Det räckte som det var

Jag förstår att de kända ryttarna skapar sina egna profilmärken för att tjäna lite pengar på sitt namn som en duktig ryttare och jag förstår också att ryttare blir sponsrade av olika företag inom en rad olika branscher. Inget fel med det alls och helt naturligt, men varför i herrans namn skall bloggare designa utrustning? Bara för att de skriver om hästar?

Jag ser inga bloggare som bloggar om motorsport designa egna racerbilar, eller ens hjälmar. Inte heller har jag sett en enda fotbollsblogg som designar egna fotbollar och benskydd, eller för den sakens skull inte en enda av alla dessa tusentals och åter tusentals mammabloggarna som existerar där den som driver bloggen designar egna amningsBH:ar.

För all del, jag tänker inte vara sämre utan ska nu hästbloggare ha egna kollektioner så får jag väl helt enkelt rätta in mig i ledet och designa lite ursnygga och hypermoderna prylar med mitt namn på.

Någonstans där stötte jag på mitt första hinder på vägen. Vad tusan skall min kollektion heta? Naturligtvis så skall alla prylarna ha jättestora loggor som bara precis passerar reglerna för storleken på logotyper.

Först tänkte jag att alla prylarna kunde vara märkta med logotypen ”DOLME” (Design of Lars MEntzer). Efter det så spårade jag in på namnet ”DOHPING” (Design of HavrePappa IN General). Fast det kanske är dumt om jag nu skulle ge mig in på att designa kraftfoder om det stod DOPHING på säckarna?

Tillslut så bestämde jag mig för att helt skita i en cool bokstavslogotype och istället så märker jag helt enkelt bara mina prylar med texten ” Made by some kids in China and Havrepappa has just put his name on it”.

Då till prylarna som jag vill sätta mitt namn på. Jag har studerat mängder med utrustning för häst och ryttare och det här är vad jag har valt och som kommer att bli en del av ”The Havrepappa collection”

Naturligtvis så måste jag ha säkerhetsutrustning i min kollektion. Den här hjälmen är väldigt praktisk därför att den inte, som många andra hjälmar, blir farlig när man har åkt av hästen en gång. Den här kan användas om och om igen, oavsett hur många gånger du dimper i backen.

Sen kom jag på att jag så klart måste ha en säkerhetsväst med. Den här modellen är en mycket stryktålig variant som tål det mesta som den kan tänkas utsättas för. Visst, den är kanske lite stel att använda, men väldigt säker!

Sadlar är ju väldigt snygga så jag bestämde mig för att även ha med en sådan i ”The Havrepappa collection”. Valet föll på en ganska enkel modell för den medvetne ryttaren som tål lite tuffare tag i sadeln.

Ja, det var väl så långt jag har kommit än så länge i mitt urval av exklusiva hästprylar. Det kommer säkert mer för jag vill såklart kladda mitt namn på så många prylar som möjligt innan jag dör.