”Återinför hälsokontroller av unghästar”

Universitetslektor Åsa Viklund vid institutet för husdjursgenetik, SLU, lutade sig mot tre svenska avhandlingar när hon i samband med årets veterinärkongress gav svar på frågeställningarna: Går det att avla för hållbarhet? Vad görs idag? Vad kan vi göra i framtiden?

– Om vi har hållbarhet som avelsmål måste vi först registrera egenskaperna för detta. Sedan får man undersöka om det finns en genetisk analys av dem, sa Åsa Viklund.

När det gäller egenskaperna för hållbarhet uppehöll sig Åsa Viklund vid Lina Jönssons doktorsavhandling från 2013, som är så omfattande att den anses som en milstolpe i arbetet för förbättrad hälsa inom hästaveln. Där finns data insamlade för 8 000 hästar som deltog i kvalitetsbedömning när de var 4 eller 5 år gamla (under åren 1983-2005) och en uppföljning av hur många aktiva tävlingsår dessa hästar fick.

– Det är ett helt unikt material internationellt sett, eftersom ingen annan har följt så många hästar i samma ålder. Avhandlingen visar att resultatet av den hälsokontroll som då ingick i kvalitetsbedömningen, hade ett signifikant samband med hästens framtida hållbarhet.

Hälsokontrollen genomfördes på två stationer av veterinär. Där bedömdes det allmänna hälsointrycket, hovarna, ortopedisk hälsa (inklusive böjprov) samt hästens temperament och hanterbarhet under dessa moment.

Funktionell eller uppnådd hållbarhet

Sedan tio år tillbaka är hälsokontrollerna borttagna vid kvalitetsbedömningarna. Framför allt för att de var dyra att genomföra, men även att det hade börjat arrangeras 3-årstester, som många uppfödare valde att visa sina hästar på. Men hållbarhet är ett viktigt avelsmål.
– En frisk och sund häst har hög prioritet på marknaden, konstaterade Åsa Viklund.

Hållbarheten kan antingen vara funktionell eller uppnådd. Den funktionella hållbarheten beror på förmågan att undvika skador och sjukdomar, medan den uppnådda är relaterad till prestation, temperament, hanterbarhet och vilken ryttare hästen har.
– Den uppnådda livslängden och antalet aktiva år är relativt lätta att registrera, men när det gäller den funktionella hållbarheten är det svårare. Problem med rörelseapparaten är, och har länge varit, den största orsaken till att hästar slås ut. Samtidigt saknas en rutinmässig hälsoregistrering med information från djursjukhusen.

Det är här Lina Jönssons doktorsavhandling kommer in. Den visar ett signifikant samband mellan hälsan hos 4- och 5- åringarna och deras hållbarhet. Det har gått att omvandla dessa data för ortopedisk hälsa och hovkvalitet till ett avelsindex för de hingstar som hade 20 avkommor eller fler som deltagit i kvalitetsbedömning.

Något motsvarande finns inte idag. Sedan 2013 finns en linjär beskrivning av hästars exteriör, men det systemet är så ungt att det ännu inte gått att koppla det till hållbarhet.
– Det kommer att bli intressant att undersöka hur de linjära beskrivningarna för benställningar relaterar till hälsa och hållbarhet och om det finns genetiska markörer för detta. Samtidigt vet vi att arvbarheten för exteriör och antal år i tävling är 0,20, vilket är medelhögt, så det räcker inte med enbart exteriör bedömning.
– Det skulle behövas en rutinmässig hälsoundersökning av unga hästar, om det på något sätt går att ordna.