hästarna kan nog titta till lite i graven. Men de behöver ha fokus framåt på det som ska komma, säger Jan Jönsson. 
– Det gäller också att ekipagen inte kommer för fort och för platt på de här hindren. 

Nummer 21 och 22 är en liknande fråga, men ett uthopp uppe på en kulle och sedan en brant slänt ner till ett smalhinder. 
– Vi har tränat mycket på den sortens frågor, säger Jan Jönsson. 

Sara Algotsson Ostholt har sett uppriktigt bekymrad ut sedan första dagen i Blair Castle.
– Det är mycket annorlunda frågor. Det är svårt att säga hur hästarna kommer att uppfatta dem, säger hon. 
Det är Ian Stark som har designat banan och Sara Algotsson Ostholt har aldrig ridit någon av hans banor tidigare.

Förbundskapten Staffan Lidbeck var på torsdagen tydlig med att han helst inte vill se några tidsfel hos de svenska ekipagen. 
– Tidsfelen kan kosta i slutänden, säger han. 
Samtidigt är han beredd att ändra sina planer för de svenska ekipagen under klassens gång. Han har flera medhjälpare ute i terrängen som kommer att rapportera till honom hur hindren hoppas. 
– Sedan gäller det att värdera den information som kommer in också. Att kunna se vilken typ av ekipage som har fått problem på vilken typ av hinder, säger han. 

Banan är hisnande vacker och börjar med en ganska tuff sluttning uppför tidigt, sedan fortsätter det att gå både uppför och nedför. 
– Det gäller att hushålla med krafterna och inte rida hästarna fulla med mjölksyra direkt. För det är mycket kvar sedan, säger svenske lagryttaren Johan Lundin. 

Tysklands Michael Jung, som är titelförsvarare, har medvetet valt mindre rutinerade Fischer Takino, som med sina åtta år är startfältets yngsta häst.
– Han är rutinerad nog och har mycket fullblod i sig. Jag tror att det behövs på den här banan, säger han. 

Banan skiljer sig mycket från den senaste Europamästerskapens banor, Malmö 2013 och Luhmühlen 2011. 
– Jag tror att engelsmännen har fördelar av den här banan, säger Jan Jönsson.