HästhälsaRyggproblem handlar oftast om låsningar och inklämningar som stoppar upp kraftöverföringen genom hästkroppen. En kombination av kiropraktik, stretching och rätt träning brukar lösa problemen.
Ryggen påverkar hela hästens kropp

Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Till Katja Gustavsens veterinärklinik utanför Helsingborg kommer sporthästar från alla discipliner med olika problem. Ofta har de börjat prestera sämre, är halta eller har en stel och kantig hoppteknik, och ryttarna misstänker att det är något med ryggen.
– Hästarna kommer av olika orsaker, men jag undersöker alla systematiskt på samma sätt. Jag kontrollerar hur de rör sig, om de har en obalans i kroppen och var motståndet ligger. Det jag vill återskapa är symmetri och balans, berättar Katja Gustavsen.
Med en pappa som var idrottsläkare har Katja Gustavsen träningsfysiologi och kroppens biomekanik i blodet. Hon har alltid tränat själv och vet vikten av träning versus återhämtning och hur ett bra träningsupplägg får kroppens maskineri att fungera. I yrket som veterinär och hästkiropraktor kan hon översätta det till sporthästarnas speciella behov.
Inte bara symtomen
– Jag arbetar efter ett holistiskt synsätt och vill komma bort från symtombehandling. Det är viktigt att alla vi i hästbranschen inriktar oss på att se till hästen som helhet i stället för att tro att förändringar på en röntgenbild alltid visar grundproblemet.

Katja Gustavsen inleder en undersökning med att bilda sig en uppfattning om hästens exteriör, hur den är musklad och om det finns något i nervbanorna som kan störa signalerna till musklerna, så att enbart vissa muskler arbetar.
– Vid obalans mellan de muskler som styr leden fixeras leden i ett läge och det uppstår en mekanisk begränsning. Följden blir en nervinklämning i den sidan och hästen upplever smärta. Det blir en ond cirkel.
Fakta
Kissing spines
Tornutskotten på den sextonde ryggkotan står rakt upp som en vågbrytare, medan de framförvarande lutar bakåt och de bakomvarande lutar framåt. Om det uppstår förändringar på ryggkotornas tornutskott, så att de trycker mot varandra, kallas detta överridande tornutskott eller kissing spines. Förändringarna kan ge urkalkningar eller pålagringar.
Numera opereras sällan kissing spines, i stället brukar fysioterapi och förändrad träning vara lösningen.
Några vanliga orsaker är monotont upplagd träning, för lite återhämtning eller ridning i en form där hästen går med hög nacke och svankar i ryggen. Då arbetar den i extension, i sträckt läge, vilket ger en sammanpressad muskulatur som minskar rörligheten i ryggen, och det uppstår spänningar som i sin tur trycker på nerver i området. Andra orsaker kan vara påverkan i bäckenet efter fölning eller att hästen halkat i hagen.
Ibland krävs injektion
Vid första besöket kan den kiropraktiska behandlingen behöva kompletteras med ledinjektion på hästar med kraftig inflammation eller rejäl hälta, för att hästen snabbt ska bli bättre och starkare.
– Den stora fördelen med kiropraktik är att hästen inte behöver ställas av och sedan tränas upp igen, utan kan hållas i gång hela tiden. Ofta är hästarna ohalta redan veckan efter första behandlingen, tack vare att de fått hjälp att aktivera de muskler som varit passiva och återfått sin rörlighet i leden.
– Jag går också igenom hur sadeln ligger, hur hovarna ser ut och träningsupplägget. Numera arbetar även veterinär Susanne Kullberg Wijkander på kliniken, hon är duktig på hästarnas tänder, så vi kan se över dem också. Allt spelar roll.
Plan för träning
Efter genomgång av hästen görs en plan upp tillsammans med ryttaren.
Fakta
Röntgenbilder leder ofta till missförstånd
Röntgen av hästens rygg kan ge en falsk förklaring till dess besvär. Det händer ofta att röntgenplåtarna visar en rygg som avviker från det normala, fast hästen fungerar år efter år utan problem, så röntgenförändringar behöver inte alls vara detsamma som ryggsmärtor.
Även om hästen har diffusa smärtor i ryggen och ryggröntgen visar på förändringar i skelettet, ska detta i många fall bara vägas in som en del i diagnosen, inte ses som grundorsak.
– Jag brukar jämföra sporthästar och fotbollsspelare i landslaget – de senare röntgas inte inför varje match de ska spela, säger Katja Gustavsen.
Bland övningarna Katja Gustavsen rekommenderar finns aktiv skritt vid hand, under ryttare eller i skrittmaskin, och tömkörning.
– Skritten tränar de långa muskelfibrerna och tömkörningen kan gärna göras över bommar, där hästen ska vara lång och låg, aktiv bakifrån och framåt. Dressyr är grunden till allt. Hästen får gå i unghästform första tiden med aktiva bakben, för att bli stabil, sedan kan den samlas i allt högre grad.
– När hästen har börjat tränas annorlunda och byggt upp rätt muskulatur, kan man redan efter några veckor se en stor förändring. Med stark rygg- och bukmuskulatur fungerar hästen utan smärta.
Stretching behövs
Regelbunden stretching efter ridpasset är nödvändig för att musklerna ska behålla sin smidighet, enligt Katja Gustavsen. Det är individuellt vilka muskler hästen behöver stretcha.
– Det arbete som läggs på stretchingövningarna har man igen tio gånger om. Bara genom att låta hästen skjuta rygg får den ökad rörlighet när buk, hals och rygg stretchas.
När coremusklerna har stärkts kan hästen sätta benen bättre inunder sig och får ett helt annat rörelseuttag.
– Den blir rörlig i kroppen, får förbättrad näringsförsörjning till inre organ och överlinjen förbättras. Det blir en helt ny häst, säger Katja Gustavsen entusiastiskt.
Fakta
Passande sadel och ryttare i balans
Den moderna sporthästen har lång manke, kort sadelläge och är känslig och överrörlig. En korrekt anpassad sadel är mycket viktig, liksom att ryttaren är väl balanserad i sin egen kropp.
– Ryttaren får inte slå sig till ro med att sadeln passar vid inköp, utan den måste kontrolleras igen om hästen ändrar kroppsform med andra muskler eller går upp/ner i vikt, säger Katja Gustavsen.
– Sedan har ryttaren ett ansvar att försöka bli så liksidig som möjligt. Vi ser att toppryttarna allt mer börjar att aktivt träna yoga, pilates med mera. Det borde alla ryttare göra för att kunna rida i bra balans. All sned viktförskjutning medför att hästen måste kompensera det på något vis och då uppstår spänningar som ger problem.
I genomgången av hästens livsvillkor undersöks även foderstaten; för att hästen ska orka prestera gäller att den får ett foder som motsvarar behoven.
Ibland tas blodprov där analyserna utöver diffen mellan röda och vita blodkroppar även visar eventuella brister vad gäller mineraler och vitaminer.
– Påfallande ofta ser jag brist på selen hos sporthästar. De kan även behöva tillskott av E-vitamin, liksom elektrolyter och vatten efter hård ansträngning.
Förebygg i stället för behandla
Katja Gustavsen hoppas att ryttare ska arbeta förebyggande så mycket det går; ändra träningen så att den blir mer allsidig och funktionell.
– Mitt mål är att hästen ska komma ur sin negativa spiral och att hela konceptet att behandla hästar ska ändras, så att ledens rörlighet sätts i centrum. Hästarna behöver oftast bara kiropraktik några få gånger, när träning, utrustning och annat som haft negativ påverkan har ändrats slipper de att samma problem återkommer gång på gång.
– Det bästa är att korrigera hästen i tid, att ryttaren är uppmärksam på om hästen börjar bli stel och styv i musklerna och lite ledsen vid träning och ser till att kolla upp det direkt.

