Ridsport tipsar: Allt du vill veta inför leasing- eller fodervärdsavtal

En av landets mest meriterade tävlingsponnyer skulle gå vidare till en ny ryttare, och en familj hörde av sig till ägarna och ville leasa den.
− Vi tänkte med hjärtat, inte hjärnan, och räknade med att vi skulle lösa eventuella problem efter hand, berättar ägaren.

Men så blev det inte. Avtalet var skrivet på ett antal år, med en uppsägningstid för leasingtagaren men ingen för ponnyns ägare.
− Det var de som ville ha det så, och vi gick med på det.

Du är fast i avtalet

När problem uppstod kunde hästägaren inte säga upp avtalet. Motparten ville inte heller kännas vid överenskommelser som ägarna hävdade var gjorda, men som inte fanns på papper.
− Skriv avtal som om det gällde din värsta fiende, och ta hjälp av en jurist. Det är värt pengarna, säger ponnyägaren till Ridsport.
− För det som inte står i avtalet, det gäller inte. Du är fast i avtalet. Just i det här fallet hade det varit bättre om vi lånat ut ponnyn utan ett enda papper. Då hade vi kunnat hämta hem den när som helst.

Ponnyägaren konstaterar att det inte bara är de inblandade som blir lidande av den här typen av konflikter.
− Det drabbar hela sporten.

Leasing av hästar har främst förekommit inom trav och galopp, men blir allt vanligare även inom ridsporten. Till skillnad från fodervärden betalar den som leasar en avgift, vanligtvis en månadshyra, för att låna hästen.
− Den stora skillnaden jämfört med ett fodervärdsavtal är att leasinggivaren har ett företag, ofta med ett antal hästar som leasas ut, i de flesta fall välridna tävlingshästar. I leasingavtalet finns ofta möjlighet att byta häst. Jag ser inga nackdelar med leasing om det finns tydliga avtal, säger advokat Victoria Leinehed, som är specialiserad på hästjuridik.

Har leasat ut unga ponnyer

Pytt Hamberg, tidigare landslagsledare för ponnydressyr, har erbjudit ponnyryttare att leasa framför allt ungponnyer från hennes uppfödning.
− Jag har främst erbjudit ungponnyerna till elever som tränat för mig med sina ponnyer, och det har både handlat om att jag vill få mina ponnyer tävlade i ungponnyfinalerna och att ungdomarna ska få lära sig att rida in och hantera unga ponnyer.

Ett välskrivet avtal är viktigt, men god kunskap om leasingtagarna och goda referenser är minst lika viktigt, säger hon.
− Jag är jättenoga när jag bestämmer vem som ska få leasa en häst eller ponny.

Skriv avtal som om det gällde din värsta fiende.

Ponnyägare

Pytt Hamberg skriver avtal på ett år i taget, och i många fall slutar leasingen med att den som leasat ponnyn köper den.
− Allt ekonomiskt måste regleras i avtalet, liksom vad som gäller med skoning, träning, tävling, skada mot tredje part och så vidare.

Lättare åkommor och skador tar leasingtagaren ansvar för, men om beslut måste tas om större ingrepp eller operationer är dessa beslut Pytts. Det är också hon som står för försäkringen och fakturerar leasingtagaren.
− Om en leasingtagare bestämmer sig för att de inte vill ha kvar hästen, är det noll dagars uppsägningstid som gäller, för från den dagen de inte vill ha kvar ponnyn finns det en risk att de inte längre tar hand om den på bästa sätt.

Finns inga pengar att tjäna

Några pengar finns inte att tjäna på att leasa ut ponnyer, säger hon.
− Ett problem är att de som leasar väntar för länge med att tala om att det inte går bra. Väntar man för länge blir små problem stora och jag riskerar att få tillbaka en ponny som blivit felriden, med veterinärkostnader som följd.

Om Pytt får kännedom om att hästen är skadad utan att hon blivit informerad, eller att den inte är omskött, då är det ett avtalsbrott och ponnyn hämtas hem.
− Jag har aldrig valt att driva något fall vidare rättsligt, för de enda som tjänar på det är advokaterna, säger hon.

Ville få hem sin ponny

Maria och hennes familj hade barnens gamla ponny utlånad på foder. När Maria fick veta att familjen som hade ponnyn skulle flytta utomlands, ville hon få hem sin ponny.
− Vi talade om för dem att ponnyn inte fick flytta utomlands, berättar Maria, som egentligen heter något annat.
− Familjen ville då lämna ponnyn till grannar, men vi ville inte att den skulle hamna hos tredje part utan bestämde oss för att hämta ponnyn. Vi hade också förvarnat Kronofogden och ansökt om handräckning.
− När vi hämtade ponnyn fick vi inga försäkringspapper med oss, så vi visste inte om de hade haft ponnyn försäkrad, som det stod i avtalet.
− Det påstås att om man bara har ett vattentätt kontrakt så löser sig allt, men vill motparten inte samarbeta kan inget kontrakt i världen ändra på det, säger Maria.

Jag är jättenoga när jag bestämmer vem som ska få leasa en häst.

Pytt Hamberg

Det säkraste är att hästägaren står för försäkringen, säger advokat Victoria Leinehed, som ofta har rådgivning gällande fodervärdsavtal.
− Om du som hästägare fortsätter betala försäkringen är du säker på att den löper på. Sedan kan du fakturera fodervärden för kostnaden.
− Man kan också skriva in i kontraktet vilka förutsättningar som gäller för hästens uppstallning, och att hästen inte får överlåtas på tredje man, som på grannen i det här fallet, samt att hästägaren ska informeras om och lämna sitt samtycke till att hästen byter stall, säger Victoria Leinehed, som också varit med om att hästägare fått begära handräckning för att få sin häst tillbaka.
− Det handlade om att fodervärden hade uppfattat det som att avtalet var på livstid.

Slutade med polisanmälan

För Johanna, som vi kallar henne här, slutade perioden som fodervärd i tinget, efter att hon blivit polisanmäld av hästägaren. Det började med att Johanna letade efter ett sto att betäcka för att få ett sällskap till sitt eget fölsto och stoets planerade föl.
− Jag hittade en annons på Hästnet om en som ville skänka bort sitt sto, men hon ändrade sig sedan och ville låna ut hästen på livstids foder. Det ville inte jag, så vi kom överens om ett kontrakt på två år, berättar Johanna.

I början gick allt bra, men sedan började relationen med hästägaren bli ansträngd.
− Hon ville hela tiden att jag skulle skicka bilder på hästen, och när jag inte skickade så ofta som hon ville anklagade hon mig för att inte mata hästen ordentligt.
− Jag erbjöd henne att komma och hälsa på, för hon bodde inte så långt bort, och flera gånger sade hon att hon skulle komma, men dök aldrig upp.

Redan innan fölet fötts sa Johanna att hon ville avsluta fodervärdsavtalet så fort fölet var avvant. När ägaren kom och hämtade hästen sade hon inget om stoets skick, men kort därefter gjorde hon en polisanmälan om vanvård, vilket ledde till åtal och rättegång.
− Stoet hade fallit ur när hon gick med fölet. I samråd med min veterinär gav jag så mycket kraftfoder jag vågade, men hon var tunn så länge fölet diade.

Skaffar inte foderhäst igen

Johanna friades från alla misstankar i rättegången, men någon foderhäst kommer hon aldrig att skaffa igen.
− Att hela tiden bli anklagad för saker som inte stämde vill jag inte vara med om igen. Ska man vara fodervärd så måste hästägaren vara en person man känner, och som man vet är vettig.
− Det är viktigt att som hästägare dokumentera och ta bilder innan hästen flyttar till fodervärden, och att även som fodervärd ha en dokumentation, om en tvist om hästens skick skulle uppstå, säger advokat Victoria Leinehed.
− Det är också bra att avtala i förväg om kommunikationen mellan hästägare och fodervärd, så att båda är överens om vilken information ägaren kan förvänta sig.

Carina Alfvén är också jurist specialiserad på hästtvister, och hon får alldeles för många tvister om fodervärdskap på sitt bord.
− Mitt råd är att inte låna ut hästen, och absolut inte låna ut utan ett skriftligt avtal. I skrämmande många fall finns inget avtal alls mellan hästägare och fodervärd, säger Carina Alfvén, som i fjol gav ut boken Två sidor av en häst – en bok om hästaffärer, tillsammans med Åsa Pernes.
− I boken berättar vi om en hästägare som skulle opereras och sökte en fodervärd under en period. Hon hittade en bra tjej, men när hästägaren hörde av sig efter tre veckor hade tjejen inte kvar hästen, eftersom hon blivit av med stallplatsen, utan den gick på lösdrift på ett annat ställe, men var ville inte tjejen säga.
− Efter flera veckor kom det fram att fodervärden sålt hästen för 10 000 kronor till en annan person.

Det är viktigt att dokumentera och ta bilder.

Victoria Leinehed

Carina Alfvén har en rad goda råd att ge till den som ändå vill lämna ut sin häst på foder – och till den som vill bli fodervärd.
− Kontrollera den andra parten så mycket som möjligt. Fråga hästägaren varför hen vill låna ut hästen på foder, och hästägaren bör kolla fodervärden hos Kronofogden så att det inte finns svårförklarliga skulder och betalningsanmärkningar. Då är det risk att fodervärden inte betalar kostnaderna för hästen heller.
− Gör en veterinärbesiktning både före och efter utlåningen, så att alla är överens om hästens status. Gör sedan ett detaljerat skriftligt avtal, utformat efter just den hästen och den situation som gäller. Reglera vem som står för försäkringen, om fodervärden ska betala något per månad, liksom uppgifter om hästens historik, foderbehov, hur den är i hagen och så vidare.

