Så här arbetar FEI-kontrollanten efter ritterna

Cerrie Hedin, överdomare i de nationella dressyrklasserna och FEI steward på de internationella klasserna i både hoppning och dressyr på FHS, rättar till sin beiga hatt och trär på sig ett nytt par vinylhandskar.

Därefter känner jag på kedjan och på att det inte finns någonting i öronen eller i luvan om hästen har en sådan på sig. Cerrie Hedin, FEI-steward.

Inne på dressyrarenan applåderas ekipaget som precis gjort den avslutande halten på medellinjen.

Även om ritten vid det här laget är avslutad för publiken, är själva tävlingsmomentet för ekipaget långt ifrån över. Hittas för hårt spända nosgrimmor, sår i mungiporna eller på hästens sida efter ryttarens sporrar spelar det ingen roll hur bra procent som domarna inne på banan har delat ut, eller om hopprundan varit felfri. Den typen av fynd leder alltid till diskvalificering eller startförbud.

Framme före hästskötaren

– Det första jag gör är att känna att nosgrimman inte är för tight, två fingrar ska få plats. Jag kollar också att det inte sitter någonting vasst eller liknande på insidan, därefter känner jag på kedjan och på att det inte finns någonting i öronen eller i luvan om hästen har en sådan på sig, säger Cerrie Hedin som alltid ser till att vara först fram, före hästskötaren.

– Hästskötaren får knäppa upp nosgrimman och ta av luvan först när jag säger till.

Inne i munnen kontrolleras mungiporna, men Cerrie Hedin och hennes kolleger är också noga att titta hur hästen ser ut högre upp på sidorna och på tungan.

– Vi tittar efter sår och märken eller tryck från bett, men också om hästen kan ha bitit sig, förklarar hon.

Några allvarligare incidenter har inte inträffat eller upptäckts under årets tävlingar.

”Sett bra ut”

– Det har tvärtom sett väldigt bra ut i år. Nivån när det gäller hästarnas välfärd är hög. I de fall vi upptäckt små sår eller skav har hästarna direkt tagits om hand och sedan kommit tillbaka och visats upp i ett skick som gjort att de fått fortsätta tävla, säger hon.

I jobbet som överdomare handlar mycket om att arbeta förebyggande.

– Tidigare kunde vi på framridningarna se både hyperflektion och alldeles för hård ridning. Så ser det inte ut idag, vilket är ett stort steg i rätt riktning när det gäller hästarnas välfärd, säger Cerrie Hedin som inte drar sig för att prata med ryttarna om hon ser någonting hon reagerar på.

Säger till

– Här i Falsterbo kan det handla om att säga till en ryttare på framridningen som kanske rider sin häst med lite för kort hals. Vissa raser, som frieserhästar och lusitanos går naturligt i en form där nosen kan hamna bakom lod och publiken har inte alltid kunskapen i om det beror på just det eller på felaktig ridning, säger Cerrie Hedin och fortsätter:

– Alla ryttare är hårt bevakade och de blir tacksamma när vi säger till.