Reportage
28 mars 2019 10:53
Ridsportplus

Stress i dressyr – det visar studier på och så kan stressen undvikas

På djupetFlera studier pekar på att dressyr kan vara stressande för hästar. Men det går att undvika.
– Det är ett steg i rätt riktning att man börjat tala om ”a happy athlete”, för det går att nå framgång med träning utförd på hästens premisser, säger beteendeforskaren Andrew McLean. Läs mer om vad stress innebär, hur den kan undvikas och proffsens goda råd.

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Dressyr kan vara en av de mest stressande upplevelserna för en häst, enligt flera undersökningar. I en fransk studie framkom att 65 av 76 undersökta valacker mellan 6 och 15 års ålder, alltså 85 procent, visade någon typ av beteendestörning (se faktaruta). De hästar som tränades i dressyr eller högre skolans rörelser hade klart fler och allvarligare beteendestörningar än övriga.

Hästarna var uppdelade i sex grupper som tränades på olika sätt. Grupperna med hopp-, fälttävlans- och lektionshästar reds alla framåt i en fri form, medan dressyrhästarna och de som arbetades i högre skolan, hade krav på total lydnad. Det är en av förklaringarna till stress hos dressyrhästar, menar forskarna.

– Dessa hästar får inte visa egna känslor under arbetspasset, genom till exempel ett bocksprång. Det uppstår också många tillfällen till konflikt mellan häst och ryttare. Hästens minskade steglängd uppnås ofta genom mothållande tygel och bett, medan skänklarna driver på framåt, ett motsatsförhållande som ökar stressen, säger Martine Hausberger och övriga forskare bakom studien.

– Till viss del kan beteendestörningarna bero på övriga omständigheter i studien: lite stråfoder och att stå i box så många timmar och för lite motion. Men detta var lika för alla hästar och faktum kvarstår: disciplinen som hästen användes i avgjorde hur mycket beteendestörningar den uppvisade, konstaterar de.

090923194_abfa4
Hästarna i studien där stress undersöktes var indelade i olika grupper.

Liknande resultat i dansk studie

Liknande resultat framkom i en studie med 126 dressyr- och hopphästar i en dansk doktorsavhandling av veterinär Rikke Munk Andersen, Aarhus Universitet, från 2017. Nivån av stresshormonet kortisol i saliven mättes på hemmaplan och på tre olika tävlingar. Dressyrhästarna hade en högre nivå av kortisol än hopphästarna på tävling.

Dressyr är perfektion. Dressyrprogrammen innehåller rörelse efter rörelse som var och en ska utföras med största precision, efter ett förutbestämt mönster och på en speciell plats. Inte en hov får sättas fel, huvudet får inte höjas eller sänkas för mycket, munnen måste vara sluten, steget ska vara elastiskt. Och så vidare. Det är så mycket som ska stämma samtidigt.

Om en häst råkar vara lite för på tårna just under programmet och bockar i den ökade galoppen blir det genast poängavdrag. I jämförelse får en hopphäst ”lätta på trycket” även under tävling. Det blir en skör balansgång att få dressyrhästen att utstråla energi och samtidigt vara hundraprocentigt lydig. Det är också lätt att hamna i en prestationsspiral: så snart hästen klarar en nivå, siktar ryttaren högre, så att hästen ställs inför nya utmaningar och svårare träningspass.

Fakta

Studier

  • Franska forskare har gjort en genomgripande test av hur olika arbetsuppgifter påverkar hästar. De undersökte 76 valacker, mellan sex och 15 år gamla. Dessa arbetades på skilda sätt under en timma per dygn.
  • Resultat:

Dressyr och arbete i högre skolan gav flest och mest allvarliga beteendestörningar; hoppning/fälttävlan/ridskola gav hästar som slickade och gnagde på inredningen, medan voltigehästarna uppvisade de mildaste störningarna.

85 procent (65 st) av hästarna uppvisade någon typ av beteendestörning. Som beteendestörning räknades allt från de enklare som nickningar, tunglek och slickande eller bitande på inredningen, till de mer allvarliga vävning, krubbitning och huvudskakning.

