Annelie Frank: ”Hur mycket orkar hoppningen med?”

Nyligen kom nyheten att en av internationell ridsports stora sponsorer, Rolex, lanserar en ny Grand Prix-serie. Seriens första tävling var i Rom, där Petronella Andersson blev trea med Odina  Van Klapscheut. Serien har sex tävlingar, bland annat Wellington, Dublin Horse Show och Brussels Stephex Masters.

Internationell hoppsport har nu så många serier och koncept att det börjar bli svårt att greppa. 

Förutom Rolex nya serie fortsätter Rolex Grand Slam, med en saftig premie för den ryttare som fixar att vinna, fyra andra stora Grand Prix-hoppningar i följd. Och så har vi Global Champions Tour, GCT, med elva deltävlingar i år. I det konceptet ingår ju också lagtävlingen Global Champions League, GCL (är det någon mer än de direkt inblandade som bryr sig?). 

Sedan har vi den nya, högsta serien av nationshoppningar League of Nations, det europeiska ridsportförbundets serie EEF series samt världscupserien som toppas med en final på hela inomhussäsongen. Och så Topp 10-finalen varje senhöst. Ovanpå allt detta finns det också ett internationellt mästerskap i form av OS, VM eller EM varje år.

Det är pengar som driver allt som händer i hoppningen.

Det är inte helt lätt att få veta vad som gäller kring alla de här tävlingarna. Det vi vet är att till GCT och GCL kan rätten att starta köpas för mångmiljonbelopp. Till nationshoppningar i serieformat har det traditionellt varit så att ekipagen blir uttagna av landslagsledningen, precis som till mästerskap. 

Det här är inte oväsentlig information för den som vill hänga med i sporten. Det gäller att förstå skillnaden mellan att bli uttagen att representera sitt land och köpa sig en plats i ett globalt företags arrangemang. 

För mig börjar det gå inflation i alla dessa serier och koncept. Det är svårt att värdera hur stora och viktiga alla tävlingar är. Hur mycket ska hoppningen orka med innan allt blir en urvattnad cirkus? Vem ska orka bry sig och hänga med i allt? 

Dressyr och fälttävlan har inte alls drabbats av samma karusell. Det krävs ingen djupare analys för att förstå att det är pengar som driver allt som händer i hoppningen.

Jag menar inte att pengar är dåligt för hoppsporten, men vi behöver regelbundet lyfta blicken för att analysera och försöka förstå vad som händer med sporten på sikt, ur alla aspekter. 

Vad betyder det när pengar kommer från auktoritära stater, för sportens klimatpåverkan och för hästvälfärden, bara för att ta några exempel.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Den publicerades första gången i Ridsport nummer 10/2024.