Svenskfödda systrar slog britterna på deras egen hemmaplan

Förra sommaren fick welshstuteriet Kulltorp utanför Kalmar en internationell fjäder i hatten då deras hingst Heniarth Derring Do blev Champion sec B på utställningen Royal Welsh.

Nu har stuteriets  utställningsframgångar fortsatt i Storbritannien med hans svenskfödda döttrar, helsystrarna  Kulltorps Clorita (f 2025) och Kulltorps Bigarrå (f 2024). Båda är undan Kulltorps Trulsa, och uppfödda och ägda av Mats och Cecilia Olsson. Systrarna är sjätte generationen undan Kulltorps stamsto Wärnanäs Pollyanna, efter Snowdon Blighter, som Mats fick som föl då han själv bara var nio år. Det är 57 år sedan, och den långa erfarenheten anger han som en förklaring till dagens framgångar.

Avelsintresset gick i arv

Redan då väcktes nämligen avelsintresset, vilket var vad hans far Nils Erik hoppats på. Pappan jobbade som ung på Nöbbelövs boställe utanför Lund, som var vida berömt för sin ardenneravel, och senare även travuppfödning. Paralellt med welsh-aveln har Mats pappa, han själv och Cecilia själva också haft travuppfödning med suffixet Neo. De fick 2006 en vinnare av Prix d’Amerique i Gigant Neo. Det blev sedan svårt att överträffa, och idag handlar det enbart om welshponnyer. 

Samtidigt som Pollyanna  fick Mats samtidigt också Wärnanäs Tärna. Som föl gick hon etta och Pollyanna sist på en utställning. Men Mats och pappan trodde mest på Pollyanna, och sålde såsmåningom Tärna. Pollyanna växte som de gissat till sig, och fick senare 45 poäng på utställning och ELIT för sin förärvning. 

Systerlig fight om toppplaceringarna

Nu senast vann Pollyannas ättlingar dubbelt på utställningen Royal Norfolk; Clorita blev Champion sec B och Bigarrå Reserve Champion Sec B. Sedan i april har de turats om att sättas som etta av domarna på utställningar som Lampeter, Devon County och Eastern Welsh Pony and Cob Aassociation.

De är alltså bland de bästa/bäst i sin årgång i Storbritannien. Kulltorp har sedan några år skickat över 1-3 uppfödningar per år till ledande brittiska handlers, just för att se hur de mäter sig mot de bästa i Wales och England. Förra året var Kulltorps Bigarrå tvåa bland ettårsstona på Royal Welsh. 

Svenskt avtryck

Svensk welshavel har tidigare gjort avtryck på de brittiska öarna genom stuterier som Salsta och Molstaberg. Men svenskfödda ponnyer som placerar sig allra högst mot den inhemska konkurrensen hör fortfarande till ovanligheterna. Ett av få tidigare svenska exempel på ett internationellt genombrott är bland annat Salstas Mountain Mints framgång i Royal Welsh och connemarahingsten Janus RC 71, som 2006 blev den första svenskfödda connemarahingsten att leasas till Irland. Där stannade han i fyra säsonger och tog bland annat tre Supreme Champion-titlar samt en tredjeplats på Clifden Show – världens mest prestigefyllda connemarautställning.

Mormor utsågs till Årets Ponny

Bigarrås och Cloritas mormorsmor Kulltorps Belinda blev 2006 Årets Ponny. Men Kulltorp avlar inte bara för utställning. När statistiken för ponnyavelns ledande tävlingsförärvare nyligen släpptes var tvåan Kulltorps Yrrol, själv SM-vinnare och med 58.54 pc tävlande avkommor, hans far Paddock Camargue nummer 23, och en annan av dennes söner,  Kulltorps Arkitekt, nummer 31. Temperament lämpligt för barnponnyer är ett av avelsmålen, och både Yrrol och Arkitekt har tävlats av kat B-ryttare.

Årets klättrare Pontiac Pan är också efter Paddock Camargue, som själv var Champion på Royal Welsh innan Mats och Cecilia lyckades få köpa honom till Sverige. Förra året, när Derring Do var i England, fick de som vikarie till sina ston låna ingen mindre än Moelgarnedd Stadros, den första Welsh Sec B som blivit Champion på Horse of the Year Show. 

Yrrols stolinje finns inte längre på stuteriet, men Kulltorps Arkitekt kommer också från Pollyannas stolinje.

Framgångsreceptet är…

Mats anger två faktorer som viktiga förutsättningar för stuteriet. Det ena är att båda han och Cecilia delar avelsintresset. Även Cecilia har för övrigt ärftligt påbrå vad gäller avelsintresset. I hennes fall är det via morfar, som var  en passionerad ardenneruppfödare.

– Det är lättare när båda har intresset gemensamt, säger han.

Det andra är att de driver lantbruk, vilket innebär tillgång till både mark och foder, på ett annat sätt än för en hobbyuppfödare. 

Egen selektering viktig

En nyckelpunkt är då att de genom åren haft upp till 20 ston. Idag är det ca 15. Det ger möjlighet till en egen avelsvärdering av avkommorna, och genom det selektion. 

Kulltorps hingstrekrytering är ett tydligt exempel på vilken utmaning avel är. Stuteriet har genom åren rekryterat cirka 25 hingstar till sin avel, inköpta från föl och äldre. Det har varit utifrån särskilt Mats passionerade intresse för att studera blodslinjer, och vad som ska passa ihop med stuteriets ston.

-Ungefär hälften av dem valde vi sedan bort innan de var klara att sätta i avel. Bara fem stycken har hållt måttet fullt ut, säger Mats. Den förste var Wärnanäs Peng, som han själv 17 år gammal valde ut som hingstföl då Wärnanässtuteriet upphörde och hade auktion. 

De senare har varit Paddock Camargue, Downland Wildfowler, Mowbray Pilgrim och nu Henyarth Derring Do. Clorita och Bigarrå har alla fem i sin härstamning.