Dressyr i förändring– eller bara smink?

De senaste fem åren har dressyrsporten präglats av ett antal stora skandaler vid sidan av det rent sportsliga. De har i hög grad utspelat  utanför tävlingsbanan, men även det som sker på arenorna har varit under lupp. 

På ett nationellt plan här hemma i Sverige återspeglas det i allt färre tävlingsstarter. För lite mindre än tio år sedan, 2017, genomfördes 81 100 dressyrstarter av svenska ryttare, 2019 var det nere på 72 700. Under de här åren utgjorde dressyren en femtedel av alla tävlingsstarter. 

Nu är siffran nere på 53 259 starter för 2024, en minskning med 34 procent jämfört med sju år tidigare. 

Ökning internationellt

Intresset för dressyr i Sverige är fortsatt stort, men att mäta sig mot andra under tävlingsform inför publik är i dag inte lika intressant. Samtidigt går utvecklingen på internationell nivå åt andra hållet, inte minst genom en större satsning på kategorierna children, junior, YR och U25. Det skapar fler insteg till internationellt tävlande. 

Sedan 2017, då det internationellt genomfördes nästan 16 600 starter, hade det fram till 2023 ökat med över 17 procent till nästan 20 000 starter. Sett till antalet utövare var dressyr bara fjärde största gren internationellt sett, både distans och fälttävlan hade 2024 fler ryttare, hästar och tävlingar. 

Problematisk bedömning

Bedömningsmässigt har dressyrens regelverk mjukats upp på fler punkter de senaste fem åren. Att det numera går att välja betsling i Grand Prix-klasser upp till CDI3* även internationellt är en banbrytande regel, samma sak att sporrar är frivilligt. Mycket arbete pågår, ryttarnas intresseförening IDRC är engagerad och har ett jämförelsevis öppet och transparent samarbete med FEI kring AI-utveckling och regelverkets utformning. 

Flera forskningsrapporter har visat på problematiken med dressyrbedömningen. Inte minst fastlade den holländska professorn Inga Wolfram redan 2013 det smått omöjliga i domaruppgiften. 

Fram till 2023 var perceptionen av dressyrbedömning att på internationell toppnivå så steg procenten i rask takt – något som egentligen går tvärs emot fakta, rekord i procent har inte slagits sedan 2014/2015 då Charlotte Dujardin och Valegro dominerade. 

Efter den stora blåtungeskandalen tidigt i mars 2024 var upplevelsen i den efterföljande världscupfinalen och CDI-tävlingarna innan OS i Paris att trenden dämpats. Då hade resultatet – på samma ekipage – fallit med två till tre procentenheter på snarlika ritter. Under OS var också bedömningen mer ”moderat”. Ekipage som tidigare fått poäng trots kontaktproblem, spänning och emellanåt motstånd, bedömdes strängare än tidigare. 

Stabil poängsättning

Sett till fakta, har då bedömningen av dressyren ändrat sig över de senaste tio åren? Den danske domaren Hans Christian Matthiesen har tillsammans med Daniel Göhlen, utvecklare och ägare till BlackHorseOne (resultatsystem, Degree of Difficulty, Spectator Judging) tittat på detaljerade resultat från samtliga internationella dressyrtävlingar mellan 2016 och mars 2026. Deras fynd visar att poängsättningen har varit relativt stabil över tid, med endast mindre regionala skillnader mellan Europa och Nordamerika. Det finns dock en tydlig förändring i bedömningens inriktning, med ökande uppmärksamhet på hästens välbefinnande – kontaktkvalitet, spänningar och konfliktbeteende. 

Analysen pekar på stabila poängnivåer mellan Grand Prix och kür . Det saknas faktaunderlag för att det skulle finnas en systematisk betygsinflation. Det handlar mer om skillnader i ekipages aktuella prestationer än trender i domarnas bedömning. 

Här kan du läsa hela analysen som Hans Christian Mathiessen gjort med data från Daniel Göhlen/BlackHorseOne.

Genom åren har de amerikanska tourerna, framför allt i Wellington, anklagats för att dela ut glädjepoäng som sedan inte håller när ekipagen möts på mästerskap. Analysen visar att skillnaderna är relativt små mellan Europa och Nordamerika. I takt med att allt fler europeiska dressyrryttare förlägger sin vintersäsong till Florida höjs nivån, parallellt med att många amerikanska ryttare numera sitter på verkligt bra hästar. 

Hästvälfärd allt viktigare

Det mest intressanta i rapporten är analysen av domarnas kommentarer på protokollen, numera möjligt tack vare digital registrering av poäng och kommentarer. I kommentarerna går det att utläsa vad domarna fokuserar på och prioriterar. Runt 2021 handlade cirka 13-14 procent av kommentarerna om mun och kontakt medan det 2025 var över 20 procent, den enskilt största gruppen av kommentarer. Det har även blivit ett ökat fokus på spänning och stelhet, position på huvud och nacke samt mer kommentarer kring ekipagets harmoni. 

Totalt sett menar Matthiesen att dressyren befinner sig i en övergångsperiod där domarna måste integrera hästvälfärd i sin bedömning, förhålla sig till den ökade offentliga granskningen av sporten och  Social License to Operate. Enligt honom finns det en intern spänning mellan tradition och anpassning, men för sportens långsiktiga överlevnad krävs lyhördhet för förändring. 

Kan följa vardagen

Analyser till trots präglas varje period av de största stjärnorna, inte bara för vad de presterar på banan utan hur de hanterar sina hästar i vardagen. Att genom sociala medier följa toppekipagens vardag är kanske den allra starkaste strömningen.

Det tog fart med pandemin 2020, då hemmasittare i alla länder och 496 000 Instagramföljare fick hänga med hem till Aubenhausen hos Jessica von Bredow-Werndl och TSF Dalera BB – ekipaget som totalt dominerat 2019–2024. Förra decenniets dominant Charlotte Dujardin har än i dag 500 000 följare – men fick avstå OS 2024 efter en uppmärksammad pisk-video som gav ett års avstängning. I stället klev Cathrine Laudrup-Dufour fram med Freestyle, passande nog tidigare riden av just Dujardin. I dag leder danskan världsrankningen och är ett föredöme för sina 342 000 följare i sitt sätt att rida och hantera hästarna. 

Eviga ikonen Isabell Werth har tagit medaljer med fyra hästar 2021–2025 – DSP Quantaz, Bella Rose, Weihegold OLD och Wendy de Fontaine. När hon 2023 skapade ett konto på Instagram, proffsproducerat givetvis, kom hon snabbt upp i 200 000 följare. Som ordförande i de internationella dressyrryttarnas förening IDRC är Werth en av dressyrvärldens tyngsta influerare genom täta kontakter med FEI, tävlingsarrangörer
och sponsorer. 

Svar på önskan om harmoni

För ett år sedan gjorde en 9-årig svart hingst entré på dressyrscenen – och parallellerna till 2009 och en viss Totilas är påfallande. Zonik Plus och 39-årige belgaren Justin Verboomen är ekipaget som är dressyrfansens svar på en innerlig önskan om mer harmonisk ridning parad med otrolig kvalitet. 

Innan Zonik Plus gjorde entré i svår dressyr hade Verboomen endast gjort nio internationella starter. Under våren 2025 gjorde ekipaget flera fina starter och segrarna radade upp sig. Det verkliga genombrottet kom i Aachen där Verboomen och Zonik Plus tog hem två av tre klasser och vann Aachens stora pris. Det blev en försmak av vad EM i Crozet i augusti skulle bjuda på, två guldmedaljer. 

Årets sex starter hittills visar på riktigt bra form, det kan bli VM-guld i Aachen i augusti. 

Ny brittisk fixstjärna

De stora dressyrnationerna Tyskland och Storbritannien har behållit sin dominans de senaste åren med  sällskap av Danmark i medaljligan. Nederländerna och Sverige har inte tagit någon medalj under den här perioden, USA inte sedan OS i Tokyo. 

Storbritanniens senaste fixstjärna är ett rödhårigt ödmjukt charmtroll som rider på sin egen uppfödning och skriver bloggar i hans namn – världen (ja, nästan alla) älskar Becky Moody och Jagerbomb. Senast vann de världscupfinalen, välförtjänt, om än i kraft av att det saknades ett antal toppnamn. Med Carl Hester kvar i leken står sig Storbritannien starkt i år, kanske med  bäst chans att kröna året med ett lagguld. 

Belgien kommer att segla upp som en ny stark medaljnation med Verboomen, Larissa Pauluis och Alexa Fairchild. Det danska VM-laget från Herning finns inte mer, talangfulle Daniel Bachmann Andersen saknar häst. Kanske kan Nanna Skodborg Merrald kliva upp i topp igen, kanske har Andreas Helgstrand en ersättare till bortgångne Jovian i de stora stallarna på Møgelmose Gaard. 

Hur VM avlöper kommer att betyda mycket för hur dressyrsporten utvecklas de kommande åren. Minns EM 2015 med Totilas och VM 2006 när Andreas Helgstrand slog igenom med Matiné; milstolpar som präglat sporten. 

Det blir en het dressyrsommar.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 6/2026.