Träningstips
9 mars 18:15

Ryttarcoachen: ”Nervsystemet är hästens förstaspråk”

Kropp och knoppNär Linnéa Aarflot jobbade med dressyrhästar såg hon mycket som inte var bra med hästvälfärden. Nu arbetar hon med ryttarna i stället – för att hästarna ska få det bättre. Och det handlar om det inre livet.

Ryttarcoachen: ”Nervsystemet är hästens förstaspråk”
Hästar känner direkt när du är glad och avslappnad – då är du i rätt stämning för att knyta an till hästen och samarbeta. Foto: iStock

Hej, kul att du vill läsa artikeln!

Den tillhör Ridsport Plus - logga in, prenumerera eller köp artikeln för att läsa vidare.

Hur ska hästens liv förändras av hur ryttaren tänker? 

– Egentligen menar jag att det snarare handlar om hur ryttaren känner. Många metoder, till exempel KBT, börjar med tankar och beteende, men jag skulle säga att vår medvetna hjärna är en liten del av det hela. Mitt system är mer holistiskt, jag börjar med känslor och hur nervsystemet påverkar, säger Linnéa Aarflot.

Hur påverkar nervsystemet?

– Nervsystemet har som två motorer; antingen drivs det av entusiasm eller av en spänning. När vi är drabbade av det senare blir både prestationen och hur vi kan utvecklas påverkade. Alla har egna stressprofiler, och när man är medveten om det kan man agera. Det här är viktigt för alla, allrahelst om man vill prestera, men särskilt för oss som håller på med hästar. 

Linnea-1
Linnéa Aarflot tränar ryttare och hästar.
Foto: Marja Elisat

Varför då? 

– Hästar är 10 000 gånger känsligare än människor. När vi är glada och avslappnade är det vårt parasympatiska nerv­system som arbetar, vi är i rätt stämning för att knyta an och kommunicera med hästen, ”a sense of connection”. Och hästen känner det här innan den förstår några ord. Det här är hästens förstaspråk. 

– Om vi kan lära oss hantera vårt nervsystem och vara i det parasympatiska systemet kommer hästen tycka att det är härligt att vara med dig. När vi är stressade tappar vi vår ”sense of connection”, och hästen tolkar det som att den har anledning att spänna sig. 

Men rent konkret – hur kan man påverka det här? 

– Specifika andningsövningar är bra. Men man behöver också bli medveten om hur man fungerar. Vissa reagerar på stress genom att fly eller fäkta, och då är en bra övning att man andas in på fyra och andas ut på åtta. Börja i 13 minuter om dagen i tre veckor, sedan lär sig ”muskeln”, alltså nervsystemet, och det går fortare att komma ur stressen. Man övar också upp sig på att kunna stanna i stress längre. 

Vill man inte undvika stress? 

Fakta

Linnéa Aarflot

Bor: En timme söder om London. 

Gör: Driver företaget ReMind Equestrian som tränar hästar och ryttare.

Utbildning: Har studerat med dr Gabor Mate och grunderna i psykologi. 

Familj: Två barn, 3 och 6 år, och partnern Wim.

Ålder: 40 år.

Hästbakgrund: Jobbat som proffsryttare i över 20 år, i Sverige och USA (bland annat med New York-polisens hästar och med vildhästar), plus i Storbritannien. 

Drivkraft: Att få ”connection” med hästen och se hur långt man kan dansa ihop. 

Expandera

– Jo, men vi kan inte radera stress – där­emot kan vi öka förmågan att hantera stress. Om man har jobbat med sig själv innan, behöver det inte bli lika negativa tankar och reaktioner.

Hästar kan ju vara känsliga för andning. Blir de inte rädda när man börjar djupandas?

– Övningarna i mitt program börjar avsuttet. Och när man lärt sig mer behövs det kanske bara några andetag för att lugna ner kroppen. I min värld är det otroligt viktigt att om du vill sätta press på hästen måste du ha koll på dig själv, vara medveten om ditt eget nervsystem.

Något annat råd?

– Vi måste försöka undvika ”what if”-tankar, alltså tankar på sånt som kanske skulle kunna hända. Undvika att tänka på sådant när vi sitter i sadeln och fokusera på vad vi ska göra i stället. Och tänka på att både hästar och barn inte funkar bra med ordet ”inte”. Det fungerar inte att rida fram till den läskiga blomkrukan och säga till hästen att det inte är farligt – då kommer hästen bara att fokusera på den farliga blomman.

Fakta

System i flera delar

Linnea Aarflots system Mind Body Dressage bygger på en rad delar som ingår i workshops och coachning. 

  • Beteende
  • Attityd
  • Känslomönster
  • Nervsystemets kapacitet

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 2/2026.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

Hingstar Online

Godkända hingstar i flera kategorier med bilder och fakta

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym