Reportage
30 december 2018 21:18
Ridsportplus

”Lyxen är att göra en helt anpassad skoning inför bara en start”

Del 2: Hovslagaren bakom stjärnornaTryon, Normandie, Rio... Peter Glimberg har varit med i mästerskapens hetluft flera gånger om som fälttävlanslandslagets hovslagare. Hur tänker han om just fälttävlanshästars skoning och vad ser han för vanliga problem som klinikhovslagare? Lär av Peter i Ridsports mini-serie.

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

Peter Glimberg åkte i september  till VM i Tryon som fälttävlanslandslagets hovslagare. Han ser det som lyxigt att kunna göra en perfekt skoning för bara en tävling, men i övrigt är det inte så glamoröst som det låter att åka på mästerskap, tycker han.
– Det var bara fälttävlanslandslaget som hade med en egen hovslagare, då många vill byta skor inför de olika momenten. Det blir mer drama med en tappsko i terrängen och det får helst inte hända.

Han skor främst ridhästar men även en del galoppörer. Gemensamt har de hastigheten och här finns en del att lära över grengränserna, enligt Peter Glimberg.

I galopp har det länge varit vanligt att använda lätta aluminiumskor, något som många fälttävlansryttare har tagit till sig. En järnsko väger ungefär 300 gram, en aluminiumsko cirka 100 gram.

Peter Glimberg har räknat ut att i en lång fälttävlan tar hästen ungefär 1500 galoppsprång. Med järnskor på hovarna bär hästen då 450 kilo per ben i dödvikt, med aluminiumskor sänks vikten till 150 kilo per ben.
– Det kan innebära några avgörande sekunder över en terrängbana, men framför allt belastar lägre vikt hästens nedre leder mindre och minskar därför risken för skador.

I detalj:

Peter Glimberg

Hovslageri
Peter Glimberg

Foto: Lotta Brundin Gyllensten/lottapicturesFoto: Lottapictures

  • Ålder: 50.
  • Bor: Löberöd.
  • Familj: Fru och fyra barn varav tre rider.
  • Yrke: Unghästutbildare som sadlat om till hovslagare. Skor alla typer av hästar och arbetar också en dag i veckan som klinikhovslagare på Löberöds hästklinik.
  • Har varit med som fälttävlanslandslagets hovslagare på VM i Tryon, EM i Malmö och Skottland, VM i Normandie och OS i Rio.
  • Bästa hovslagaregenskap: Nördig med hästar och gillar att utmana mig själv.
  • På fritiden: Det bästa är att åka på meeting med familjen. Då vill jag inte vara hovslagare.
  • Fokus: Sunda och hållbara hästar.

I fälttävlan rider ryttarna tre moment och det är inte ovanligt att ryttarna vill ha olika skoningar i de olika momenten. I dressyren används oftast den tyngre traditionella järnskon. En tyngre sko kan ge ett högre benlyft. Sedan skos hästarna om till terrängen, ofta till en helfalsad lätt aluminiumsko med konkav insida som ger bättre grepp i underlaget. Och till hoppningen är det inte ovanligt att byta tillbaka till järnskor igen.

– Lyxen är att sko inför bara en start och därför kunna göra en helt anpassad skoning. Eftersom jag inte vill ha en tappsko gör jag en så kallad hunterfit-skoning, det vill säga skon och hoven hamnar precis kant i kant. Då finns det inget att växa i utan den skoningen är bara anpassad efter just den tävlingen. När en häst ska gå lite längre måste man lägga ut skon något, annars blir det för hög belastning när hoven växer över skon, säger han.

Några detaljer från arbetet:

Studerar böjda spår

För att utmana sig själv och möta problem arbetar Peter också som klinikhovslagare en dag i veckan. De vanligaste problemen på tävlingshästarna i dag anser Peter kommer från hovled och strålben. Med ökad fart ökar också belastningen, ändå är dessa skador inte vanliga på en galoppör.

– Det enda jag har kommit fram till som skiljer dem åt är att en galoppör inte går på ridbana där det blir mer böjda spår. Så för mycket enformigt arbete på böjda spår bör nog undvikas.

Därför har Peter Glimberg studerat hur hästar rör sig just på böjda spår. Många hästar är ohalta på rakt spår men det blir annorlunda på böjt spår på hårt underlag där hästen inte sjunker ner i materialet. Vid longering i vänster varv kommer hästens inre ben att landa på hovens utsida och ytterbenen på hovens insida. Lederna trycks ihop maximalt på den ena sidan och dras ut maximalt på den andra sidan.

Här finns en del att reflektera över för en hovslagare.

– Lederna har en maxtolerans för hur mycket de kan tryckas ihop och öppnas upp. Därför är det viktigt att utgångsläget med rätt verkning är så skonsamt som möjligt för hästen. Här finns en del att reflektera över för en hovslagare.

