Ataxi ­kan botas med operation

Ataxi är en rörelsestörning och innebär att hästen har svårt att kontrollera sin kropp, den är vinglig eller snubblig och verkar ostadig i bakdelen.

En välkänd häst som drabbats av ataxi är hingsten Dahlwinnie 1180 (SWB hingst f -04 e De Niro-Rohdiamant, uppf Birgitta och Torsten Hansson). I Ridsport Special i våras berättade vi om hur först skadan och därefter operationen förändrade livet helt för honom.

Operationen innebär i korthet att en titancylinder sätts in för att stabilisera de skadade kotorna i halskotpelaren.
– Många har en skev bild av vad operationen går ut på, säger överveterinären i kirurgi Mads Kristoffersen vid Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg.

– De tror att vi opererar i ryggmärgen, men det som sker är att vi går in från framsidan av halsen och stabiliserar lederna i halskotpelaren.

”Väljer kandidater noga”
Särskilda instrument används för detta ändamål, bland annat en speciell borr på 25 millimeter i diameter. Det behövs även en stark och långsam borrmaskin av en typ som används vid isättning av höftledsproteser på människor.

Det är ett personalkrävande ingrepp. Sex personer arbetar tillsammans under operationen och hästen får alltid ett assisterat uppvak.

– Vi väljer kandidater noga för denna typ av operation. Tack vare CT-skannern har vi möjlighet att diagnosticera problemen så grundligt att vi vet vilka fall som kan vara aktuella. Om vi föreslår en sådan här operation är det för att vi tror att det ska bli bra.

Två månaders boxvila
Utöver att hästar för operation väljs med omsorg, måste hästen ha lämpligt temperament och en mycket motiverad ägare.

– Det blir en lång konvalescens som inleds med två månaders boxvila då hästen hålls mycket stilla. Därefter måste ägaren lägga mycket tid på att bygga upp hästens ­koordination genom sam-arbete med fysioterapeuter.

– Ataxi graderas från grad 0 till 4. För rätt patient är prognosen för operationen god, 80 procent blir 1–2 grader bättre.

Det här är ataxi:

Symptom
Vid ataxi har hästen svårt att kontrollera sin kropp, den är vinglig eller snubblig och verkar ostadig i bakdelen. Det förekommer på alla typer av hästar och kan ha en rad orsaker.

Gradering
Ataxi graderas i 0–4 grader:
4 = Faller spontant.
3 = Är utpräglat vinglig. Man vågar nästan inte vara nära en sådan häst, eftersom den inte har koll på sin kropp.
2 = Hästen har konstigt steg eller ställer benen i märkliga positioner. En veterinär noterar detta direkt.
1 = Har lite svårt att hålla balansen i ridningen. Ägaren uppfattar oftast inte detta. Snubblar mycket. Veterinären kan få fram ataxin genom olika tester.

En typisk patient har en artros (pålagring) på insidan av halskotan. Den kan komma av:
a) trauma
b) förslitning
Hästen får svårt att jobba och besvären tilltar successivt, tills en dag då nerverna blir påverkade och hästen blir ataktisk (visar ataxi-symptom).

Operation
Innan en häst kan bli föremål för operation ska den vara noggrant utredd och ha genomgått medicinsk behandling först (fysioterapi, smärtlindring och kortison). Om det inte hjälper kan operation övervägas.

Operationstekniken är framtagen i USA, där man framför allt opererar wobblers, unghästar som vuxit så snabbt att kotorna kommit i otakt med varandra och orsakar förträngning i halskotpelaren, vilket påverkar nerverna.

En av de kirurger som varit med om att utveckla tekniken med implantatet Bagby basket är Barrie Grant från USA. Mads Kristoffersen har besökt honom flera gånger i USA. Barrie Grant i sin tur har varit i Helsingborg och undervisat kirurgerna där samt då också utfört en del operationer.

Så här går en Bagby basket-operation till:

Patienten på bilderna nedan är en 4-årig valack som reds in som 3,5-åring och därefter släpptes på bete. När den togs hem därifrån hade den neurologiska symtom. Trots medicinering blev den inte bättre och efter CT-skanning beslöts att den var en lämplig kandidat för operation. Hästen opererades av Mads Kristoffersen, assisterad av Casper Lindegaard och Linda Wright.

Här förbereds hästen för operation av leden mellan sjätte och sjunde halskotan. Innan man börjar går operations­teamet noggrant igenom varje steg av narkos och operation. Det är viktigt att hästen ligger helt rakt i en särskild ställning och att allt fungerar snabbt och effektivt.

Mads Kristoffersen dissekerar sig genom muskulaturen på undersidan av halsen, flyttar strupen åt vänster och nerver och den stora halsartären åt höger. Dissektionen fortsätter till musklerna på undersidan halskotpelaren där implantatet ska fästas.

Efter att en del av halskotan tagits bort, används specialborrmaskinen för att göra hål i halskotorna och den mellanliggande disken för implantatet.
– Detta är inget man kan göra på frihand, säger Mads Kristoffersen.
– Vi röntgar i flera omgångar under operationen så att vi är på millimetern rätt med allt vi gör.

Implantatet är en titancylinder med gänger.

Röntgenbild av implantatet, en perforerad titancylinder vars ena halva har gängor. När implantatet är på plats görs en ”bone graft”-bentransplantation av hästens egen benvävnad, vilken ska säkra inväxt av ben i implantatet så att leden blir stel. Därefter sys operationssåret i sju lager, vilket säger något om hur djupt ner man arbetar.

Hästen får ett assisterat uppvak, vilket är helt nödvändigt för en häst som redan före operationen haft svårt att kontrollera sin kropp.

Hästen står med spetsade öron dagen efter operationen, det är bara bandaget på undersidan av halsen som visar vad den varit med om.
– Det låter som ett våldsamt ingrepp och många tror att hästen ska ha mycket ont efteråt. Men så här pigga har hittills alla hästar vi opererat varit dagen efter operationen, säger Mads Kristoffersen.

Foto: Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg

Artikeln är tidigare publicerad i Ridsport nummer 15 2016.