Avelsbloggen: Årets första föl har anlänt

Medan andra firade att Sverige fyller 500 år, så satt en annan och fölvakade. För mig gör det inget, tycker det finns något mysigt med att just fölvaka. Låter kanske lite lustigt, men det är något speciellt med det. Förra året blev det trots allt nio fölvak för min del. I år lär det bara bli två. Hade lite otur med att få stona dräktiga förra året. Någon som fölade sent, några som inte tog sig och någon som resorberade efter säsongen hade tagit slut. Men ibland kan det vara skönt med ett ”semesterår”. 

Men nu, den 7 juni, kom äntligen året första föl här på Hjorthöjdens Ridcenter! Ett underbart litet hingstföl e. Monty RP 195 u. Minneapolis ue. FS Numero Uno. Detta lilla hingstföl tillhör tekniskt sätt inte gården, då jag lånade stoet för att själv ta ett föl på henne – vilket hon också fick förra året. Men gud vad härligt det är med föl, oavsett vem som är ägare eller uppfödare!

Det som är lite extra roligt med detta föl är att den har väldigt ovanlig attributet: Han har de klaraste blå ögon jag någonsin skådat! Det är nästan så att de ser vita ut! Ena öga är helt blått och det andra ögat är hälften blå och hälften brun. Det är inget som jag själv har upplevt tidigare, är i och för sig inte så vanligt på dressyrstammade halvblod, men visst händer det. Den har dessutom väldigt fin bläs och fyra vita ben. Vilket är döhäftigt om du frågar mig!

Självaste fölningen gick som en dans! Stoet var så otroligt duktig och man skulle inte kunna tro att hon enbart har fått ett föl tidigare. Har haft ston som fortfarande inte riktigt visste vad de sysslade med trots dem var inne på föl nummer fem. Vissa har det väl det mer i blodet än andra. Fölet var också väldigt duktig. Jag upplever generellt att hingstföl brukar ha en tendens att ta längre tid på sig – att de är lite lata och bekväma av sig. Men inte denna kille! Han var snabbt upp på benen och kom snabbt igång med diandet.

Bajseriet tog lite längre tid, men med hjälp med ett par microlax fick vi även igång den biten. Upplever honom som väldigt klok och eftertänksam, inte speciellt förvirrad av sig som vissa föl kan vara, utan följer mamman väldigt fint redan – vilket underlättar för en väldigt trött och sliten uppfödare! 

Nästa sto är det nyligen Elitpremierade stoet Fascination Win T e. Ampere x Jazz. Hon är förnärvarande dräktig med Oldenburghingsten Vaderland e. Vitalis x Krack C. Fick ett fantastiskt hingstföl efter honom förra året undan stoets halvsyster – och om jag ska vara ärlig så tror jag att det hingstfölet e. Vaderland förra året är den bästa hästen jag har fött upp. Den är nämligen galet fin nu som 1-åring! Så ska verkligen bli spännande att se vad han kan göra ihop med halvsystern. 

För övrigt lunkar livet på i sin stilla gång. Just nu är seminstationen i full gång så det är skytteltrafik mellan gården och Köpenhamn för att hämta fyrkantiga frigolitlådor. Men även det har sin charm, eller ja oftast i alla fall. Får se hur många ston som blir dräktiga i år, förhoppningsvis lite fler än vad det blev förra året – men som sagt är det skönt att ibland få ett lite lugnare år. 

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här 

Många av landets föl börjar komma i den åldern att de ska börja bli ledda. Jag tillhör den skaran uppfödare som lär fölen ganska sent. Till och från hagen går oftast mina föl lösa.

Är kanske lite kontroversiell när det kommer till att träna unghästar, jag vet inte. Men jag tycker det fungerar bra och oftast tar det bara några tillfällen sen går de fint i grimma och grimskaft. Det finns massor med olika metoder där ute, men vill dela med mig utav min. 