Svängar i slowmotion

Han har även studerat hopphästars svängar i slowmotion. När hopphästen vänder upp mot hinder i exempelvis en vänstersväng landar den på utsidan på vänstra benparet och på insidan på högra. Har hästen stora utlägg kan hävstångseffekten ge en ökad belastning på de nedre lederna, särskilt på fiberunderlag som är ett väldigt fast underlag.

Peter Glimberg_lg-12
Peter Glimberg hemma i stallet med den egna hästen Hells Bell.

En hov är inte statisk utan den förändras hela tiden eftersom den växer, och den växer under belastning. Det finns tre huvudsakliga faktorer som styr en hovs form. Kraften i belastningen, det vill säga med vilken kraft hästen landar på hoven. Belastningens riktning, det vill säga benställning. Och det genetiska arvet. En häst med avvikande benställning kommer naturligt att växa och belasta sig så att avvikelsen blir värre ju längre skoperioden går.

Som exempel kommer en inåttåad häst att bli hög på insidan eftersom den belastar utsidan och avvikelsen blir då större. Detta gäller att hålla efter, men samtidigt inte överkorrigera eftersom det är hästens naturliga benställning.

Har riktmärken

Peter Glimberg verkar hästen utifrån några riktmärken där han eftersträvar att få hovledens centrum att hamna i centrum av hoven. Tre punkter ska sammanfalla med hovledens centrum: hovens bredaste punkt, en punkt 1,5-2 centimeter bakom strålspetsen och strax framför där hörnstöden övergår i sulan (se bild).

– Sammanfaller dessa uppnås oftast en hov i balans och därigenom ett så optimalt utgångsläge som möjligt. En för lång tå, med mer fot framför hovledens centrum, kommer att skapa mer belastning i hovens bakre del där känsliga strukturer som strålbenet finns. Det kommer även att stressa den djupa böjsenan. En för hög trakt kommer i stället stressa gaffelbandet och ytliga böjsenan.

Undviker onödig belastning

En trakt ska sluta vid strålens bredaste punkt. Slutar den ett par centimeter längre fram, blir det en felaktig belastning som går rakt upp i det känsliga strålbensområdet. En del hästar som reagerar har bara hunnit bli ömma i hovens vävnad då hoven inte har klarat belastningen, som ett nageltrång. Då är det lätt avhjälpt.

Det är en fin linje att avlasta för en tid vid en skada och samtidigt ska inget annat bli överbelastat.

För att undvika onödig belastning på de nedre lederna följer han hovbenets form. Sulkroppen innanför vita linjen och lamellerna brukar vara symmetrisk och är en direkt avspegling av hovbenets form. Hovväggen formas utifrån sulkroppen för att bli så symmetrisk som möjligt.

Har en häst en skada på djupa böjsenan kan man kila upp trakten. Då gäller det att vara medveten om att man flyttar belastningen till gaffelband och ytliga böjsenan. Det kan man göra en tid för att läka ut en skada.

– Vi kan med en verkning flytta kraften i belastningen och det måste man vara medveten om. Det är en fin linje att avlasta för en tid vid en skada och samtidigt ska inget annat bli överbelastat.

Glimbergs snabba tips:

Kolla hur hästen sliter sina skor. Har den slitit extremt mycket på utsidan men insidan är intakt kan det vara en hint om att hästen är för hög på sina insidor. Skon ska vara mest sliten nära mitten på skon i tån.

En häst med en extrem avvikelse kan behöva gå till hovslagaren oftare. Felaktigheten kan annars hinna bli för stor och ge en skada.

Glimberg om…

…vad som är viktigast för en frisk och hållbar häst:
”Utan en individuellt anpassad verkning utifrån varje häst spelar det ingen roll vad du gör med själva beslaget. När hästen är verkad ska den belasta alla ytor så jämnt som möjligt. Det är viktigt att ta hänsyn till hur hästen är byggd. En häst med naturligt lång liggande kota står automatiskt med lite lägre trakter – och ska göra det. Ändrar du i balansen ändrar du hela benets struktur.”

Skiss Glimberg
GLIMBERGS FÖRKLARAR: • Kontrollera att hovledens centrum är i centrum av hoven.
Eftersträva att tre punkter ska sammanfalla med hovledens centrum (se nedersta bilden):
1. Hovens bredaste punkt.
2. Strax framför där hörnstöden övergår i sulan.
3. 1,5–2 centimeter bakom strålspetsen.
• Titta på hästen rakt framifrån i långsam rörelse. Belastar den hela hoven lika mycket? Är insidan för hög kommer kotan rotera utåt. Är insidan för låg roterar den inåt.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 117 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-