75 valacker, mellan sex och 15 år gamla deltog i undersökningen. Fördelning av hästarna
Hoppning 19 st
Dressyr 17 st
Arbete i högre skolan 16 st
Fälttävlan 10 st
Lektionshästar på hög nivå 7 st
Voltigehästar 7 st 
Totalt 76, mellan sex och 15 år gamla

Dansk studie: Högre nivå av stresshormon
Dressyrhästar hade en högre nivå av kortisol än hopphästarna på tävling. Det visade en studie med 126 dressyr- och hopphästar i en dansk doktorsavhandling av veterinär Rikke Munk Andersen, Aarhus Universitet, från 2017.

Amerikansk studie: Godis bättre än klapp
När amerikanska forskare vid Oklahoma State University lät elva hästar utföra olika uppgifter och sedan bli belönade med antingen en klapp/att bli kliade på halsen eller att få en godbit att äta, ville alla hästar helst ha en godbit. Så en ätbar belöning för rätt uppförande är det hästar uppskattar allra mest.

Källor: Could Work be a Source of Behavioural Disorders? A Studie in Horses. Hausberger, Gautier et al. Oct 2009; Real life dressage av Carl Hester and Polly Ellison; Valegro Champion horse av Carl Hester; The girl on the dancing horse av Charlotte Dujardin; Föreläsning av P Pageat; intervju med Andrew McLean; Can equestrian professionals recognize signs of stress in the ridden horse? Carol Hall et al, Nottingham Trent University. ISES-konferens 2014. Horses prefer food over human contact for task reward: considerations for human-horse bonding av E Kieson et al. ISES-konferens 2018. ISES 10 inlärningsprinciper: www.equitationscience.com/learning-theory-in-equitation The relationship between steroid hormones and performance in warmblood sport horses, Rikke Munk Andersen, PhD Thesis 2017 Department of Animal Science, Aarhus University.

Expandera

Förbättra samspelet

A. Mclean061005-059
Andrew McLean.

Ett av svaren på en mer stressfri inlärning har den australiska beteendeforskaren Andrew McLean, en av grundarna av ISES (International Society for Equitation Science). Det är en plattform som arbetar för vetenskapliga förbättringar av samspelet mellan häst och ryttare.

– Vi måste ta till oss erfarenheterna från inlärningspsykologin och förenkla inlärningen för hästen med renodlade signaler. Göra en sak i taget och låta hästen svara på en signal innan vi ger nästa. Med tiden kan signalerna komma närmare varandra, men aldrig samtidigt.  Varför ska vi utsätta hästarna för otillbörliga och krångliga träningsmetoder när det kan göras mycket enklare?, säger Andrew McLean.

Pavlovs hundar

De flesta av oss känner till Pavlovs hundar som dreglade vid en signal som innebar foder, men han gick vidare med att visa vad som händer när uppgiften som ger rätt eller fel respons blir alltför lik. De allra flesta hundarna blev så förvirrade att de inte kunde fortsätta med försöket.
– Detta är den effekt som konstant förvirring ger, det sänker djurets tendens att reagera, förklarar Andrew McLean som ofta hänvisar till detta experiment.

– ”Learned helplessness” (inlärd hjälplöshet, reds anm) uppstår. Det kan jämföras med mycket som vi utsätter hästar för, som när ryttaren håller emot i tygeln och driver på med skänkeln – hästen upplever aldrig någon lättnad från den första signalen innan den andra kopplas på.

Det är ett steg i rätt riktning att man börjat tala om ”a happy athlete”, för det går att nå framgång med träning utförd på hästens premisser.

Han vill se undvikande av konflikt, att hästar ska vara självbärande och att ryttaren undviker att ge flera hjälper samtidigt.

– Dressyr är den disciplin som bygger på flest olika signaler till hästarna och kan därmed lätt bli förvirrande för hästar och skapa spänning. Det är ett steg i rätt riktning att man börjat tala om ”a happy athlete”, för det går att nå framgång med träning utförd på hästens premisser. Men det finns en hel del att rätta till. Dressyrdomarna har det yttersta ansvaret för att inte premiera spända hästar, hur flotta gångarter de än har, säger han.

Det är några av slutsatserna som framkommer av de tio principer för hållbar inlärning som har tagits fram inom ISES.

Råd från Andrew McLean:

  • Förenkla
    Tydliga, renodlade signaler
  • Undvik förvirring
    En respons per signal
  • Undvik flyktresponser
    Rädsla försvårar inlärning och ökar stress
  • Undvik konflikt
    Hjälp hästen slappna av
    Andrew McLean, en av grundarna av ISES (International Society for Equitation Science)

Genomgång av inlärningsstudier

Forskaren Katarzyna Olczak från lantbruksuniversitetet i Kraków har gjort en genomgång av 63 studier kring hästars inlärning. Hon sammanfattar dem med att ”en viss mental upphetsning behövs för att få till en effektiv prestation, men om upphetsningen går bortom en viss nivå har den motsatt effekt.”

Olczak menar att sättet en häst svarar på stress kan skilja beroende på dess personlighet, temperament, ålder, kön och livserfarenhet. För att hästen ska komma ihåg vad den har lärt sig, krävs energi och koncentration. Därför finns det risk för att träningseffekten minskar om hästen är stressad.

Positiv och negativ förstärkning

Motivation är en viktig faktor för framgångsrik inlärning och borde även vara det inom träning.

Därför anser en del forskare, till exempel danska Janne Winther Christensen, att det är en paradox att de flesta inlärningstester som utförs i studier är baserade på positiv förstärkning, medan de flesta träningsmetoder baseras på negativ förstärkning.

Caucasian Blonde Woman Feeding Carrots To Lipizzaner Horse Stallion
Något ätbart – en positiv förstärkning.

Positiv förstärkning innebär att man tillför något till hästen, i regel foder. Negativ förstärkning innebär att man upphör med något, till exempel tryck från tygel eller skänkel i samma ögonblick som hästen utför den rätta reaktionen. Den har fördelen att den alltid fungerar, medan den positiva förstärkningen kan mista sin tjusning. Blir hästen mätt, är den inte längre motiverad att utföra handlingen för att få belöningen.

I den franska studien gjordes vissa jämförelser med människors förhållningssätt till sitt arbete. Precis som på en arbetsplats måste den tränande hästen anpassa sig till en chef, nämligen till ryttaren som bestämmer över den.
– Oftast används mer negativ än positiv förstärkning i träningen, ibland även bestraffning, säger Martine Hausberger.

När hästen börjar uppvisa beteendestörningar är det en allvarlig varningsklocka. De olika stereotyperna anses vara hästars sätt att stå ut.

Andra studier har visat att effekten av överdriven böjning av hästens huvud innebär att hästen enbart ser sand och hovspår. Det kan innebära stress eller obehag för hästen att helt behöva förlita sig på ryttaren. Den behöver kunna höja huvudet för att scanna av omgivningen. Ett flertal studier visar att avslappnade hästar lär sig bäst, så det är vad som bör eftersträvas.

Proffsen

ger sin syn

Vilka är dina råd till dressyrryttare för att undvika stress i träningen?

RidsportFoto: Roland Thunholm

Kyra Kyrklund: Lär känna din hästs mentala zoner

Kyra Kyrklunds råd är att du som ryttare måste lära känna din hästs, och dina egna, mentala zoner.

Enligt Kyra Kyrklund finns det tre mentala zoner:
• Komfortzonen: Du gör vad du redan kan och är helt avslappnad.
• Stretchzonen: Du lär dig till exempel något nytt, vilket känns svårt men inte omöjligt. Du måste anstränga dig lite mentalt och/eller fysiskt.
• Stress (panik)-zonen: Adrenalinet tar över, man tänker bara på att fly och kan inte tänka rationellt (detta gäller oss människor, jag tror inte att djur tänker rationellt. Åtminstone inte hästar som är flyktdjur).