Glöm inte läsa igenom avtalet

Carina Alfvén rekommenderar provridning innan något avtal skrivs på.
− Läs sedan igenom allt som står i avtalet. Många skriver på utan att ha läst, men har du skrivit under gäller avtalet.
− Och se till att få med hästens pass. Låna aldrig en häst utan pass.

Att fodervärden säljer hästen vidare har inte bara hänt i berättelsen i boken, utan är en återkommande företeelse.
− Jag hade ett fall nyligen, där en tjej haft en häst på foder i flera år. När hon ville köpa den visade det sig att den hon trodde var ägaren, i verkligheten också var fodervärd, och att hon hade sagt till den egentliga ägaren att hästen var död.

Hästägaren bör kolla fodervärden hos Kronofogden så att det inte finns svårförklarliga skulder.

Hästpasset måste finnas där hästen är, så hästägaren måste se till att ha ett köpekontrakt eller annat bevis för att hen är den rättmätiga ägaren.
− Och den som köper en häst bör fråga säljaren om ett ägarbevis, säger Carina Alfvén.

Går oftast bra

Advokat Victoria Leinehed tycker inte att man ska vara rädd för att ingå fodervärdsavtal.
− I de flesta fall går det ändå bra, precis som med hästköp. Det kan vara väldigt bra att lämna sin häst på foder om man behöver hjälp under en period. Det är också ett sätt för fodervärden att kunna ha en häst på ungefär samma premisser som en egen, utan att behöva köpa en.
− Grunden i ett lyckat fodervärdsavtal är en bra relation mellan hästägare och fodervärd, att fodervärden och hästen passar ihop och att parterna har samma syn på hästhållning. Men därtill är det jätteviktigt att relevant information och avtalsbestämmelser dokumenteras, säger Victoria Leinehed.

Fakta

Vad innebär det?

• Fodervärd
  Fodervärdsavtal innebär vanligen att fodervärden inte betalar något för hästlånet, eller en lägre summa per månad. Fodervärden står sedan för hästens samtliga driftskostnader, samt eventuellt för försäkring och självrisk, beroende på hur avtalet är utformat.
• Leasing
  Leasing gäller vanligen tävlingshästar på högre nivå, och innebär att leasingtagaren betalar en större summa pengar per månad till hästägaren. Avtalet kan också innebära rätt att byta leasinghäst.

Viktigt att tänka på

För hästägaren

• Tänk igenom syftet med att låna ut hästen på foder.
• Kolla upp fodervärden som person – be om referenser.
• Kolla upp fodervärdens ekonomi – begär en skuldupplysning hos Kronofogden.
• Företag kan göra kreditupplysningar via UC mot en kostnad.
• Gör en veterinärbesiktning före och efter fodervärdsperioden.
• Skriv ett detaljerat avtal.
• Läs igenom avtalet före underskrift.
• Etablera kontakt med stallägaren om hästen ska stå inackorderad.
• Lämna över namn på hovslagare och andra som har kunskap om hästen.
• Slå fast hur kontakten mellan dig och fodervärden ska ske, och hur ofta.

För fodervärden

• Be hästägaren om referenser.
• Kommunicera syftet med fodervärdsavtalet.
• Provrid hästen.
• Gör en veterinärbesiktning före och efter fodervärdsperioden.
• Skriv ett detaljerat avtal.
• Läs igenom avtalet före underskrift.
• Se till att hästpass följer med.

Innehållet i ett fodervärds/leasingavtal

• Avtalstiden – en fast period eller löpande avtal.
• Uppsägningstiden – normalt tre till sex månader.
• Eventuell månadshyra.
• Händelser som innebär att avtalet blir ogiltigt och hästägaren har rätt att kräva hästen åter, alternativt fodervärden har rätt att återlämna hästen.
• Försäkring, vem håller hästen försäkrad och hur regleras försäkringskostnaden.
• Fördelning av övriga kostnader mellan parterna..
• Hästägarens respektive fodervärdens skyldigheter vid skada eller sjukdom på hästen.
• Uppgifter om hästens historik, beteende och annat.
• Användningsområde, vad gäller vid träning/tävling/transport av hästen.
• På vilka grunder avtalet kan sägas upp med omedelbar verkan.
• Hästägarens rätt att sälja hästen under pågående avtalstid.
• Fodervärdens förköpsrätt och eventuell avräkning av månadskostnad vid köp.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2023.