Ridsport Play: Honungen räddade Chayennes lymfangit

När grannen ringde och sade att en av hästarna verkade ha fastnat i hagen, skyndade Thommy och Maritha Andersson dit. Synen som mötte dem  den där dagen i augusti 2020 skulle visa sig bli den svåraste skada de varit med om under ett långt liv som hästägare. Det berättar de om i klippet nedan:

Paret bor i Nysäter utanför Karlskoga och det som hänt var att deras fina avelssto, 19-åriga Chayenne, stod nedanför en brant slänt som vette mot en å. Hon kunde inte komma upp, och hennes föl sprang oroligt kvar uppe på höjden.
— Han hade inte fått dia på länge, för mjölken hade runnit längs benen på Chayenne, berättar Maritha Andersson.
— Hela hennes vänstra bakben var alldeles tjockt och svullet, hon kunde inte röra sig framåt. Hon hade så ont att hon bara kunde backa. Benet såg helt förskräckligt ut, ett riktigt elefantben, säger Thommy Andersson.

Fakta

Chayenne 27458

e Cortez u Chekiita 21401 (Elit) ue Bordeaux.

Hon tillhör stofamilj 53, Björnstorpsfamiljen, ur vilken en rad framgångsrika sporthästar har producerats, framför allt i hoppning, upp till och med svår klass. Bland annat kommer Helena Perssons Verona ur den här stammen.

Chayenne har sju syskon där en efter Magini har gått svår dressyr, annars har det mest blivit hopphästar, vilka alla tävlat medelsvår eller svår klass.

Nästan orörligt av sitt tjocka ben

Några dagar tidigare hade stoet haft lite mugg på sina vita tecken, viken Maritha skött om som vanligt — pillat bort ruvan och smörjt på lite salva. Förmodligen hade nu någon bakterie kommit in genom huden och orsakat en plötsligt uppblossande lymfangit. Benet var så tjockt att stoet nästan blev orörligt. Hon hade troligen ryggat ner för slänten och blivit stående där utan möjlighet att gå upp igen.
— Distriktsveterinären kom och gav penicillin direkt i blodet för att vi skulle kunna flytta Chayenne, men det hjälpte inte, berättar Thommy Andersson.

Benet såg helt förskräckligt ut, ett riktigt elefantben. Thommy Andersson.

Dotter och måg fick komma och assistera och det krävdes spännband runt stoet för att bogsera upp henne, sakta och steg för steg, in i transporten. Smärtan och det tjocka benet innebar att hon knappt kunde röra sig. Hon vägrade sätta ner hoven och gick på tå.

Nu vidtog en tid med tät kontakt med distriktsveterinären.  Stoet röntgades för att utesluta att det rörde sig om en fraktur, sedan blev det dagliga penicillininjektioner.

Efter en tid sprack huden upp på ett stort område — det var så spänt att den inte kunde hålla ihop — och blottade en riktigt äcklig sörja. En odling gjordes för att se vilken sorts penicillin som skulle kunna få bukt med infektionen och det fick ges intravenöst. När tiden gick och inget hjälpte, tog Thommy och Maritha Andersson kontakt med veterinär Henrik Magnusson som de kände sedan tidigare.

Mekanisk spänning

— Det var förmodligen för att stoet lagt sig illa som huden sprack, säger Henrik Magnusson. Det blev en rent mekanisk spänning och stramt skinn när hon böjde hasen maximalt på det sätt som hästar gör när de ska lägga sig för att komma nära golvet innan de dunsar ner.
— Stoet hade redan lymfangit och ett ansträngt immunförsvar, men eftersom det inte var någon led involverad och hon hade så rutinerade ägare som kunde ge bra sårvård tyckte jag det fanns hopp om att det skulle gå bra.

Lymfangit tar lång tid och även när läkningen kommit i gång inifrån kan det kvarstå ett stasat område så att benet förblir tjockt hela hästens liv.
— Men eftersom stoet var vid gott mod och febern var under kontroll, tyckte jag vi skulle ge kroppen en chans att återhämta sig, även om det såg riktigt illa ut, förklarar Henrik Magnusson. Det handlade om att hålla nere infektionen, så fort det har bildats svallkött har bakterierna svårt att ta sig igenom det.

Vi försökte låta det vara öppet, men då sprack det upp igen. Maritha Andersson.

Maritha Andersson gjorde ett hästjobb med att hålla den spruckna huden ren; massor av engångshandskar, koksalt och bandagematerial gick åt. Men huden var fortsatt mycket skör, så fort den började läka gick allt upp igen och blottade en massa svallkött och var. Detta hände flera gånger.

Det drabbade stoet Chayenne är tredje generationen undan tävlingshästen Cherokee, som Thommy hade på 1970-talet. Han fick upp ögonen för stoet när han tränade för legendariske Dadde Nätterqvist, som berättade att ”den stammen letar alla efter”. Stoet såldes sedan vidare, men Thommy Andersson köpte tillbaka ett stoföl ur den stammen och den har paret avlat framgångsrikt på i flera generationer.