Fakta
Så funkar ryggen
Ryggraden består av sju halskotor, 18 bröstkotor, fem eller sex ländkotor, fem korskotor samt mellan 15 och 21 svanskotor.
Varje kota har flera olika utskott, facettleder och tornutskott. Kotorna binds samman genom diskar. Ryggmärgen löper genom en kanal i kotorna, med nerver som går ut från rygg-raden uppåt och neråt. Dessa nervbanor förbinder skelettet med hjärnan och inre organ.
– Genom kiropraktik åtgärdar jag inte bara en obalans runt skelett och kotor, utan hela systemet frigörs. Därför kan till exempel återkommande kolik försvinna efter behandling, berättar Katja Gustavsen.
Hästens ryggkonstruktion innebär att den är stabil och styv samtidigt som det finns nog med flexibilitet för att den ska kunna böja sig i sidled, röra sig upp och ner samt rotera.
Hästar saknar nyckelben och har i stället en ”bröstsele” (thoracic sling) – en grupp muskler, senor, ligament och fascia som binder samman frambenen med bröstkorgen. Här fångas kraften upp från motorn i hästens bakdel, sacro-pelvic sling, som producerar kraft framåt.
– Om det finns något som stoppar upp den här kraftöverföringen uppstår problem. Till exempel om hästen inte är tillräckligt rörlig i ländregionen för att öppna upp i bäckenet och föra fram kraften genom kroppen. Det är här kiropraktiken kommer in, för att lossa de låsningar som minskar rörligheten, förklarar Katja Gustavsen.
– Hos en hopphäst absorberar thoracic sling energin i frambenen vid landningen, i stället för att den tas upp i senor och leder. Därför är det viktigt att hästen har möjlighet att röra bogbladen fritt.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 13/2024.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.















Följ Ridsport på