Ridsports nya bloggare: ”Fick verkligen blodad tand”

Filippa Ljungberg började med hoppning för att sedan gå över till dressyr och slutligen bestämma sig för att fälttävlan var den ultimata grenen. Hemmahörande i sörmländska Vagnhärad har hon nyligen flyttat ner till Flyinge där hon har tre år framför sig på Beridarprogrammet. Med sig har hon Coco Chanel (SWB sto f-10 e Chirlon-Chapman, uppf Agneta Högberg, äg Filippa Ljungberg), som hon nyligen red lag-SM på, och en 2,5-åring som ska ridas in.

När Ridsport får tag i den nyblivna beridareleven har hon just varit i stallet på Flyinge och pysslat om hästarna, och hon har haft turen att hitta boende i närheten.
– Det tar bara två, tre minuter att cykla till stallet, så jag cyklar lite fram och tillbaka. Jag älskar att det är så mycket häst, säger Filippa Ljungberg glatt.

Årets beridarklass består av 14 elever, varav två är dressyrryttare och två är fälttävlansryttare, resten är hoppryttare. För att bli examinerad behöver dock alla rida alla discipliner under utbildningen.

Blev hopprädd

Filippa fick hästintresset med modersmjölken. Mamma Magdalena Ljungberg köpte sin första häst, gotländska fjordingen Mint, som tonåring och han hängde sedan med och lärde Filippa rida.
– Han var med oss hela hans liv, jag tror att han blev 27. Han var den perfekta läromästaren och kunde alla kommandon. Det var mamma som red in honom och jag tror att de hoppade upp till 1,20. Han var en ganska sportig fjordhäst, berättar Filippa.
– Han var stark mentalt och väldigt stabil. Du kunde nästan släppa en bomb bredvid honom utan att han reagerade.

Du kunde nästan släppa en bomb bredvid honom utan att han reagerade.

Tävlingskarriären började med en hopponny där det blev ”lite för svårt lite för snabbt”.
– Ponnyn började stoppa och jag åkte väl av fyra, fem gånger per hoppträning. Till slut ville jag inte ens rida över en upphöjd bom, berättar Filippa som sadlade om till dressyr.
– Jag red dressyr nästan alla mina ponnyår.

Med hjälp av hopptränaren Per Duvefelt lyckades Filippa så småningom – ett steg i taget med hjälp av cavaletti och småskuttande över sockerbitar – komma över sin hopprädsla. När hon sedan fick upp upp en notis om en terrängträning för Ulf Johansson på Runsten var saken klar.
– Det gick inte jättebra, men jag tyckte det var jättekul, säger Filippa.

Fick blodad tand

Även mamma Magdalena, som själv red en del terräng på ponny, var med på tåget. Och när det var dags att köpa första hästen var det en fälttävlanshäst Filippa ville ha. Irlandsfödde Kool Bouncer (ISH f-06 e Grange Bouncer-Namaqualand xx, uppf Margaret O’Gorman, äg Filippa Ljungberg), alias ”Mylo”, blev snabbt hennes bästa vän. Att han dessutom hoppade allt hon styrde på fick henne att känna sig trygg.
– Det vara bara att hålla sig i manen och jag fick verkligen blodad tand för fälttävlan. Det gick ganska fort från att ha varit väldigt läskigt, säger Filippa.

Det vara bara att hålla sig i manen och jag fick verkligen blodad tand för fälttävlan.

Mylo är kvar hemma på gården i Sörmland, där han nu lever ett aktivt pensionärsliv tillsammans med ett avelssto, en 1,5-åring och en B-ponny som rids av Filippas åttaårige lillebror Teo Ljungberg. Teo sitter även upp på Mylo mellan varven.
– När jag hoppar upp blir han taggad, då vet han att det är jobb som gäller, och i början flög jag av några gånger för mycket. Men så fort man sätter upp ett barn rör han inte en fena. Mamma jobbar som jourhem och när han får ett barn på ryggen är han hur trygg som helst. Han är verkligen klok. Jag har till och med ridit med barn framför mig i sadeln, berättar Filippa.

– Mylo är väldigt speciell. Han kommer aldrig säljas utan bo kvar hemma.

Kul att rida in från start

Medan Filippa pluggade gymnasiet på distans hann hon både träna och tävla samt jobba hos Nina Hofmann Küppers på Wisbohammar Dressage. Nina har varit Filippas dressyrtränare medan Anna Freskgård och Lena Bredberg har stått för terrängträningen. Hoppbiten har Lotta Björe bidragit med.

Coco Chanel debuterade trestjärnigt i somras.
– Det var väldigt kul, hon var riktigt fin i terrängen och genomförde hela tävlingen väldigt bra. Resultatmässigt hade det kunnat gå bättre, men det var en dum ryttarmiss från mig i terrängen som ställde till det. Jag förberedde henne inte på det lättaste hindret på banan, men hon var helt fantastisk. Hon har fått ett helt annat självförtroende, säger Filippa.

Du kan se på hela hästen att den är inne i sin bubbla och bara letar hinder.

Förhoppningen är att 2,5-åringen (e Komplot Blue) kan bli något för framtiden.
– Den är supertrevlig i huvudet och allt har var varit väldigt lätt. Allt från att sätta på grimma till att leda och kratsa hovar. Sedan är den fruktansvärt smart. Jag tänker att antingen blir den supersnäll att rida in eller så blir det ”oj, här blev det jobb” och så får jag sitta på backen istället, skrattar Filippa, som längtar efter att komma igång med inridningen.
– Det är något som jag ser jättemycket fram emot. Jag har varit med vid inridning och hängt på hästar, men jag har aldrig varit med och gjort jobbet från början.

Spana in terrängrundan från lag-SM här under.

Vad är det du älskar så mycket med fälttävlan?
– Allt! Att det går så fort och är en sådan frihetskänsla när man dundrar fram och hoppar de här stora lådorna och svåra linjerna. Det som gör det ännu roligare är när man känner att hästen också älskar det. Du kan se på hela hästen att den är inne i sin bubbla och bara letar hinder, säger Filippa.
– Jag älskar också att man får rida alla tre discipliner på samma tävling, eftersom jag brinner för alla tre grenarna. Det är väldigt kul.

Vad kommer du att dela med dig av i bloggen?
– Det vore väldigt roligt att göra folk lite mer insatta i vad fälttävlan är. Många tycker nog också att det är kul att höra vad som händer här på Flyinge, där det är hästmänniskor överallt. Att man får komma in i den här riktiga hästvärlden.