Ridsport Play, Veterinärt
6 november 15:00
Ridsportplus

Ridsport Play: Böjprovets framtid

På djupetMånga hästköpare står med hjärtat i halsgropen när veterinären böjer den tilltänkta hästens ben. Men med teknikens hjälp finns numera andra sätt att hitta hältor. Har böjprovet spelat ut sin roll?

Ridsport Play: Böjprovets framtid
Teknik för veterinära metoder är på stark frammarsch. I dag finns fler sätt än böjprov för att analysera en hästs rörelsemönster. Foto: Sandra Nordin Johansson

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

I närmare 100 år har böjprovet spelat en betydande roll vid bedömning av hästens rörelser. På senare år har allt fler tekniska lösningar tågat in på veterinärklinikerna; sensorer, AI och appar som alla kan detektera avvikande
rörelsemönster.

Att böjprovet och tolkningen av detta väcker många känslor råder det ingen tvekan om. Speciellt eftersom flera studier visar att även väldigt erfarna veterinärer har svårt att bedöma var hältorna egentligen kommer ifrån.

Svårt att lokalisera hälta

En studie som gjordes vid SLU, där 86 veterinärer fick se 60 videosekvenser av hästar som longerades, visade att det är allt annat än lätt att lokalisera vilket ben en hälta kommer ifrån. I studien graderades resultatet mellan 0 och 1, där 1 var helt överensstämmande. I studien fick de mest erfarna veterinärerna i snitt värdet 0,38. I skalan bedömdes allt under 0,3 vara riktigt dåligt och över 0,8 utmärkt.

Ett böjprov innebär att en eller flera leder i hästbenet böjs ihop och hålls så under en till två minuter, sedan släpps benet ner och hästen får trava framåt på hårt och jämnt underlag. Om en led är skadad, brukar denna provokation innebära ökad smärta i området och hästen visar hälta.

Böjprov görs alltid i den vanliga första utredningen av hältor.

Dörte Bühring

Veterinärens öga står för bedömningen av hur hästen rör sig. Bland de tydligaste tecknen på hälta räknas huvudnickning och ett förändrat sätt att belasta det smärtande benet – en häst som har ont försöker att undvika att trampa till
ordentligt på det benet.

På senare år har det kommit flera sätt att objektivt mäta hästars rörelsemönster och därmed upptäcka även små förändringar.

Mätinstrument hjälper till

En av dem är Lameless Locator, där lätta mätinstrument sätts på hästens huvud, på kotan vid höger fram samt uppe på bäckenet. Signaler sänds trådlöst från varje mätapparat till en dator.

Det är asymmetrin i hästens rörelser som mäts, framför allt hur hästen rör sitt huvud och kors.

En annan är Q Horse, där kameror mäter hästens rörelsemönster i 360
graders perspektiv. Hästen har markörer på huvud, ovanför bogen och ovanför bäckenet. Rörelserna kan mätas både på rakt och böjt spår.

Flera kliniker och hästsjukhus har numera någon form av teknisk utrustning för rörelsemätning, vilket gör att dagens unga veterinärer får tillgång till denna
redan från början.

Fakta

Studier om böjprov

Böjprovets effektivitet

Lina Jönsson, SLU, undersökte i en doktorsavhandling från 2013 relationen mellan reaktion på böjprov hos 4-åringar vid kvalitetsbedömning och deras tävlingskarriär. Hela 8 238 4-åriga hästar ingick i undersökningen och deras böjprovsreaktion jämfördes med hur väl de sedan presterade på tävling från regional klass och uppåt. De hästar som hade reaktion på böjprov fick en kortare tävlingskarriär.

Ifrågasätter böjprov

Den franska veterinären Michael Schramme, Lyon, ifrågasätter tillförlitligheten hos böjprov eftersom det saknas en standardisering av kraften som används vid böjningen och tiden som den pågår. Han menar även att det inte enbart är lederna som påverkas av att pressas samman, utan andra strukturer blir också provocerade. Om för mycket kraft används, orsakar det ett ökat tryck inuti benen och ledkapseln, så att hormonet prostaglandin frigörs. Detta kan göra nervreceptorerna mer känsliga och ge en rörelsestörning som misstas som smärta.

