Ridsport Play, Veterinärt
21 september 19:15
Ridsportplus

Ridsport Play: Alternativ till sprutor

Bredare perspektivAllt fler börjar intressera sig för att minska antalet ledbehandlingar. Det finns olika sätt att lyckas, men de har alla en sak gemensamt: det gäller att upptäcka problemen i tid.

Ridsport Play: Alternativ till sprutor
Att spruta en led kan vara nödvändigt, men allt fler letar efter alternativ som gör att man slipper gå in i leden. Foto: Roland Thunholm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Ortopediska utredningar är en av hästveterinärens stora utmaningar. Det säger Anette Graf, veterinär på Agria, som bland annat drivit friskvårdsprojektet ”Stoppa hältan”.

– I dag söker hästägare oftare hjälp för att hästen inte fungerar och inte alltid för att hästen upplevs halt. Symptomen är ofta diffusa och det är svårt att se skillnad på ortopedisk smärta, ett missförstånd eller om hästen är felriden. Bedömningarna blir subjektiva och diagnoserna kan skilja sig åt.

Oavsett vad, finns det skäl för självrannsakan.
– Så fort man har fått ett problem har man gjort fel – antingen har man tänkt fel på något sätt eller lagt upp träningen fel. Jag skulle vilja att folk stannade upp och tänkte till kring vad de ska göra för att inte hamna där igen. Och att de inte tar för lätt på att spruta hästen för att den ska hållas frisk. När du väl har fått en skada blir det inte lika bra som originalet, även om hästen återgår till normalt arbete, säger Anette Graf.

Jag skulle vilja att folk stannade upp och tänkte till kring vad de ska göra. Anette Graaf

Vissa tror att veterinärerna vill spruta för att tjäna mer pengar.
– Vården är privat och det är klart att ju mer man utreder och behandlar, desto högre blir fakturabeloppet. Men jag upplever framför allt att förväntningarna från hästägarna ökar. Gör inte jag utredningarna åker de vidare till någon som gör det. Hästägare vill gärna göra alla utredningar, de vill behandla och helst med det allra senaste.

Små förändringar gör stor skillnad

På Flyinge har preventivt arbete minimerat ledbehandlingarna. Receptet: hitta potentiella problem i tid.

Flyinges veterinär Isabelle Fredricson ansvarar för riksanläggningens drygt 100 skolhästar. Visionen är att skapa långsiktig hållbarhet där hästarna byggs starka från grunden och skador som kan undvikas inte uppstår. Hältor, som står för över hälften av alla skador bland svenska ridhästar, är naturligt i fokus.

Fakta

Flyinge Ridakademi

Initierades ursprungligen av Flyinges stallmästare Jens Fredricson och drivs av akademistallmästare Odd Granlind i samverkan med Jens.

Akademin är en fristående del av riksanläggningen Flyinge med syfte att utbilda framtida skolhästar av hög klass.

Här utbildas också särskilt begåvade hästar för att de ska komma så långt som möjligt. Akademin tar även hand om skolhästar som av olika anledningar behöver specialträning.

– På Flyinge jobbar vi med att försöka upptäcka asymmetrier så pass tidigt att hästen inte utvecklar en hälta, säger Isabelle Fredricson.

Arbetet har givit resultat – de senaste åren har antalet ledinjektioner på Flyinge minskat markant. Systemet är enkelt. Om en av Flyinges skolhästar inte fungerar optimalt i utbildningen tas hästen ur verksamheten. Oftast handlar det om små, små förändringar som gör att hästen avviker.

Först görs alltid en veterinär utredning, med böjprov om så krävs, och med hjälp av det tekniska rörelseanalysverktyget Lameness Locator får Isabelle Fredricson en status på hästen. Därefter bedömer hon om det rör sig om en hälta eller asymmetri. I det senare fallet går hästen in i Flyinge Ridakademi där den får specialträning under ledning av akademistallmästare Odd Granlid, vars ögon även bidrar vid hältutredningen.

Dsc_2527
Går hästen fram? Är den avspänd? Går hästen på spåret? Det är viktiga frågor att ställa vid tömkörning, menar Odd Granlid. Foto: Lina Kronholm

Tömkörning på recept

Tömkörning och ridning är receptet vid en asymmetri – med den klassiska utbildningsskalan som riktlinje för arbetet.

I vissa fall får hästen en allmän antiinflammatorisk behandling och vila i sjukhage ordinerad innan arbetet påbörjas. Målet är att hästen ska bli mer symmetrisk för att eliminera osunda belastningar och låsningar som kan leda till skador.

– Bakbensasymmetrier är väldigt vanliga och många gånger är det något man faktiskt kan träna sig ur. Om du kan få en häst med en lindrig bakbensasymmetri att jobba korrekt och spåra, då kan den plötsligt bli mer symmetrisk om du mäter före och efter tömkörningen.

Likadant är det med frånskjutsasymmetrier. Kan du få hästen att arbeta genom kroppen brukar den också röra sig mycket bättre, berättar Isabelle Fredricson.

Odd Granlid jobbar mycket med tömkörning, som är en viktig del av systemet på Flyinge Ridakademi, där framtidens skolhästar utbildas parallellt med specialträningen. Han tömkör dessutom hästar åt både Jens och Peder Fredricson.

Utbildningsskalan i fokus

Målet, oavsett om hästen uppvisar asymmetrier eller inte, är att få den att arbeta i enlighet med utbildningsskalan. Takt, lösgjordhet, kontakt, schvung, rakriktning och samling är de klassiska stegen i grundarbetet, som görs både på töm och uppsuttet efter hästens ålder och utbildningsnivå.

Man kan inte förvänta sig något slags quickfix. Odd Granlid

Om hästen ”drar bakfötterna i marken”, har svårt att byta från höger till vänster galopp eller inte vill böja sig åt ena hållet spelar egentligen ingen större roll.

– En häst kan vara oren på många sätt, och då pratar jag inte om oren med betydelsen hälta utan om orena gångarter. Här kan man göra mycket gymnastiskt arbete som blir som en sorts sjukgymnastik – i både förebyggande och rehabiliterande syfte. Målet är att hästen ska bli liksidig och böja sig lika väl åt båda hållen, säger Odd Granlid.

Han har gärna hästarna i akademin i tre, fyra veckor, helst längre än så.

– Det handlar mycket om att hästen måste bygga upp styrkan i det som är svagt – och bli mer lösgjord och mjuk där det har blivit spänningar. Om man gör
arbetet rätt, då börjar hästen arbeta med sin muskulatur och den blir starkare.

– Man får ha blicken långt bort i horisonten, man kan inte förvänta sig något slags quickfix. När hästen kliver upp ett steg är det inte för att man lyckades särskilt bra den dagen, utan det är resultatet av att den har byggt upp styrkan under lång tid. Det gäller att ha förtröstan i det klassiska systemet, säger han.

Dsc_2923
Odd Granlid hjälper en av eleverna på Flyingeakademin. Foto: Lina Kronholm

Viloperioder viktiga

När jobbet är gjort återgår hästen till skolverksamheten, med ridlärarna som den förlängda armen. Ibland kommer hästen tillbaka för ett ”gästspel” hos akademin, antingen för att tömköras eller för ett uppsuttet träningspass med eleven som rider hästen.

Isabelle Fredricson brinner för det förebyggande arbetet – både när det gäller Flyinges hästar och maken Jens Fredricsons tävlingshästar för vilka hon är husveterinär.

– Givetvis kan ledinjektioner fylla en viktig funktion för att få en häst frisk. Men om hästen är så pass halt att du behöver behandla den i en led, då behöver du fundera över varför det har blivit så och jobba med orsakerna. Annars kan du hamna i en nedåtgående spiral, säger Isabelle Fredricson.

Fakta

”Vi försöker hitta alternativa behandlingsmetoder”

Ridsport har frågat några av Sveriges starkaste ryttarprofiler om vad de anser om att spruta leder när problem uppstår.

Vad anser du om att spruta hästars leder?

Petronella Andersson

Ridsport
Petronella Andersson Foto: Roland Thunholm

– Vi försöker hitta alternativa behandlingsmetoder innan vi bestämmer oss för att spruta leden. Dels är det inte säkert att det är där problemet sitter, det kan vara ryggen eller fel skoning och då är det ju ingen idé. Dels är det så att när du väl börjat spruta leden måste du ofta fortsätta.

Equestrian Sport
Emma Emanuelsson Foto: Roland Thunholm

Emma Emanuelsson

– Det är svårt. Så klart vill man spruta så lite som möjligt i en led, du kan inte göra det hur många gånger som helst, så jag hittar helst något annat. Men i vissa fall måste man spruta leden för att släcka inflammation. Vi använder landslagsveterinären Rasmus Westgren och när han säger vad vi behöver göra litar jag på honom.

Sigrid Bergåkra

Equestrian Sport
Sigrid Bergåkra Foto: Roland Thunholm

– Annan behandling. Jag är inte så mycket för quickfix, tiden läker alla sår. Någonting vi lärt oss är att sommarbete har betydelse, gräs, alfalfa och örter är antiinflammatoriska, även om det beror på hur långt inflammationen är gången. Vi försöker undvika rundsmörjning med de yngre, men de äldre brukar få en chans.

Peter Härnstam2 181109 Rt
Peter Härnstam Foto: Roland Thunholm

Peter Härnstam

– Att gå in i leden kan snabbt ge resultat men på lång sikt har jag inte så positiva erfarenheter. Visst kan det krävas att gå in i en led för att kunna bryta en skada som varit länge, men jag tror på det nya som kommer, att ta salivprov på hästen för att se om det finns inflammation. Då går det att hitta alternativ träning under en period.

Elin Aspnäs

Elin Aspnäs P: 2016-22
Elin Aspnäs Foto: Annika Karlbom

– Det skiljer sig åt beroende på vilken häst och situation man befinner sig i. Är det en tävlande häst mitt i säsongen, eller en yngre häst som behöver mer tid? Kanske behövs en injektion men det gäller att också gå till botten med hältan, som ju ofta kan komma från ryggen eller att hästen sitter fast någonstans.

Viktoria Carlerbäck Fj-6645
Viktoria Carlerbäck Foto: Fredrik Jonsving

Viktoria Carlerbäck

– Det är klart att man vill spruta så lite som möjligt, men jag har en äldre häst som har artros som jag behöver hålla efter för att han ska må bra. Jag försöker ge honom tillskott med glukosamin men det är klart att har man väl fått en inflammation är det svårt att råda bot. I övrigt har jag varit ganska förskonad.

Ludwig Svennerstål

Ridsport, Gym
Ludwig Svennerstål Foto: Roland Thunholm

– Vi har ett väl utarbetat system för att kunna hitta problem innan de inträffar. Vi travar upp hästarna varje vecka på hårt och mjukt underlag och jag känner igenom benen varje dag. Om veterinären starkt rekommenderar ledinjektion är det oftast korrekt, men om veterinären ville och jag inte ville hade jag sagt nej.

Senior-sm-medaljörer Fälttävlan-0957
Aminda Ingulfson Foto: Pernilla Hägg

Aminda Ingulfson

– Jag är inte rädd för att behandla, det hjälper hästarna att bli friska. Efter behandling får de vila i fyra veckor, så de får vilan också. Behöver man behandla samma sak igen bör man fundera på varför och kanske ändra något som sadel, skoning eller underlag. Om det finns problem som pålagringar eller dålig benställning gäller det att ha en dialog med veterinären.

Fredrik Jönsson

Fredrik Jönsson Hoppryttare Fj-7719
Fredrik Jönsson Foto: Fredrik Jonsving

– Jag föredrar annan behandling i ett första skede, det är vissa risker med ledinjektioner. Jag försöker mota Olle i grind och slippa hamna där, dels har jag blivit bättre på att träning och vila synkar, dels är jag noggrann med underlag. Jag kör skolöst och det märks skillnad på kota och hovled.

Expandera

Ett bra team med olika kompetenser som jobbar mot samma mål är viktigt för den långsiktiga hållbarheten, menar hon. Plus ett väl avvägt tränings- och tävlingsupplägg med perioder av vila.
– Att hästarna får tillräcklig vila är avgörande för hållbarheten, säger hon.

Förebyggande veterinärbesök billigare

Efter att ha vidareutbildat sig inom kiropraktik i Tyskland har hon inspirerats av goda exempel på förebyggande arbete. Bland tyska stall är det vanligt med förebyggande veterinärbesök.
– När man räknade på det blev veterinärräkningarna lägre samtidigt som hästarna fick färre skador och presterade bättre, säger Isabelle Fredricson.