Utöver att Chayenne hade ett hingstföl efter Fidelio Ask vid sidan när hon fick skadan var hon betäckt med Quick-Star ter Putte.

Dräktig

Med tanke på alla behandlingar och allt hon varit med om, vågade man inte hoppas på att hon skulle vara dräktig.
— Inför betalning av 90-dygnsavgiften tog vi ett blodprov och då visade det sig att hon fortfarande hade fostret kvar! Det var helt fantastiskt och gav oss ork att fortsätta sköta om benet, säger Thommy Andersson.
—  Sedan kom Henrik Magnusson med förslaget att vi skulle testa med honung, för att få till bättre läkning, berättar Maritha Andersson och fortsätter:
— Jag har en bekant som har bigård här i närheten. Jag brukar köpa deras honung, den är ganska mjuk och lätt att hantera, så vi köpte på oss ett lager.

Att en veterinär förordar honung kan låta märkligt, men Henrik Magnusson hade torrt på fötterna.
— Jag har sett vetenskapliga artiklar och lyssnat på veterinärkonferenser om honungens positiva effekter i sårvård av ytliga äldre sår och mugg under snart tio år, så jag tyckte det borde vara lege artis* att prova på det besvärliga såret. Jag vet till exempel att hudspecialisten Kerstin Bergvall vid SLU har använt honungssalva på envis mugg med gott resultat.
— Socker i hög koncentration hämmar växt av bakterier, jästsvamp ar och mögel i många livsmedel som sylt och marmelad. En honungsburk kan stå i rumstemperatur i ett år utan att någon bakterietillväxt förstör den.

På ett annat liknande sår kanske det inte alls hade gått lika bra. Henrik Magnusson, veterinär.

Maritha Andersson fortsatte att hålla såret rent och började stryka på honung på kompresserna under bandaget. Och nu började det hända saker; redan efter ett dygn följde mycket av svallköttet med ut på kompressen. Efter tre veckor hade det börjat bildas ny hud.
—  Vi försökte låta det vara öppet, men då sprack det upp igen. Så vi har haft det täckt men jag har sett att det läkt inifrån när jag bytt kompress.
— En läkning inifrån kunde starta, eftersom honungen hjälpte till att hålla såret fuktigt och bromsade bakterierna, förklarar Henrik Magnusson. Honung har fördelen att det är lätt att lägga på och ligger kvar.

Henrik Magnusson är noga med att framhålla att det är stor skillnad på sår, att hästägare inte ska tro att honung är en dundermedicin som kan tas till när som helst och på allt.
— På ett annat liknande sår kanske det inte alls hade gått lika bra. Det beror på vilka bakterier som är inblandade och om såret sitter nära en led eller skelettet. I sådana fall är det sjukhusvård och intravenöst antibiotika som gäller.

”Lugn och ro”

— Just i det här fallet hade kroppen en chans att få läka ut i lugn och ro. Hud, underhud, fascia och muskler var skadade, men inte led eller ligament. Därför kunde det skötas hemma av kunniga ägare, som orkade hålla ut länge. Sedan fanns det en bra behandling från början, snabbt insatt av distriktsveterinären, så att det inte blev allmän blodförgiftning. Bakterierna befann sig bara en kort period i cirkulationsapparaten.

Nu har det gått mer än ett år efter skadan och benet är fortfarande lite tjockt, men Chayenne mår bra och har även hunnit med att föda fram ett fint hingstföl.
— Den fölungen är helvild! Han är den finaste vi har på gården just nu, säger Thommy stolt. Han är brun med bläs och vita strumpor.

Lever pensionärsliv

Chayenne ska inte betäckas fler gånger, utan får nu njuta av en god pensionärstillvaro. Hon har mest fått hingstföl, men turligt nog fick hon ett stoföl en gång och det stoet efter Emerald kommer att sättas i avel, så att det kan komma fler uppfödningar ur den förnämliga hoppstammen på Nysäter.

*Fotnot: Lege artis innebär att en behandling utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Fakta

Teorier om honungens läkande egenskaper

• Honung används inom folkmedicin över hela världen, framför allt mot hosta och som sårläkare.
• Det finns olika teorier kring orsaken till honungens läkande egenskaper, förmodligen har honung en sammansättning av flera positiva egenskaper.
• Två svenska forskare har visat att det bildas flera arter av mjölksyrabakterier under processen när honungen blir till och att dessa bidrar till god sårläkning.
• Andra teorier är att honungens höga sockerhalt ger en osmotisk effekt. Sockermolekylerna drar till sig sårvätska från omgivande vävnad och bildar en fuktig sårläkningsmiljö som samtidigt förhindrar bakterietillväxt.
• Honung kan ha olika innehåll och färg, beroende på från vilka växter som bina samlat nektar. För att få kallas honung måste honungen vara fri från tillsatser, men det är ett av de livsmedel som det fuskas mest med. Närproducerad honung är säkrare ur den synpunkten.
• Det finns flera testade och godkända honungssalvor för häst. Studier har bland annat gjorts på mugg och multiresistenta bakterier som MRSA.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2022.