Egentligen är det inte så komplicerat, jag använder mig utav belöningsbaserad träning. Följer fölet mig så blir det kliad och efter ett tag så kliar jag fölet samtidigt som vi går. På detta viset så lär man fölet att ledas och hanteras samtidigt som de lär sig att människor är ganska trevliga varelser. 

Det är inte svårare än så faktiskt. Sen tar man steg för steg, sätta på grimman och till slut så är grimskaftet på. Fölet kan reagera lite när väl grimskaftet är på. Jag själv använder mig inte utav vanliga grimskaft, utan speciella band som jag själv har gjort. Anledningen till det är om fölet skulle få panik av någon anledning så vill jag inte ha ett grimskaft kastandes runt benen på dem och kanske skrämma upp dem ännu mer. För olyckor händer och speciellt med yngre hästar. Jag använder dessutom dessa band vid löshoppning när de har uppnått rätt ålder för det. 

Banden går löpande genom grimman och jag håller i båda ändarna utav banden. Se till att de är i lagom längd, inte för långa och inte för korta. Jag har dessutom alltid ett band i fickan ifall någon häst skulle komma på rymmen. Älskar dessa band!

När det kommer till grimma till föl så föredrar jag lädergrimma som går som ett kryss undertill. Jag upplever att de sitter bättre än vad en mer traditionell grimma gör. Jag själv har flera sådana lädergrimmor i olika storlekar och färger, oftast brukar det finnas en lite läder remsa undertill, dem brukar jag skära bort. Dessvärre har jag ännu inte funnit dem i väldigt små storlekar, så ponnyfölen har traditionellt utformad grimma, men har gått i tankarna att försöka lösa några mini-grimmor som har ett kryss undertill. 

Gällande avelssäsongen så återstår det några få dräktighetsundersökningar för min del. Jag har själv upplevt att 2023 har varit ett knepigt år, men så är det ibland. En annan sak jag har upplevt i år är att det är ovanligt många avelsston till salu och jag ser många som har svårt att sälja sina föl. Jag har sett via sociala medier uppfödare nere i Europa som normalt säljer sina föl inom några dagar, fortfarande står kvar med flera föl. Jag själv har också märkt att intresset för föl är ganska svalt i år, kanske det beror på fölet, det vet jag inte. 

Jag var inne och kollade statistiken på språngrulla och det ser onekligen ut till att folk har valt att avstå från att betäcka, ovanligt få ston jämfört mot de senaste fem åren. Nu finns garanterat ston kvar som ännu inte registrerats på språngrulla, men tittar man på siffrorna från förra året så är det en diff på 24 procent. Lite skrämmande om man frågar mig. Samtidigt, med stigande priser på det mesta och en lite mättad marknad, så förstår jag dem som väljer bort att betäcka sitt/sina ston. Det är ett ganska slitsamt jobb att vara uppfödare, aldrig kunna vara ledig när alla andra är det och att hela tiden känna att dygnets 24 h inte räcker till – jag förstår det. 

På tal om ledighet, så kommer jag själv ta en välförtjänt semester innan SWB Equestrian Weeks drar igång. En semester som förhoppningsvis ger mig lite nya intryck och massor med energi innan hösten drar in. 

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här 

Seminsäsongen har lidit mot sitt slut. I år har jag haft två ston som har varit lite struliga, så jag hoppas att de äntligen är dräktiga. Men ibland är det så, att stona inte tar sig. Båda stona är yngre och det har varit ett knepigt år. Nu återstår enbart några dräktighetsundersökningar, sen stänger jag portarna till seminen för 2023. 

Förra veckan arrangerades den årliga selekteringen för Elitfölauktionen som går av stapeln vecka 39 och 40 nere på Flyinge Kungsgård. Selekteringskommittén var ute på 10 platser i landet och tittade på mer än 200 föl. Ungefär 47 % av fölen hade dressyrbetonad stamtavla medans resterande ca 53 % av fölen hade hoppbetonad stamtavla (Norrland är exkluderat). 

För första gången någonsin valde jag att anmäla ett föl. Det är alltid lite extra pirrigt när det är debut. Fölet som visades är ett hingstföl e. Vaderland (Vitalis x Krack C) u. Fascination Win T ue. Ampére.

Stoet Fascination är en rutinerad dam när det kommer till visning. Hon har nämligen haft flera föl visade på auktion nere i Holland. Så stor stjärna till stoet som visade sig på sin bästa sida, hon är så himla duktig att springa med! Fölet däremot blev lite osäker och trött, så han visade inte sig riktigt, men så är det med föl. Det är så många parametrar som ska vara i fas. De får inte vara för överbyggda, trötta, inte för uppspelta, fin i pälsen, etc. Det finns inget svårare än att filma föl, det tycker iallafall jag. Det är en hel vetenskap bakom det. Dessutom är det så många andra faktorer som spelar in, så som hur stoet springer (inte för fort och inte för långsamt), väder, dagsform, filmteknik etc. 

Han är dock fortfarande otroligt fin och någon ägare kommer en dag kunna skatta sig lycklig över denna lilla häst. 

Så med andra ord tror jag inte vi kommer igenom nålsögat bland årets otroliga föl, för wow, så många fina föl! Flera av dem som jag gärna hade velat ta mig med hem! 

Vilka föl får vara med på selekteringen för elitfölauktionen?

Det är inte några högre kriterier för att kunna anmäla till selekteringen, det är att ägaren skall vara medlem i SWB och att fölet är under registrering hos SWB. 

Men hur går egentligen selekteringen till? 

Man anmäler sitt föl via vanliga tdb (tävlingsdatabasen) och i samband med anmälan fyller man i sitt medlemsnummer, kön på fölen samt födelsedatum och även information om mödernelinjen (tävlingsmeriter MSV placeringar och uppåt). Önskar man enbart ha sitt föl på onlineauktionen, så skriver man det i samband med anmälan. 

När det börjar närma sig så får man en preliminär starttid på Equipe. 

Dagen innan badades både sto och föl för att göra de fina inför filmning. Sto och föl fick sova inne några dagar innan visning, för att de skulle ladda batterierna inför den stora dagen. 

Samma dag knoppades både sto och föl. Planerade resan så vi skulle vara där ca 10 minuter innan starttiden, så de slapp vänta så länge.

När det är dags så lämnar man över stoet till anvisad visare, det vill säga man springer inte själv med sto och föl (går att önska om man själv vill visa). De ställer upp fölet för att ta bilder och därefter visar de sto och föl inför kamera i samtliga gångarter. Efteråt filmas fölets ben där de filmar fölet i skritt framifrån och bakifrån.

Självaste visningen går snabbt, 5-10 minuter och sen är det över. 

Mina 5 bästa tips att tänka på inför eller under selekteringen:

1. Se till att fölet är utvilad, låt den sova inne några nätter innan det är dags att visa.
2. Se till att sto och föl är rena, putsade och knoppade. Tänk på att hästarna representerar din avelsverksamhet.
3. Låt proffsen visa. All äran att visa själv, men de som springer med stoet är utbildade och vet vad de gör. Så är du inte själv proffs på att visa – låt dem göra det.
4. Var i tid, men inte för tidigt. Kommittén ska titta på otroligt många föl under en väldigt kort tid. Så planera din avfärd, kom inte försent eller för tidigt – lagomt är bäst. 
5. Se till att sto och föl är i bra hull. Inte för tjock och inte för smal. Även här – lagomt är bäst. Har ditt sto fallit ur, se till att fodra upp henne innan selekteringen.

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här

Det finns några saker som jag avskyr och några av dem är storm samt åska. Dessvärre har de varit flitiga besökare här på gården den senaste tiden. Jag tror egentligen ingen uppskattar vare sig åska eller storm. Men hur gör man med hästarna när storm och åska kommer in? Jag personligen vill inte ha några hästar ute, vare sig vid åska eller vid storm. Vet andra som låter sina hästar stå ute, men nu är jag en av dem som inte har tillgång till fina lösdrifter. Utan vid sådana dagar så får ridhuset agera hage, vilket fungerar utmärkt. 