– Om både häst och ryttare bara håller sig till första zonen händer inte så mycket i ridningen, säger hon.

När hästen ska lära sig något nytt, kommer den att hamna i den andra zonen och då är det bra om ryttaren är erfaren och kan stanna kvar i den första zonen.
– Om ryttaren också tycker att det är svårt och kanske hamnar i stretchzonen själv, kan det hända att hästen till och med hamnar i stresszonen, om inte ryttaren backar av i sin träning.

Kyra Kyrklund understryker att en ryttare som lär sig något nytt (och därmed själv hamnar i stretchzonen) därför bör  ha en häst som kan det som ryttaren försöker lära sig.
– Ridning kan bli farligt om båda är i stress (panik)–zonen.

Har du behövt ta till några särskilda åtgärder med någon häst som haft ovanligt svårt att slappna av och ta till sig hjälperna?
– Jag har haft flera känsliga hästar som jag har lärt att slappna av i skrämmande situationer. Om hästen inte är mentalt avslappnad, kommer den inte att kunna lyssna på mig, ta mina hjälper eller lita på mig, säger hon.

Kyras tre zoner:

  • Komfort
    Du gör vad du redan kan
  • Stretch
    Du måste anstränga dig
  • Stress (panik)
    Adrenalinet tar över

20171212annahasso-lbg-4(1)Foto: Roland Thunholm

Anna Hassö

Tävlingsryttare och B-tränare i fälttävlan, diplomerad beridare och ridinstruktör samt driver ett försäljningsstall.
– Vi får ganska många dressyrhästar med problem med spänningar. Jag kan se tre lösningar på detta:

• Släpp ut hästarna i hage med sällskap av andra.

•  Rid ut och galoppera. Eventuellt får man ordna en medryttare till detta om man inte själv vill eller vågar.

•  Var inte ” för” nitisk i träningen,  hästen måste känna att den har rätt att göra fel. Detta blir mycket mer naturligt om man först gjort steg ett och två.

DressyrFoto: Roland Thunholm

Sofie Lexner

Dressyrryttare i internationell GP, tidigare i landslagets A-trupp med Charming Boy. Ingår i Knytkalaset.

– Det är viktigt att absolut inte stressa fram utbildningen till en viss deadline, till exempel årgångschampionaten. Ryttaren måste vänta på hästen tills den är redo att lära sig vissa saker och inte tävla förrän den är mogen för det. Championaten kan vara en bra erfarenhet för hästar som är redo för det, men det blir raka motsatsen om de inte är klara för uppgiften.

– Jag har ett typiskt exempel i Fame (hingst f -10 e Bordeaux-Rhodium). Det tog lång tid att få honom klar, han tävlade inte i några unghästklasser, utan var precis en sådan häst som man måste vänta ut. Han klarade inte bytena, men när vi debuterade i Msv B när han var sju år, fick han 76 procent i första starten och ägde arenan.

Carl Hester:

6 steg till avspänd häst

Dressyrclinic Carl HesterFoto: Roland Thunholm

Den brittiska OS-ryttaren Carl Hester har gått i bräschen för att dressyr på högsta nivå kan genomföras på en avspänd häst. Han förklarar på sina clinics att det handlar om harmoni och att en spänd och stressad häst inte lär sig något. Hos Team Hester sker detta genom:

  • Varierad träning. Det handlar aldrig om ”drill, drill, drill, push, push, push” utan två dagar dressyr följs av en dags uteridning. Vissa dressyrdagar arbetas hästarna enbart med stretching, så att hästen lär sig att gå utan krav och tryck.
  • För att ge unghästarna rutin och bli trygga nog att slappna av, får de åka med till tävlingsplatsen långt innan de ska tävla själ            
  • Anpassning efter individerna. Några har så mycket energi att de blir spända och svåra att arbeta med om de stallas upp normalt. De får gå på utedrift, vilket gör dem precis lagom laddade vid träning.
  • Det skiljs stenhårt på arbete och vila. I boxen görs aldrig något med hästarna, utan det är hästens frizon.
  • De berömmer ofta med godis i form av äpplen och morötter för att få hästarna att känna sig speciella och prestera det där lilla extra.
  • Uteritter (”hacking”) sker längs vägar och över fält. Dressyrhästarna får galoppera och bocka.