Tycker att böjprovet behövs

Bojprovet_andrabilder_9
Dörte Bühring tog sin veterinärexamen 2017 i München, på Ludwig-Maximilian universitetet. Hon är mycket intresserad av hästens rörelse och biomekanik och har påbörjat sin specialistutbildning inom hästens sjukdomar. Foto: Sandra Nordin Johansson

Frågan om böjprovet därmed har spelat ut sin roll, går till Dörte Bühring, som tog veterinärexamen 2017 och arbetar på Evidensia Hästkliniken Mantorp. Bland hennes arbetsuppgifter finns hältutredningar och på kliniken finns tillgång till Lameness Locator.
– Jag använder både böjprov och Lameness Locator, de kompletterar varandra, säger Dörte Bühring, som tror att böjprovet kommer att finnas kvar även i framtiden.
– Undersökningarna ger olika information. Vid dubbelsidig hälta kan böjprovet ge ytterligare information om det finns smärta eller överbelastning någonstans, för den syns inte på Lameness Locator. Där ser hästens rörelser symmetriska ut om den är halt på två ben.
– Däremot är Lameness Locator mycket mer sensibel än ögat vid låggradig hälta.

På Mantorp används ytterligare ett system för objektiv rörelseanalys i form av en app som vidareutvecklas i samarbete med UDS, Universitetsdjursjukhuset, Uppsala.
– Den används dagligen på alla hästar som kommer för hältutredning, både vid första rörelsekontrollen och efter bedövning. Vi använder den mest på rakt spår. Efter det tittar vi vidare på hästen på olika underlag och på böjt spår vid longering.
– Böjprov görs också alltid i den vanliga första utredningen av hältor. Det kan ge mycket information bara genom sättet hästen reagerar när benet lyfts; vissa hästar drar sig bort direkt och då förstår man att det finns smärta eller problem.

Bojprovet_6
Dörte Bühring böjer först hästen lågt, sedan högt. Det betyder att hon först provocerar lederna i den lägre delen av benet, sedan i den övre. Foto: Sandra Nordin Johansson
Bojprovet_19
I appen som UDS tagit fram filmas hästen under böjprovet, därefter analyserar appen hästens rörelsemönster och efter några minuter kan veterinären se resultatet av analysen. ”Jag använder appen i mitt dagliga arbete, men drar inte slutsatser enbart från appens resultat”, säger Dörte Bühring, som är med och testar appen som är under utveckling. Foto: Sandra Nordin Johansson

Samma utbildning i Tyskland och Sverige

Dörte Bühring har gjort sin veterinärutbildning i Tyskland och där ingick böjprov i
undervisningen.
– Jag har stämt av med mina svenska kollegor och det verkar vara i samma omfattning som vid utbildningen här. Men det var mest teoretiskt, vi fick inte stå och böja en mängd hästar i utbildningssyfte.
– De tyska kliniker som jag kom i kontakt med under min praktik använde sig alla av böjprov.

Det kan ge mycket information bara genom sättet hästen reagerar när benet lyfts.

Dörte Bühring

Mantorpskliniken har även ambulerande verksamhet, men det är sällan det utförs några hältutredningar ute i stallarna.
– Vi gör mest en första koll och sedan får man fortsätta undersökningen inne på kliniken. Det är inte alltid det finns en bra och jämn asfaltväg att trava upp hästarna på ute i fält.

Böjt över 100 000 hästar

Charlie_03
Charlie Lindberg har under sina 48 år som veterinär arbetat med hästar inom alla ridsportdiscipliner samt trav och galopp. Foto: Lars Jansson

Rätt använt är böjprov bra. Det menar Charlie Lindberg som har varit veterinär sedan 1973. Han har genom åren böjt över 100 000 hästben, då han gjort mängder av hältutredningar och hästbesiktningar. Han tycker att böjprovet är till god hjälp och fortfarande har en plats i veterinärens arsenal.
– Böjprov är bra om det görs på rätt sätt och jag har svårt att tro att det inte kommer att leva kvar, säger Charlie Lindberg. Tillsammans med palpation av hästen är det ett viktigt redskap för veterinären.

Vid besiktningar böjer alltid Charlie Lindberg benet själv, men vid en hältutredning kan en väl inarbetad assistent göra en del av detta.
– Böjprov kan göras på hela benet eller fraktionerat – då delar av benet böjs. Jag har alltid som standard att böja helben vid besiktningar, men böjer naturligtvis fraktionerat om köparen begär det.
– I samband med hältutredning, då man letar efter en orsak till att hästen inte fungerar, är fraktionerat böjprov till hjälp.

Åldern på hästen har inte stor betydelse, det går att utföra böjprov både på unga och äldre hästar.
– Man får titta på hästen och hur den uppför sig. Man ska alltid ta hänsyn till hästen och ha en dialog med ryttare eller tränare om hur den fungerar. Det är viktigt att känna till att ponnyer kan vara känsligare och har lättare att uppvisa reaktion vid böjprov, även om de är helt fungerande och högpresterande.

Gjort flera studier kring böjprov

Att friska hästar kan reagera på böjprov uttrycks i en ofta citerad mening av den holländske forskaren René van Weeren, Universitetet i Utrecht, som genomfört flera studier kring böjprov. I en sammanfattning säger han: ”Jag skulle hellre köpa en rörlig häst som reagerar på böjprov på ett ben, än en stelbent häst som klarar
böjprovet på alla fyra!”

Det är djur vi håller på med, inte en bilbesiktning.

Charlie Lindberg

Genom åren har böjprovet ofta kritiserats och diskuterats, dels för att det är en subjektiv bedömning, dels att kraften i böjningen inte är standardiserad.

En undersökning som gjorts i Holland visade att veterinärer använder en genomsnittlig kraft av 150 N (Newton).  Den visade även att det går att få falskt positivt resultat, dels genom handens placering på benet, dels genom att öka kraften i böjningen och tiden benet hålls böjt.  En ökning av kraften med 25 procent gav reaktion; tre av åtta hästar visade reaktion jämfört med en häst när normal kraft används. Även tiden lederna hålls sammanböjda påverkade antal hästar som reagerade; vid fördubblad tid, 120 sekunder i stället för 60 sekunder, visade dubbelt så många hästar positiv reaktion.

Samma forskare undersökte även resultatet efter upprepade böjprov; om de gjordes med tio respektive 30 minuters mellanrum reagerade fler hästar på provet än vid en enstaka böjning. Ett böjprov som upprepades efter 48 timmar
påverkade inte resultatet. Ston visade sig känsligare än valacker i denna studie.

Räknades från början som något svenskt

Från början räknades böjprov som något typiskt svenskt, men det är numera allmänt vedertaget internationellt och förekommer på intyg på hästar som importeras. När det gäller ny teknik, menar Charlie Lindberg att det är viktigt att påminna unga veterinärer om att inte enbart förlita sig på tekniska data, utan arbeta upp en känsla för hur hästen uppför sig och reagerar för olika underlag, longering och ridning.
– Det är djur vi håller på med, inte en bilbesiktning! Fynd på röntgen och ultraljud eller asymmetri i rörelsen behöver inte vara ett tecken på ett smärtutlöst problem.

Forskarna bakom de objektiva mätmetoderna poängterar också hur viktigt det är att användaren har förståelse för vad utrustningen mäter och för teknikens begränsningar. Det har bland annat framkommit att det är mycket vanligt med asymmetriska rörelser även hos hästar som betraktas som ohalta och som är i full träning. Ojämnhet i rörelsemönstret kan därför vara naturligt förekommande variationer som måste tas med i bedömningen.

Böjprovet verkar vara en metod som kommer att finnas kvar ett bra tag till.

Olika-bojprov
Olika böjprov

Fakta

Teknik ger objektiv tolkning

Böjprov förutsätter att den som granskar hästen kan identifiera och tolka förändringarna i hästens rörelsemönster. Olika veterinärer har inte alltid samma uppfattning om vad de ser.

Vid veterinärhögskolan i Glasgow har man testat ett system med sensorer för att mäta asymmetrin i bäckenbenet vid bakbenens rörelser. I försöket ingick 17 vuxna, friska hästar i fullt arbete som först travades upp med sensorerna på, för notering av deras normalvärden. Därefter gjordes böjprov av ett bakben i en minut. Man kunde sedan jämföra data före och efter böjprov.

Hos de hästar som reagerade på böjprovet kunde man notera signifikanta skillnader i mätdata. Sensorer kan därför vara ett sätt att objektivt bedöma böjprovets inverkan på hästen.

Källor: Orthopaedic health, conformation and longevity in riding horses, Lina Jönsson. Doktorsavhandling nr 2013:59, SLU.

The role of flexion tests in lameness examinations: What’s the evidence? M Schramme. BEVA Congress 2013. Measuring response to flexion tests. J Marshall. Equine Science Update 2013.

Fakta

Troligen ett svenskt ursprung

Foto-ebbe-gerhard-forssell-3
Professor Ebbe Gerhard Forssell. Foto: okänd fotograf/Veterinärmuseets bildarkiv

Trots hjälp av Veterinärmuseet i Skara har inte någon specifik upphovsman till böjprovet kunnat letas fram. Professor Ebbe Gerhard Forssell (1882-1964) räknas som föregångare inom hältdiagnostik – han står bland annat bakom dia-gnostisk lokalbedövning – och han nämnde böjprov i sina föreläsningar under 1920-talet.

I flera internationella studier framhålls att böjprovet finns beskrivet i Sverige från 1923, vilket förmodligen syftar på professor Forssell och hans föredrag i olika sammanhang.

Foto-ebbe-gerhard-forssell-1_b
Böjprov på häst vid löparbanan i kirurgiska hästkliniken KVH, Kungliga Veterinär Högskolan, Albano, under överinseende av professor John Vennerholm. Nummer sex från höger hans närmaste medarbetare Ebbe Gerhard Forssell, bilden är tagen någon gång mellan 1904 och 1911. Foto: okänd fotograf/Veterinärmuseets bildarkiv

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 17/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden