Så går en fölning till

Dräktighet och fölning är ingen sjukdom utan ett naturligt förlopp som oftast går utan problem.
Normal dräktighetstid anses vara mellan 320 och 365 dagar, vanligast är 335 dagar, cirka elva månader. Ponnyston har ofta den korta dräktighetstiden, cirka 320 dagar.

De flesta ston visar vissa tecken på att fölningsdatum närmar sig. Ungefär en månad före nedkomsten förändrar sig stoets kropp. Juvret och de yttre könsorganen svullnar, den väldiga buken sänker sig och området kring svansfästet mjukas upp. Någon vecka före fölning fylls juvret ut och därefter bör stoet hållas under uppsikt. Oftast bildas ett gulaktigt sekret, vaxproppar, i spenarna något dygn före fölning. Dessa kan ibland komma tidigare, ibland inte alls.

Vissa ston ändrar sitt beteende, till exempel genom att börja hetsäta.
Det finns ett par signaler om att fölning är på gång inom ett dygn som brukar vara säkra:
– att ha regelbunden tempkoll morgon och kväll. Stoet får nämligen 0,5-1 grad lägre kroppstemperatur än normalt det sista dygnet. Var noga vid temperaturtagningen och förvara digitaltermometern i rumstemperatur. Om den förvaras svalare, till exempel i stallet, kan den visa för lågt värde.
– ett annat tecken på fölning inom ett dygn är att det ofärgade sekretet i juvret övergår till mjölk.

Det normala förloppet
Övervägande delen av alla fölningar sker nattetid. En normal fölning går fort och tar cirka 40 minuter. Detta beror på att ston har rymliga förlossningsvägar och mycket kraftigt värkarbete. Det är bra att känna till det normala förloppet vid en fölning, så att man förstår om det är en komplikation på gång.

Själva öppnandet av fostervägarna börjar med att livmodern pressas samman så att fostret vrids runt och ändrar ställning till förlossningsläge, som normalt innebär att det har ryggen upp och framåtsträckta framben med huvudet vilande på dem.

Medan detta sker är stoet i regel orolig, vandrar runt i boxen och tittar sig mot buken. Vissa ston flemar (sträcker halsen uppåt och formar överläppen till en strut) och de flesta blir svettiga på halsen. En del ston är griniga mot människor, så det är viktigt att vara diskret i sin övervakning.

Nästa fas är att stoet lägger sig och reser sig några gånger för att sedan förbli liggande och börja krysta. Om hon lagt sig med bakdelen mot väggen måste man ingripa och dra henne rätt.

Allra först trycks den yttre fostersäcken med fostervattnet ut och snabbt därefter kommer den inre, blåvitskimrande säcken med fölet. Frambenen kan här skönjas och redan vid nästa krystvärk brukar huvudet vara ute. Oftast har det gått hål på fosterhinnan så att fölet kan andas, om inte måste man dra sönder hinnan och göra rent näsborrarna.

Efter ytterligare några krystvärkar är hela fölkroppen ute. Hela detta förlopp tar normalt maximalt 20 minuter.
Navelsträngen ska lämnas ifred, eftersom det pumpas blod – och därmed viktig näring – från stoet i flera minuter efter födseln. Den brister i regel när stoet reser sig.

Lämna ifred!
Så snart fölet är ute och lägger upp sig på bröstet, är det dags att lämna boxen. Det är viktigt att inte hålla på så mycket där inne att stoet reser sig för snabbt, då kan navelsträngen slitas av för tidigt. Det finns även risk för att moderkakan lossnar om stoet reser sig häftigt.
I idealfallet lägger sig stoet också upp på bröstet och tar kontakt med fölet genom låga gnäggningar och börjar slicka det.

Text: Veterinär Charlie Lindberg och Ingrid Andersson

Läs mer om föl och avel i årets Avelsextra, som utkommer i dag med Ridsport nr 6!