Det här är stress

Stress är en alarmfas som förknippas med skärpt sinne, förhöjt blodtryck och puls samt frisättning av adrenalin och kortisonliknande hormon. Hos hästar i frihet varar stressen bara en kort stund och tiden för återhämtning är lång. Detta är positiv stress. Det är sådant som till exempel inträffar när en unghäst ska lastas första gången.

Negativ stress innebär att det som utlöser stressen fortsätter. Då mobiliserar kroppens resurser på andra sätt, bland annat utsöndras kortisol. Långvarig negativ stress kan bland annat ge magsår och stresskolik.

Tecken på stress eller frustration är att hästen gnisslar tänder, piskar med svansen, skakar på huvudet eller är allmänt spänd. Vissa hästar blir aggressiva, andra svåra att fånga eller lasta och ytterligare andra blir vävare eller krubbitare.

Stress kan mätas på flera sätt: kortisolhalten i saliv eller blod är vanligast, liksom ögats temperatur och puls. Utöver den vanliga hjärtverksamheten, mätt i HR (heart rate), finns även HRV, heart rate variability. Det är ett datasystem för utvärdering av hästens puls, så att man även får information om hästens stressnivå – hur relationen mellan det parasympatiska respektive sympatiska systemet i det autonoma nervsystemet fördelar sig. Det visar exakt vilka situationer som stressar hästar.
– Genom HRV får vi hästens uppfattning om omvärlden och kan visa ägaren vad som ger stress, vilket inte alltid är det som han/hon tror. Hästar associerar på ett sätt som vi ofta missar, poängterar Patrick Pageat, en fransk veterinär och forskare som varit med om att ta fram detta system.

Olika syn på

vad som är stress

Tränare, ryttare och veterinärer tolkar ridna hästars beteende annorlunda än etologer. Det har framkommit i flera studier och workshops vid ISES.

En engelsk studie omfattade tio hästar som filmades under ett ridpass i skritt, trav och galopp. Filmerna visades sedan för tolv professionella hästmänniskor: tränare, ryttare och veterinärer. De fick betygsätta hästarna både enligt FEI:s dressyrregler och det tyska träningssystemet angående avspändhet, energi, samling, förtroende, samarbetsvilja, motivation och glädje.

Samma filmer visades för etologer som antecknade alla aspekter av hästarnas beteende: läge och rörelse av öron och svans, munrörelser och salivproduktion samt hur hästen höll huvud, nacke och nos.

Dessutom gjordes mätningar av bland annat stresshormoner och ögontemperatur.
– Den bedömning som gjordes av de professionella hästmänniskorna i denna studie stämde inte överens med de fysiologiska bevisen.

– Det fanns också viss skillnad mellan de olika grupperna av professionella, om vilket beteende som utgjorde en positiv eller negativ indikator, skriver forskarna vid Nottingham Trent University i sin slutsats.

Generellt ansåg proffsen att det var mer negativt med hög huvudhållning än med låg. Det var tvärt emot de vetenskapliga bevisen angående stresshormoner som kunde uppmätas i saliven. Endast tränarna ansåg att en neutral huvudhållning med nosen framför lodplanet var något positivt. Detta fick även stöd av fysiologiska data i studien.

Vid andra workshops, där deltagarna har fått se hästarna arbeta i dressyr, har det visat sig att proffs och etologer har olika syn på vad man ser. Etologerna är vana att titta efter varje tecken på motstånd hos hästen, medan proffs tittar på form, takt och tempo. Så begreppet ”a happy athlete” kan ha många tolkningar.

Expandera

Texterna publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2019.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden