”Viktigt att hästägare besvarar enkäter”

Vilka hästar som används i tester diskuteras ofta när hästägare läser studier, liksom antalet. Ett exempel är den studie* där italienska forskare uppmätte högre stressnivåer i tagelprover hos frilevande hästar jämfört med polishästar i Rom och andra hästar som sköttes av polisen. Många läsare tyckte att det blev en felaktig jämförelse, då polishästar är utvalda för sitt lugna temperament.

Ridsport har bett Karin Morgan, chef för forskning och utveckling vid Riksanläggningarna, att förklara mer om hur studier brukar läggas upp.

Varför tror du att forskarna valde just polishästar som jämförelse?
– Utan att ha stämt av det med de aktuella forskarna, kan jag tänka mig att de hästarna utgjorde en bra grupp som levde på ett standardiserat sätt – samma utfodringsrutiner och arbetsuppgifter. Om det i stället hade varit hästar från ett inackorderingsstall, hade dessa förmodligen haft olika rutiner, vilket hade gjort resultatet mindre starkt.
– När en studie läggs upp är det ofta tillgängligheten av hästar som avgör, grundprincipen är att det ska vara så standardiserat som möjligt. Därför kan det vara svårt att hitta ett tillräckligt stort antal, till exempel om en studie ska utgå från att alla testhästar ska gå medelsvår dressyr.

Är det många steg i uppläggningen av en studie?
– Ja, det är väldigt mycket förarbete för att veta att resultatet kommer att ge svaret på den fråga som ställs. Först gäller det läsa på vad som är studiens problemställning, form, syfte och frågor – att hitta den vetenskapliga kärnan.
– Ibland kan en enkät vara en introduktion till ett forskningsområde. Det är ett bra sätt att göra en översikt, att upptäcka trender som är värda att undersöka närmare. Så det är viktigt att hästägare tar sig tid och besvarar enkäter, det kan vara ett sätt att påverka vilka saker som undersöks mer ingående.
– Sedan kommer de praktiska detaljerna: hur ofta går det att mäta en viss sak som efterfrågas. Till exempel kan rektaltemperatur tas före och efter ridning men inte under ett ridpass. Detta kan däremot göras med pulstagning. Man måste fråga sig vad som är möjligt att mäta.
– Vid beteendestudier bör man först ha en tillvänjningsvecka, där hästarna vänjer sig vid miljön, innan själva studien startar.

Kontrollgrupp används ibland, men inte alltid. Kan du förklara?
– En kontrollgrupp är en grupp hästar som används som jämförelse till den behandling eller åtgärd som görs. Till exempel att låta en grupp hästar ha täcke, medan en annan grupp får gå utan täcke. Vissa studier går dock inte rent praktiskt att lägga upp med kontrollgrupp.
– Cross-over är ett annat sätt att göra jämförelser. Då är hästen sin egen kontrollgrupp; forskaren utför båda behandlingarna på varje häst. I exemplet med täcket får hästen ha täcke halva studieperioden och vara utan täcke resten av perioden. Sedan kan resultatet jämföras för just den hästen. På det sättet behövs inte lika många hästar i studien.

Fotnot: I studien hade de frilevande hästarna mycket högre kortisolnivåer än den grupp hästar som levde i box med daglig utevistelse. De hade även noterbart högre värden än polishästarna, som inte fick gå i hage och som arbetade mitt i storstaden.

Studien heter Assessment of welfare in groups of horses with different management, environments and activities by measuring cortisol in horsehair, using liquid chromatography coupled to hybrid orbitrap high-resolution mass spect

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 4/2023.