”Ta bort huntingen innan någon få sätta livet till”

Då var ännu en vecka av Falsterbo Horse Show till ända. Sin vana trogen tog svenskarna för sig i både hoppning och dressyr. Hatten av för Peder Fredricson och svenska hopplaget som bjöd publiken på härliga ritter.

Att det svenska dressyrlaget dessutom vann Nations Cup blev ytterligare en highlight för den svenska publiken.

Men så var det det här med huntingen.

Jag har själv ridit den ett par gånger och tyckte att det var kul. I allafall ända tills jag gick omkull på ett parti med konstgräs som man lagt lite sand över. Hästen halkade och vi föll. Efter den vurpan sa jag: ”Aldrig mer.”

Inte heller i sitt nuvarande format finns det något, vare sig prispengar eller löften, som kan locka mig att rida huntingen i Falsterbo. Huntingen borde inte heller locka någon fältävlansryttare med någon form av självbevarelsedrift att ställa upp.

Jag skäms faktiskt över att folk förknippar den här klassen med fälttävlan. Det gör ont i själen att ens nämna det tillsammans med fälttävlan.

Huntingen har inget med fälttävlan att göra och borde stoppas. Först och främst på grund av säkerheten – eller snarare bristen på den.

För i fälttävlan talas det konstant om ökat säkerhetstänk under tiden som det i huntingen släpps lös ett gäng på hästar som i vissa fall knappt längre tävlar. Allt detta inför en storpublik och där den som rider snabbast vinner… Så gör vi inte i fälttävlan.

Ta bort huntingen innan någon få sätta livet till. Och om organisationen nu vill ha fälttävlan i Falsterbo så kanske det i stället borde funderas på att bjuda in Event Riders Masters till tävlingen. Därmed skulle det få ett för Sverige unikt hästsportevent med både dressyr, hoppning och fälttävlan av absoluta världsklass för publiken.

Christoffer Forsberg, fälttävlansryttare

Detta är en krönika – en personligt skriven text där skribenten själv står för åsikterna.