Tryckvåg som ger ökad cellaktivitet

Stötvågsbehandling är en apparatdriven metod som företrädesvis används på senor och ligament, oftast vid kroniska tillstånd.
– Vi använder det ganska mycket, berättar veterinär Staffan Lidbeck, som driver Löberöds hästklinik i Skåne med sin fru Lisa Lidbeck, tidigare respektive nuvarande landslagsveterinärer i fälttävlan.
– Jag tycker absolut att stötvågsbehandling har sin plats inom veterinärmedicinen. Vårt klassiska användningsområde är på ligament i närheten av en infästning, till exempel på övre gaffelbandet och även på nedre gaffelbandet vid infästningen till kotsenbenet.

Det som händer vid stötvågsbehandling är att det sänds en mekanisk tryckvåg in i vävnaden. Tryckvågen kan ställas på olika djup. Den kan slå sönder förkalkningar, som till exempel njursten som var det första användningsområdet för människa. På häst kan det förekomma fibrös vävnad – bindväv och ärrbildningar – och mindre förkalkningar som sönderdelas på detta sätt.
– Vårt protokoll för detta omfattar en behandling var tionde dag. Det upprepas fyra till sex gånger och tre fyra minuter varje gång.
– Man ska vara medveten om att det kan göra ont direkt vid behandlingen, det intygas av människor som behandlats mot tennisarmbåge och hälsporre. Sedan inträder i regel en smärtlindrande effekt.

Liknar den normala cellen vid en ballong

För att förklara effekten liknar Staffan Lidbeck den normala cellen vid en vattenfylld ballong.
– Båda reagerar likadant. När cellen utsätts för tryck uppstår en ökad aktivitet i den. Trycket komprimerar den och när vågen sedan släpper, expanderar den till ett större läge, vilket stimulerar cellmetabolismen.

Han kan inte se några direkta risker med stötvåg.
– Rätt använd betecknar jag det som en bra och väldigt riskfri behandling. Stötvågen sätter i gång processer som vi vill uppnå och ersätter i många fall kortisonbehandling. Genom stötvåg kan vi nå djupare in i hästen, till exempel till gaffelbanden som annars är svåra att nå.

Sedan gäller det att välja vilka tillstånd eller skador som ska behandlas med stötvåg, att inte använda det på ”allt”.
– Jag har hört talas om att det har använts på överben, men det ska man akta sig för. Överben beror på en ökad cellaktivitet och genom stötvågsbehandling kan man stimulera den ytterligare, så att det växer ännu mer. Effekten blir alltså den motsatta mot vad som avsetts.

Smärtlindrande effekt kan uppstå

Den enda risk som Staffan Lidbeck pekar på är den smärtlindrande effekt som kan uppstå efter behandling.
– Det måste ryttaren ha i minnet och respektera, så att inte hästen ansträngs direkt efteråt.

Hur länge smärtlindringen sitter i är osäkert. De flesta studier har visat på minst tre dagar, någon enstaka studie har visat på mycket längre tid. På grund av den smärtlindrande effekten är stötvågsbehandling för närvarande belagt med tio dygns karens för tävling. Internationellt finns en diskussion inom galoppsporten om att smärta kan maskeras genom stötvåg och att hästar har startats för tidigt efter behandling. Ett problem i sammanhanget är att stötvågsbehandling inte går att spåra, åtminstone har det inte gått hittills. Vid New Bolton Centre i USA har forskare funnit en biomarkör som visar om en häst har utsatts för stötvågsbehandling och håller på att undersöka detta närmare.

Fakta

Stötvåg

Shock wave therapy Stötvågsbehandling innebär att vågor av stötar genereras genom små puffar av komprimerad luft som omvandlas till mekanisk energi i en handhållen apparat. När den hålls mot det skadade området överförs denna energi genom en tryckvåg som sprider sig ner i vävnaden.

Metoden kommer från humansidan, där det sedan 1980-talet använts för att behandla njursten. Numera har det på människa utökats till att förbättra eller eliminera smärt- och sjukdomstillstånd som tennisarmbåge och hälsporre.

På häst används stötvågsbehandling främst vid ligament- och senskador, ibland även muskelskador. På senare tid har nya användningsområden prövats, som att stimulera stamceller med stötvåg innan de injiceras i senor och även vid korrigering av fölben. Där är det främst hos föl som är så gravt x-benta att de annars hade behövt sövas och opereras.

Utöver att karenstidslistan anger tio dygns karens för tävling, finns även en notering att stötvågsbehandlingen enbart får utföras av djurhälsopersonal med egen formell kompetens eller efter delegation.

Tio karensdagar

Då stötvågsbehandling ger en smärtlindrande effekt är det tio dygns karens innan hästen får tävlas. Det är viktigt att ryttaren inte anstränger hästen för snabbt efter behandlingen.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 3/2021.