Skaderisker i stall vanligaste bristen hos svenska hästhållare

Den vanligaste bristen vid djurskyddskontroller av häststallar 2019 var skaderisker i stall. Det kan exempelvis handla om att fönstergaller saknas eller annan inredning riskerar att skada hästarna.

Detta enligt Jordbruksverkets rapport Djurskyddskontrollen 2019.

30-40 procent av de inspekterade stallen hade denna brist, och det är en andel som har legat på ungefär samma nivå sedan 2013. ”Vår bedömning är att detta är något som behöver minskas. En orsak till bristen kan vara att hästhållarna blivit hemmablinda eller inte är medvetna om vad som kan vara skaderisker i hästarnas närmiljö. Många hästhållare har även svårt att se att länsstyrelsens bedömning är tänkt att förebygga att hästen kan skada sig,” står det i rapporten.

Hästpass saknas

Brister gällande hästpass ligger också relativt högt, ungefär en femtedel saknade pass, och har ökat något sedan 2018. Däremot är det en svag nedåtgående trend gällande brister kring betesmarker och hållande av utegångsdjur. En vanlig brist är att det saknas ligghall för hästar som hålls som utegångsdjur eller att hallen inte uppfyller de krav som finns.

Brister gällande kravet på takhöjd har gått ner tydligt. Detta kan bero på att kravet på en minimihöjd av 2,20 meter i takhöjd har tagits bort. Även brister när det hovvård har minskat och Jordbruksverket konstaterar också att dåliga skördeår inte ser ut att påverka brister när det gäller hästarnas hull. ”De flesta hästägare betalar de kostnader som krävs för att ge sina hästar ett bra foder och de som inte utfodrar sina hästar korrekt verkar missköta detta oberoende av fodertillgången” står det i rapporten.

Bristande kunskap

Sett över tid så är det i stort sett samma brister i hästhållningen från år till år. Många av bristerna bedöms beror på bristande kunskap och hästhållare är en grupp med stor variation i kunskap. Andra skäl till bristerna bedöms vara att det finns en hel del gamla slitna stallar.

Under 2019 gjordes 1 863 kontroller av hästhållare runt om i Sverige. Det är en konstant minskning sedan 2013 då ungefär 3 000 inspektioner gjordes.

Länsstyrelserna ansvarar

Det är länsstyrelserna som har ansvaret för djurskyddet och i en sammanfattning av rapporten framgår det att det är stora olikheter mellan hur länsstyrelserna hanterar djurskyddet.
– Vi bedömer att det är för stora skillnader mellan länsstyrelserna när det gäller tidsåtgång för olika kontroller och hur de uppfyller målet om andelen normalkontroller. Detta är något vi och länsstyrelserna behöver arbeta vidare med tillsammans. Det finns ingen ”quick fix”, utan det behövs exempelvis fortsatt erfarenhetsutbyte av goda exempel mellan länen, säger Katarina Andersson på Jordbruksverket på myndighetens webbplats.

Hela rapporten om djurskyddsärenden 2019