Hon har undersökt kandarets betydelse

Louise ”Loi” Lindström är välkänd för Ridsports läsare i egenskap av bloggare. Hon har precis tagit examen från Flyinges utbildning för beridare och valde att fördjupa sig i vad förra årets regeländringar när det gäller betsling i dressyr innebär. 2015 ändrades de svenska reglerna så att det inte längre är tillåtet att tävla på kandar i Medelsvår C medan det från Medelsvår B och uppåt är valfritt – träns eller kandar. 
– Jag har framförallt tittat på vad regeländringen har för betydelse för hästarnas välfärd, hur den har påverkat sporten, säger Louise ”Loi” Lindström. 

I sin undersökning skickade hon en enkät till domare och tränare på olika nivåer i Stockholm och Skåne. Enkäten bestod av öppna frågor. Knappt 40 procent av domarna och drygt 32 procent av tränarna svarade. Louise ”Loi” Lindström har också intervjuat nyckelpersoner på SvRF om hur och varför regeländringen kom till. Hennes examensjobb innehåller också teoriavsnitt där hon genom hjälp av personal på Sveriges Lantbruks Universitet, SLU, har definierat vad begreppet hästvälfärd innebär genom att gå igenom forskning kring hästars välfärd. Hon har också gått igenom svenska tävlingsreglementen från 2009 och framåt för att se vad som har hänt med reglerna om betsling. 
– Av de som har svarat på min enkät är ingen negativ till att man får rida på träns, ett fåtal tycker att det inte spelar någon roll om det tävlas på kandar eller träns.  

Domarna och tränarna som har svarat på enkäten är också i stort sett överens om att kvalitén på ekipagen som tävlar i Medelsvår B har blivit högre efter regeländringen och att hästarna är mer ärligt på tygeln nu. 

Louise ”Loi” Lindström håller nu på att översätta sitt arbete till engelska. Arbetet har redan fått internationell uppmärksamhet. 
– Jag har kommit fram till att det finns anledning att påverka Internationella Ridsportförbundet att ändra reglerna så att man får tävla på träns även internationellt. 
– Det är också intressant att folk är så positiva till att man nu får rida på träns i alla klasser i Sverige men att man samtidigt tror att de internationella reglerna är svåra att förändra. Jag tycker inte att en regeländring känns så långt borta och det jag hoppas att min studie kan bli ett inlägg i debatten. 

Kommentarer från dem som deltog i studien: 

”Att införa kvalgränser och förbjuda kandar i msv C är det bästa som har hänt dressyrsporten under mina 15 år som domare!”

”Nu hoppas vi på att det ska bli lika regler över hela världen!….. Fritt att välja träns om det fungerar bättre!”

”Överlag vill man som domare se bättre inverkan. Gärna att fler förstår att det är sätet som är viktigt och inte handen och skänkeln. Fler kanske blir tvungna att rida lära sig korrekt ridning när de inte kan hänga i stången… ”

”Också positivt att hästar som inte accepterar kandar kan tävla även i de högre klasserna med bra resultat.”

”Själv anser jag att enkla tränsbett är att föredra för alla hästar på alla nivåer, så lite skräp i munnen som möjligt för en nöjd häst”

”Positivt med de nya reglerna, för det innebär att hästarna måste ha en korrekt grundutbildning, för att kunna utvecklas uppåt i klasserna.”

Metoder som använts:
• Litteraturstudie av de svenska respektive internationella tävlingsreglementena.
• Enkät: Aktuella förändringar i Tävlingsreglementet (2015) avseende användandet av kandar på dressyrtävlingar i Sverige.
• Intervjuer med representanter för Svenska Ridsportförbundet.
• Undersökning av begreppet hästens välfärd.

Målet har varit att besvara följande frågeställningar:
• Vad ligger till grund för de nuvarande betslingreglerna vid svenska dressyrtävlingar? Hur kommer det sig att användandet av kandar är reglerat? Hur skiljer sig de svenska reglerna från de internationella?
• Vad låg till grund för de regelförändringar som ägde rum vid årskiftet 2014/2015?
• Vilka, om några, effekter har de ändrade reglerna haft på svensk dressyrsport?• Finns det anledning att skärpa reglerna ytterligare? Borde de internationella reglerna också förändras?

Studiens hypotes är att Svenska Ridsportförbundet, genom regelförändringarna avseende användande av kandar, har bidragit till följande:
• Hästarnas välfärd har ökat, tack vare ett minskat oskickligt användande av kandaret, samt tack vare att hästar som inte trivs på kandar inte längre behöver tävlas på det.
• Domare och tränare upplever en högre kvalitet bland de ekipage som har kvalificerat sig för Msv-klass utan att använda kandar.• Domare och tränare upplever i tävlingssammanhang en ökning av antalet hästar som arbetar korrekt och tillfreds på tygeln, och ett mer skickligt användande av stångbettets effekter. De ser också färre hästar som arbetar bakom hand, och färre hästar som uppvisar konfliktbeteende på grund av munproblem.

Studien stödjer hypoteserna.

Följande resultat från studien är särskilt intressanta:
• 93 procent av domarna som svarade på enkäten upplever att det före regeländringarna förekom att oerfarna ryttare använde kandar utan att kunna hantera det korrekt.
• 87,8 procent av domarna som svarade på enkäten upplever att det före regeländringarna förekom att ryttare använde kandar utan att kunna anpassa det korrekt.
• 64,9 procent av domarna som svarade på enkäten upplever att kvalitén på ekipage som kvalificerat sig för Medelsvår B under 2015 – alltså på träns- har ökat.

En del av problemformuleringen för denna studie rörde huruvida dressyrsporten och framförallt hästarnas välmående kan förbättras genom att reglera användandet av viss utrustning, i det här fallet kandaret? Svaret på denna fråga är ja. Domarna och tränarna i undersökningen är, generellt sett, mycket nöjda med förändringen. 

Att genom valfrihet öka möjligheterna att göra det som är bäst för varje individuell häst ökar den totala hästvälfärden inom sporten. Hästarnas välfärd är det som FEI, SvRF och troligen en absolut majoritet av de enskilda ryttarna prioriterar högst. Det är dessutom en absolut förutsättning för sportens överlevnad, särskilt i dagens läge där dressyrsporten får utstå en hel del hård kritik just för dess eventuella negativa påverkan på hästvälfärden.