Hampa – välfungerande strömedel för häst

En hästägare som gick över till hampa för några år sedan är Viveca Crafoord. Hon använder det tillsammans med torv i sin lösdrift för två hästar.
– Jag letade efter något som inte dammade, inte frös, som sög bra och var lättmockat. För några år sedan hittade jag hampa, berättar hon.
Då var det svårt att få tag på, men nu har det blivit vanligare. Det säljs ibland under namnet lättströ och finns både i balar stora som spånbalar och i förpackningar till smådjur.
Viveca Crafoords lösdrift har ett cementgolv. Ovanpå det har hon gjort en bädd av ett rejält lager torv. Som topplager använder hon hampa.
– Ibland strör jag det ovanpå, ibland blandar jag lite.
I lösdriften fryser underlaget lätt på vintern och då blir det ingen förbränningsprocess i bädden. Det kan göra att det blir lite kladdigt och en del av bädden måste mockas ur.

Bättre lösning med hampa
Torven är mer benägen att frysa än hampan, därför tycker Viveca Crafoord att det här blir en bättre lösning. Dessutom blir det lättmockat eftersom hampabitarna är tunga och faller genom spångrepen av sig själva.
– Hade inte hampan varit ganska mycket dyrare än torven, hade jag kanske testat att ha bara hampa, säger hon.

Priset fortfarande en nackdel
Priset är en av nackdelarna med hampa som strö. Det som håller priset uppe är att det än så länge är svårt att hitta maskiner för beredningen i Sverige. Stråna behöver hackas och sedan ska fibrerna skakas ur.
Roger Olofsson är en av dem som odlar hampa i Sverige och tillverkar strö.
– Det finns inget stort stationärt verk för berberedning här. Vi har stått utomhus lite provisoriskt, men det gör att hanteringen är dyr.
– Jag hoppas att vi kan få till ett större mobilt verk för berberedning, som kan åka runt mellan gårdarna. Då kan vi troligen få ner priset och få upp den inhemska produktionen.
– I dag marknadsför vi oss inte eftersom det inte finns produktion som täcker efterfrågan. Vi måste importera för att kunna behålla de kunder som vill ha hampa, säger Roger Olofsson.
Han anser dock att helhetsekonomin för hästägaren inte blir så dålig, då ströet är drygt efter att du fyllt upp för första gången. Viveca Crafoord håller med.
– Dessutom suger hampaströ bättre än spån, och det bryts ner fortare. Vi lägger vårt på hög och efter en säsong är det jord.

Påminner om torv
På många sätt påminner hampan om torv i sina egenskaper. Det fungerar bra att göra en bädd av det och det brinner fort. Det suger kanske lite sämre än torven, men är å andra sidan ljust och lätthanterat även vintertid.
– Jag tror att hampa kommer slå ut andra strömedel på sikt, säger Roger Olofsson.
– Det har många goda egenskaper och är dessutom förnyelsebart. Det ingår på ett naturligt sätt i kretsloppet.
– Men vi måste få ner priset genom att få fler odlare och minska handarbetet, så att det blir effektivt och lönsamt.

Denna text publicerades första gången den 5 oktober i pappersutgåvan av Ridsport dummer 10-2017.