Sportnytt
12 februari 20:09

Årets Chalmershinder mäter högsta punkten

HästforskningJakten på den optimala språngkurvan fortsätter. I år tar Chalmershindret sikte på hästens högsta punkt över hindret. Framtidsvisionen är att tekniken ska kunna bidra till utvecklingen av högpresterande och hållbara hästar.

Årets Chalmershinder mäter högsta punkten
Image Processing kallas tekniken där en dator genom maskininlärning tränas att upptäcka hästens hovar i ett filmat språng. Foto: Susanne Högdahl

Sedan 2016 har Gothenburg Horse Show samarbetat med Chalmers för att hitta den optimala språngkurvan. Förra årets mätning handlade om att mäta hastigheten i anridningen, över hindret samt efter landningen. Årets Chalmershinder mäter hur högt hästen är över hindret och var i språnget den är som högst. Målbilden är att den högsta punkten är mitt över hindret, vilket teoretiskt sett minimerar risken att riva.

Varje ekipage filmas med en kamera riktad mot hindret och filmen matas sedan in i ett datorprogram. Datorn räknar ut hovarnas koordinater relativt hindret och tar fram ett resultat. Det som kommer att visas på jumbotronen i Scandinavium är höjden över hindret i centimeter och om hästen exempelvis hade sin högsta punkt tio centimeter efter hindret.

– Det här innebär tekniska svårigheter. Tidigare år har Chalmershindret mätt en variabel i taget. Vi ska mäta både den högsta punkten i ett vertikalt led från marken, och var den punkten förhåller sig till hindret i ett horisontellt led, säger Anna Skötte som är student och projektledare för Chalmershindret 2020.

Tekniken testades för första gången på Billdals Ridklubb i förra veckan, där Chalmersstudenten Frida Strömbeck var försökskanin med egna hästen King Louie II. På plats tillsammans med de 14 studenterna som ingår i projektgruppen var även Magnus Karlsteen, docent i teknisk fysik, som är ansvarig för Chalmers hästsportsatsning.

Studenterkamera
Studenterna som ingår i projektgruppen kommer från vitt skilda inriktningar och olika årskurser på Chalmers. Foto: Susanne Högdahl

Att det finns en hästsportsatsning på Chalmers sedan 2012 är tack vare en ridande kollega, astronomen Maria Sundin, förklarar han. Flödet av innovativa hästsportprojekt har sedan dess varit konstant. Vissa pågår, andra har avslutats och några vilar, allt i takt med genomströmningen av studenter.
– Bland det första vi gjorde var ett täcke som kunde mäta hästens EKG, andning och puls. En häst som får elektroder på sig blir snabbt stressad, men de flesta hästar är vana att få på sig ett täcke, förklarar Magnus Karlsteen.

Fokuspunkten
Fokuspunkterna går att sätta på i princip vilket hinder som helst. Foto: Susanne Högdahl

Effekter av spöanvändning med hjälp av smarta spön, plåster för hästar, bettdesign för minskat bettryck, lindor som kan bota mugg och smarta tyglar är bara ett axplock av alla spännande projekt som finns med på listan över Chalmers hästsportprojekt. För någon som själv inte har hästbakgrund har hästsportsatsningen inneburit en rad aha-upplevelser genom åren.
– Något jag har märkt är att nästan vem du än talar med, så finns det en koppling till hästar. Antingen är det ett eget hästintresse, någon i familjen som rider, eller så har man en farfar som hade hästar. Jag har också förstått att det tar år av träning och hårt arbete för att prestera på toppnivå. Innan trodde jag att det i princip bara var att sitta upp och rida, säger Magnus Karlsteen.

Chalmersprojektgrupp
Hela projektgruppen kommer att samarbeta kring Chalmershindret på GHS. Foto: Susanne Högdahl

Vad ser du för användningsområde för årets Chalmershinder?
– Framtidsperspektivet är att det ska kunna hjälpa till vid träningen av hopphästar. Men också att det ska kunna bidra till aveln och utvecklingen av hästar som både kan prestera och är hållbara.

Det nya Chalmershindret är egentligen inte ett speciellt hinder. Tekniken är inte kopplad till hindret utan handlar om en fristående kamera kopplad till en dator. Kameran kan i princip filma vilket hinder som helst, det enda som krävs är att hindret märks med specifika fokuspunkter för mätningens skull. Något som ger större handlingsfrihet i förhållande till hur banan är byggd.

Hindretnära
Efter GHS kommer projektet med Chalmershindret att flytta in i ridhuset på Strömsholm för en vidareutveckling av tekniken. Foto: Susanne Högdahl

I helgen testades tekniken i skarpt läge på Borås Grand Prix, vilket föll väl ut.
– Den stora utmaningen på GHS kommer att bli tiden – hur snabbt vi kan få in filmen i datorn och hur snabbt den sedan räknar ut koordinaterna, säger Anna Skötte.

Alla ekipage kommer att filmas så inga data kommer att gå förlorade, alla kommer att få ett resultat. Men det kan bli en viss fördröjning innan siffrorna kan redovisas, menar hon.

Vad tänker du om den här tekniken och framtiden?
– På sikt kan det ge en analyserad bild av en häst som kan vara bra att ha. Jag tycker det skulle vara roligt om det användes i träningssyfte för att bygga upp hopphästar och deras hoppteknik. Det vore också spännande om man kunde följa hästar i olika åldrar och på olika utbildningsnivåer.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 123 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden