Efter huvudskadan: ”Mycket minnesluckor kring den första tiden”

AnnaKarin Cullberg Sjösten, Mölnbo, var på väg att ta in de tre hästarna från hagen en kväll i slutet av oktober förra året, när något hände som resulterade i flera månaders sjukskrivning.

– Mitt minne är väldigt suddigt. Jag minns att jag stod med grimmorna över armen och skulle trä på dem på hästarna. Sedan vaknade jag upp en bit utanför hagen utan hästar.
– När jag efteråt har försökt rekonstruera, tror jag att jag halkade i leran och föll omkull efter att jag fått på grimmorna. Hästarna blev troligen skrämda och någon av dem kan oavsiktligt ha smällt till mig i huvudet.

Benen bar inte

När AnnaKarin försökte resa sig bar inte benen. Hon föll tillbaka mot marken igen. Turligt nog kom en grannflicka förbi och frågade om hon behövde hjälp.

På hästfolks vis tänkte AnnaKarin först och främst på hästarna.
– Jag sade att jag klarade mig, men bad henne gå till stallet och kolla om hästarna sprungit dit och stänga boxdörrarna om dem.

Snart kom AnnaKarins man till undsättning. Då hade hon kommit på benen – vinglig och yr. De åkte till sjukhus och där visade det sig att AnnaKarin hade ett rejält sår på sidan av huvudet, över örat och strax ovanför. Såret fick sys och hon genomgick datortomografi. Men det syntes ingen blödning eller fraktur i huvudet.

– Jag har mycket minnesluckor kring den första tiden. Att örat fick en smäll gjorde att jag var mycket yr under flera veckor. Det var oerhört handikappande. Jag har även haft huvudvärk i tre månader. Det är först nu i början av februari som jag är ganska återställd.

Koncentrationssvårigheter, stor känslighet för ljud, ljus och datorskärmar är andra problem som AnnaKarin har fått brottas med. Efter en tids total sjukskrivning fick hon börja arbeta två timmar om dagen. Nu – över tre månader efter olyckan – ska hon börja arbeta halvtid.

– Jag är förvånad över att jag har haft så många symtom och mått så dåligt, trots att inget är trasigt i huvudet. Läkaren har talat om en generell svullnad i hjärnan, det är allt.
– Jag har pratat med många som har upplevt liknande tillbud när de sysslat med hästarna i vardagen, gjort de enkla sakerna med lugna och snälla hästar.

Intensiv forskning

Sedan början av 2000-talet forskas det intensivt kring hjärnskakning hos sportutövare. Allt fler sporter ser över vad som kan göras för att minska bestående men.

En titt på anatomin visar att hjärnan ligger innesluten av skallens ben, omgiven av cerebrospinalvätska. Den skyddar hjärnan mot lättare smällar och slag mot huvudet. Men vid ett hårt slag kan cerebrospinalvätskan inte alltid stå emot kraften. Hjärnan studsar då mot skallbenet, med hjärnskakning som följd. Ibland uppstår även en blödning inne i huvudet.

Vid en avfallning landar ryttare i regel med sidan av huvudet först. Det blir ett snett islag av huvudet mot underlaget. Ett sådant snett islag innebär att hjärnan utsätts för en rotationsrörelse, som är en kombination av rotationsenergi och rotationskraft. Det resulterar i en förskjutning eller töjning av hjärnans vävnad. Det innebär en större sannolikhet för hjärnskakning än ett rakt islag uppifrån.

Förödande beteende

Tidigare prisades de tävlingsryttare som satt upp efter en avfallning och fortsatte att rida, de kallades djärva och orädda. Också inom andra sporter har det varit kutym att ruska på sig och fortsätta även efter ett kraftigt slag mot huvudet.

Nya forskningsrön visar att detta beteende kan vara förödande och ligga bakom det ökande antalet sportutövare som fått bestående men. I USA har många spelare inom hockey och amerikansk fotboll fått allvarliga hjärnskador med demensliknande symtom, som en följd av upprepade smällar mot huvudet. Liknande vittnesmål finns från svenska ishockeyspelare som har fått kvarvarande minnesproblem, tal- och synrubbningar, med mera.

I stället för att rida samma dag som man trillat av, eller dagen efter, är det viktigt att vila hjärnan redan vid misstanke om en hjärnskakning. Hjärnan har stor kapacitet att reparera en lätt skada, under förutsättning att den får några dagars fullständig vila.

En enstaka hjärnskakning innebär sällan några problem, men det är allvarliga risker förknippade med upprepade hjärnskakningar.

Vila ger hjärnan möjlighet att reparera sig och ”starta om” nervfunktionerna. De första 24 till 48 timmarna efter en hjärnskakning bör hjärnan få fullständig vila. Det betyder inget tv-tittande, arbete med dator, läsning av läxor och liknande. Fysisk aktivitet ska undvikas, endast lugna promenader är tillåtna. Efter det vidtar gradvis återgång till aktivitet.

Det kanadensiska ridsportförbundet har tagit den nya forskningen på stort allvar. En ryttare med konstaterad hjärnskakning sätts upp på en medicinsk avstängningslista som hindrar deltagande i tävling till dess att läkare ger skriftliga tillstånd att återta verksamheten. Därmed hindras ryttare med hjärnskakning att riskera ytterligare skador, vilket kan bli fallet om de fortsätter att rida.

Enligt svenska TR har läkare eller sjuksköterska rätt att ge startförbud på medicinska grunder.

Ridsportförbundet förbereder just nu en workshop i mitten av april om hjärnskakning. Göran Dalin, ordförande i förbundets säkerhetsutskott, berättar att de hoppas på medverkan från bland andra professor Yelverton Tegnér.
– Han har tagit fram Hjärntrappan för fotbollsspelare, en guide för återgång till spel. Vi räknar med hans stöd för att ta fram en liknande trappa för ryttare.