Själv gör hon kiropraktik både på skolhästarna och tävlingshästarna hemma.
– Vill du ha resultat över tid måste du jobba förebyggande. Hopphästar har en lång karriär och vi vill ha hästar som är på topp när de är tolv till 14 år gamla. Då är det inte optimalt att börja ledbehandla dem i tidig ålder. Målbilden på Flyinge är att skolhästarna ska kunna gå i verksamheten tills de är 18 år, säger hon.

– De flesta veterinärer som jag jobbar med har ofta någon kiropraktor eller fysioterapeut knuten till sin klinik. Jag tror att trenden går mer åt det hållet, åtminstone tycker jag om att jobba så.

220327-173838-00048-photographer-jesper-anhede-lr
Annelie Hellström använder ibland medicinsk laser, som hon upplever ger smärtlindrande effekt. Foto: Jesper Anhede

Belastningsanalyser motverkar skador

Annelie Hellström driver Nolberga Veterinärpraktik i Hjo och hon är veterinär med en fördjupning inom fysioterapi. Genom att bara fokusera på förebyggande veterinär hälsovård är hon en pionjär.

Idén föddes ur en djup medkänsla och en frustration över att ofta komma till undsättning för sent. I dag arbetar hon med belastningsanalyser för att i ett tidigt skede hitta asymmetrier innan de ger upphov till skador.

– Genom studier vet man att cirka 70 procent av svenska ridhästar rör sig asymmetriskt. En del av dessa asymmetrier är smärtorsakade och en del är träningsrelaterade. Jag hjälper djurägaren att nysta i vad som är vad, säger Annelie Hellström.

Till sin hjälp har hon utvecklat MAiT, ”Movement as intrinsic therapy”, en fysioterapeutisk metod som består av tre ben: belastningsanalys, myofasciell terapi och rörelseterapi. Belastningsanalysen är baserad på veterinärmedicinsk och fysioterapeutisk vetenskap och erfarenhet. Syftet är att upptäcka områden i kroppen som skulle gynnas av en förändrad belastning – både ur ett förebyggande och ett rehabiliterande perspektiv. Arbetet påminner om fysioterapi på humansidan (tidigare kallat sjukgymnastik) där fysioterapi betyder just ”att läka med rörelse”.

Fakta

Full koll på leder och ledinjektioner

24-33_ts_sprutor_ml.indd
Alternativen till ledbehandlingar är flera. Foto: Istock/montage

Leder kan bland annat drabbas av inflammation, broskskador och mer långtgående degenerativa förändringar. En vanlig behandling är injektion av något läkemedel in i leden, följt av rehab och vila. Det är viktigt att hästen blir noggrant utredd innan behandling sätts in.

Det är alltid förenat med viss risk att behandla en led, och därför har Normgruppen för veterinär hästpraktik utarbetat en särskild norm för hur ledinjektioner bör gå till.

Yttersta noggrannhet måste iakttas, allt ska vara sterilt och området ska vara klippt och väl desinficerat för att inte bakterier ska få tillträde och orsaka ledinfektion.

Injektion direkt i en inflammerad led har rapporterats sedan 1950-talet, men var till en början reserverade för svåra fall. Under 1990-talet inträffade en kulturförändring, så att hästarna började behandlas även för ringare skador som man tidigare låtit läka ut genom vila.

Historiskt sett har man behandlat en led åt gången, men det har blivit vanligare att behandla flera leder samtidigt.

Vila kan vara bättre

Forskning på galopphästar i England har visat att tre månaders vila kan vara ett säkrare och mer ekonomiskt sätt att tackla en inflammation i leden än att injicera kortison.

Många hästar som uppvisar smärtreaktion i leden gör det på grund av mikroskador, vilka sällan har någon betydelse – men om de inte får läka ut under vila, kan de utvecklas till en verklig skada. Eftersom kortison stillar inflammationen och tar bort smärta, kan träning och tävling återupptas snabbt och då finns risk att mikroskadan i benet inte hunnit läka ut.

