”Röntgen är ingen garanti”

Jan Brink upplever att allt fler hästköpare vill ha fler röntgenbilder.
– Det är extremt förbättrad utrustning som gör att veterinärerna upptäcker mycket mer numera, säger han.
– Dessutom går allt snabbt med direkt mejlöverföring av bilderna till köparens veterinär.  En exportröntgen kan uppgå till 40-60 bilder, inklusive nacke och rygg och bilder ur fler vinklar än tidigare. Många vill även ha flexbilder, då man böjer benet och röntgar det.

Även Frida Berggren, som är hoppryttare och B-tränare och sedan många år driver handelsstall, upplever att köparna vill ha fler bilder.
– Det har gått hysteri i bilder, man letar fel i stället för att titta på hästen. Fler vill ha rygg- och nackröntgen i dag. En köpare vill ofta, trots en liten kassa, ha en häst som är helt ren på röntgen, har bra exteriör och som presterar bra – en drömhäst, alltså.  Men skulle de hitta en sådan har den förmodligen ett skarpt humör eller något annat som gör den omöjlig att handskas med!

Lite röntgenfynd får accepteras

Hon menar att en köpare som inte har så mycket pengar får acceptera lite fynd på röntgen, men det krävs att derveterinär kan sätta in fynden i relation till hästens användbarhet.
– Det bästa vore om alla inser att det är djur vi håller på med – trots rena röntgenbilder kan hästen trampa fel i morgon och bli halt. Röntgen är ingen garanti för att den aldrig ska bli sjuk eller skadad.

Att veterinären är viktig, håller Jan Brink med om.
– Jag tycker det är viktigt att köparens veterinär är insatt i hästsport för att kunna värdera röntgenfynden. En del veterinärer är osäkra och har inte sett hästar i praktiskt arbete, utan hänger upp sig på det allra minsta. Själv använder jag Jonas Tornell och Rasmus Westgren, alltså både den tidigare och nuvarande landslags-veterinären.

När det gäller vilka fynd köparens veterinär reagerar på har detta varierat genom åren. Jan Brink har sett trenderna komma och gå:
– Allra först var det hovbroskförbening som ansågs allvarligt. Sedan var det strålbenet som det uppstod hysteri kring. Nu är det halsar som gäller. Däremot har man blivit lite liberalare med ryggar, man har sett att ett flertal högpresterande hästar har ”tät rygg” och fungerar ändå.

Frida Berggren har andra erfarenheter.
– Väldigt många har blivit rädda för kissing spines, att hästen är ”tät i ryggen”. Där är det ännu viktigare att titta på hästen och hur den fungerar. Samtidigt har jag själv varit med om flera hästar som varit helt rena på ryggröntgen men som ofta är ömma i ryggen, medan andra som har kissing spines har fungerat bra, säger hon och fortsätter:
– Det är så mycket annat som spelar in, särskilt hur hästen tränas och matchas fram.

Röntgen är inte allt

Jan Brink berättar också att röntgen inte är allt, på äldre hästar har ultraljud blivit viktigt eftersom det finns andra saker än skelettet som kan slitas. Det är framför allt seninfästningar och gaffelbandens infästning som kan behöva undersökas med ultraljud.

Utvecklingen med bättre röntgen och fler projektioner har inte gjort det lättare att sälja häst.
– Om jag köper en häst i kommersiellt syfte för att vidareutbilda inför försäljning, får den inte ha för många eller allvarliga anmärkningar på röntgen, då kommer den att bli svårsåld längre fram.

Hästbristen har dock gjort att fler ändå väljer att köpa häst trots fynd på röntgen, anser Frida Berggren.
– Just nu accepteras röntgenfynd mer eftersom det är brist på hästar till alla kunder. Det har blivit svårare att hitta häst än att hitta kund, säger hon.

Jan Brink anser att mycket beror på vem som ska ha hästen och att hästens ålder också spelar roll.
– En Grand Prix-häst som presterar det den ska kan få vara tät i ryggen, medan man inte vill se samma sak på en 3-4-åring. Man är mer säker på den äldre som har visat sig fungera, säger Jan Brink.

Proffsryttare verkar inte ta så allvarligt på röntgenfynd

Frida Berggren konstaterar också att köparens erfarenhet och kunskap spelar stor roll vid fynd på röntgen.
– De som rider på GP-nivå är mer insatta i vad man kan leva med. Proffsryttare verkar inte ta lika allvarligt på röntgenfynd som den som är ny i hästvärlden, säger hon.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 7/2021.