Karenstid

Karenstiden för ledinjektion varierar mellan 14 och minst 28 dygn, beroende på vad som injiceras. Karensen kan bli ännu längre om fler än två leder/strukturer runt leden behandlas eller om dosen är högre än den gängse rekommenderade. Vissa kortisonpreparat har så lång utsöndringstid att de inte alls rekommenderas till tävlande hästar.

Nya rön på gång

Det händer mycket kring ledinjektioner och en ny genomgång av preparat för detta lär vara på gång hos Läkemedelsverket.

Biverkning kan inträffa vid alla ledinjektioner, de vanligaste är svullnad, smärta, feber och hälta.

Godkända läkemedel

Medicintekniska produkter eller läkemedel som är godkända i andra länder, används också vid ledinjektion.

Det finns flera olika produkter som är baserade på hästens eget blod, vilket processas på olika sätt för att framställa serum eller plasma innehållande naturligt förekommande substanser med antiinflammatoriska och läkande egenskaper.

Dimetylsulfoxid (DMSO) är en substans med antiinflammatoriska och smärtstillande egenskaper, vars effekt på ledinflammation inte är vetenskapligt beprövad.

Det förekommer även produkter från sportmedicin på humansidan.

Fotnot: Faktagranskat av Anette Graf, försäkringsveterinär Agria

Expandera

Lägger pussel

Hästens hållning, kropp och rörelse analyseras för att koppla ihop kliniska fynd med beteenden, svårigheter i ridningen och eventuella tidigare eller aktuella skador. Att hitta förklaringar och lösningar är målet.

Om det behövs kan Annelie Hellström  remittera hästen för vidare utredning på klinik.
– Sedan får jag tillbaka hästen för rehabiliteringsträning när den kan sättas i gång igen. Men helst vill jag arbeta förebyggande och ändra belastningen innan något behöver behandlas.

Myofasciell terapi, eller mjukdelsbehandling, för hästar bygger i sin tur på grundlig palpation och en veterinärmedicinsk bedömning av vävnaden. Hästens bindväv, eller fascia som delar av den kallas, undersöks och behandlas.

Helst vill jag arbeta förebyggande och ändra belastningen. Annelie Hellström

Behandlingen sker alltid samtidigt med korrigering av felaktig belastning. Syftet är att återställa den naturliga funktionen hos vävnaden och integrera den med hela kroppens funktionella rörelseapparat.

– Jag använder framför allt mina händer för att hjälpa hästen att lossa på begränsningar som till exempel orsakar felaktig belastning över en led. Jag använder också medicinsk laser då jag upplever mig få en smärtlindrande effekt på muskler och bindväv när jag vill nå djupare med mina händer, säger Annelie Hellström.

220327-174451-00086-photographer-jesper-anhede-lr
Annelie Hellström. Foto: Jesper Anhede

Yoga för hästar

Rörelseterapin bygger på en fördjupad fysioterapeutisk analys och en veterinärmedicinsk bedömning av vilken belastning vävnad i olika delar av kroppen bör utsättas för. Om kroppen arbetar med felaktig belastning över ett utsatt område, kan träning utan en korrekt analys förstärka det felaktiga belastningsmönstret och öka risken för skador, menar Annelie Hellström.

– Ett besök av mig innehåller en utvärdering av hästens balanssystem. Hur mår det? Min uppföljande rådgivning innehåller sätt att träna upp balansen så att hästen har lättare att nå jämvikt och en sundare belastning.

Hästens kropp behöver ses mer som en helhet. Annelie Hellström

Arbetet görs både i grimma på longerlina och uppsuttet.
– Halsen är väldigt viktig för hästens balans. Både på grund av sin nervrikedom och för att den fungerar som en hävarm precis som kattens svans. En övning kan vara att rida sin häst med mycket längre tygel än man är van vid, för att hästen ska få en chans att balansera upp sig själv utan att vara ”bakbunden”.

– När jag tränar en häst från marken använder jag min förmåga att tolka hästens smärtsignaler och tecken på välbehag eller obehag. All information som jag samlar in använder jag för att förbättra belastningen av kroppens vävnader. Jag använder inte några redskap utan enbart hästens egen kroppsvikt. En del av mina djurägare liknar träningen med ”yoga för häst” och det kanske inte är helt olikt, säger Annelie Hellström.

Fakta

Koll på termerna

Fysioterapi

Betyder ”att läka med rörelse”. På humansidan arbetar fysioterapeuter (tidigare kallade sjukgymnaster) med rehabilitering, träning och anpassad fysisk aktivitet för att förebygga sjukdomar och skador och främja hälsa genom hela livet. Principen är densamma på hästsidan.

Kiropraktik

Ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär ”att göra för hand”, och på humansidan har kiropraktorer rygg- och nackrelaterade problem som sin främsta kompetens. Detsamma gäller för hästsidan.

 

Viktigt att se helheten

Här betonar hon vikten av att involvera olika kompetenser i det preventiva arbetet. Hästens kropp behöver ses mer som en helhet.
– Allt hänger ihop, även tänder och hovar, och mitt mål är att kunna prata med alla.

Hennes sätt att arbeta är ännu så länge ovanligt i Sverige, men intresset är stort och hon håller ofta föreläsningar. Tränarna är en särskilt viktig målgrupp. Feedbacken är att kunskaperna som hon delar med sig av hjälper tränarna att guida ryttarna rätt.

– Det är alltid tillfredsställande när jag kan hjälpa en tränare eller ryttare att se att det var en begränsning i hästens kropp som stod i vägen i träningen. Oavsett om det gäller en ponny som springer och blir tung i handen eller en häst som inte riktigt hittar rytmen i piaffen.

– Allt oftare använder ryttare på alla nivåer min rådgivning helt och hållet ur ett prestationshöjande perspektiv. För att hästen ska få tillgång till hela sin kropps potential, säger Annelie Hellström.

Mobilen viktigt verktyg

På Flyinge avancerar nu det preventiva arbetet ytterligare. Från och med i höst får beridarprogrammet tillgång till appen Sleip, som med hjälp av AI och datorseende kan göra en rörelseanalys via mobilen.

– Eleverna får filma sina hästar en dag i veckan, sedan kommer analyserna till mig. Det säger inte allt men jag kan få en liten varning om det är något som behöver följas upp, säger Isabelle Fredricson.

Fakta

Sleip AI hjälper till att se det som inte syns

”Se det innan det händer” är devisen för Sleip AI, mobilappen som med hjälp av datorseende och artificiell intelligens kan se och analysera svårupptäckta förändringar hos din häst.

Hästen filmas i rörelse med mobilen och syftet är att undvika skador innan de inträffar. Bakom appen står SLU-veterinären Elin Hernlund, som i många år forskat på hur hälta hos hästar kan förebyggas och upptäckas tidigt, och AI-experten Axel Nyström.

Sleip AI har väckt stort intresse både bland ryttare och veterinärer – och används bland annat av landslagsveterinärer i flera länder.

I dagsläget finns det ingen egen version för hästägare, utan all datainsamling sker via hästens veterinär som bjuder in hästägaren att lägga in filmsekvenser i appen. Visionen är att Sleip AI ska fungera som ett digitalt hjälpmedel för friskare hästar.

– Drömmen är att det ska bli ett långsiktigt verktyg där djurägaren själv kan följa sin häst under tiden de tränar. Märker du att hästen exempelvis har svårt att göra byten till vänster och att den blir mer ojämn ju mer du tränar, då vänder du dig till din veterinär, som redan vid första besöket har väldigt mycket mer kunskap att utgå ifrån, säger Elin Hernlund.

– Med hjälp av appen kan vi se hästens rörelsemönster över tid och eventuella låggradiga förändringar som vi annars har svårt att upptäcka. Att använda ögonen för att bedöma hälta är extremt svårt, även för veterinärer, och här kan appen hjälpa oss med diagnostiken. Det mänskliga ögat är nämligen inte gjort för att se små rörelsestörningar, säger hon.

Expandera

Sleip är endast tillgänglig för veterinärer, som dock i sin tur kan bjuda in ryttare och hästägare. Tanken är att det finns en veterinär i botten som har sett hästen från början och sedan kan följa utvecklingen via appen.

Isabelle Fredricson ser tekniken som ett värdefullt komplement.
– Jag är väldigt stolt över det preventiva arbete som görs på Flyinge.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 95 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

99:- i månaden