För några dagar sedan avslutades unghäst.VM nere i Ermelo. Vilket startfält säger jag! Så många fantastiskt fina hästar och många väldigt duktiga ryttare! Har ni aldrig besökt unghäst-VM så kan jag varmt rekommendera det! Tidningen Ridsport arrangerar årligen en resa ner till unghäst VM, så har du inte gjort det så säger jag bara: Gör det! Helt klart värt det!  (red. anm. Resan arrangerad av Tidningen Ridsport har i år gjort ett uppehåll)

Bland de svenska representanterna så stack Diploid (e. Hesselhöj Donkey boy, uppf Lena Nyström), Skyline to B (e. Blue Hors St. Schufro, upf Maria Rasmusson) och BE Allex (e. Ampére, upf. Eva och Bo Pettersson) verkligen ut i startfälten. Alla tre gjorde fantastiskt fina rundor.

Några av mina personliga favoriter var 5-åriga Quinn G (e. Quaterhit), galet fint sto med tre bra gångarter och ser ut till ha lätt för det mesta. Det stoet hade jag gärna haft i mitt stall! Även den 4-åriga Joviandottern Josi var helt magisk! Väldigt rörlig både bak och fram. Såg väldigt avslappnat och naturligt ut. Även detta stoet är välkommen hem till mig! 

Bland 4-års finalen (stora finalen) var Vitalis och Escamillo mest representerade med två avkommor vardera. 

Medans bland 5-åringarnas stora final var det Secret och Revolution med tre avkommor vardera. Bland 6-åringarna var det Glock’s Toto Jr som hade tre avkommor med i stora finalen och bland 7-åringarna var det Hesselhöj Donkey Boy som var mest representerad genom två avkommor till stora finalen. 

Under denna veckan har även selekteringen för Elitfölauktionen dragit i gång och för första gången har jag anmält ett föl. Det är hingstfölet e. Vaderland x Ampére x Jazz som ska åka till selekteringen. Otroligt spännande men med en viss skräckblandad förtjusning då det är första gången. Fölet själv är bra, hoppas bara han visar sig på sin bästa sida. 

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här.

Säsongen börjar så smått att närma sig sitt slut för oss uppfödare, åtminstone betäckning- och fölsäsongen. Dock dyker det fortfarande upp ett och annat föl på sociala medier och även i min bekantskapskrets. Senast för två veckor sedan var jag på fölningsuppdrag. En mycket god vän till mig hade nämligen fått ett föl. Fölningen hade gått bra, men det stora problemet var att stoet hade inget juver och för er som inte känner till det, så är råmjölk livsavgörande för de små fölen! Så det var bara att slänga mig i bilen.

Jag har som vana att alltid frysa ner portioner med råmjölk. Jag tycker det är lagomt att dela upp dem i 150 ml påsar och förvara dem till kommande säsong. Så med 4 råmjölkspåsar i en frysväska begav jag mig ner till Österlen.

Ett väldigt hungrigt och välskapt stoföl slurpade glatt i sig råmjölken. När man matar föl med flaska så är det viktigt att de antingen ligger på bröstläge eller står upp, så att ingen vätska kommer ner i lungorna. Dessutom rekommenderar jag att man alltid tar en foal-check dagen efter, så man verkligen är säker på att fölet har fått i sig tillräckligt med antikroppar.

Foal-check utförs av veterinär och det kan vara bra att även be dem ta med plasma, ifall fölet behöver en extra boost. Det finns olika produkter ute på marknaden så kallad mjölkersättning, det kan också vara behjälpligt, men inget slår hederlig, naturlig råmjölk. Så har ni möjlighet, mjölka ert sto efter fölet har fått vad den behöver och frys in det inför kommande säsong. Jag själv brukar mjölka stoet ca 5-6 timmar efter fölning och jag brukar mjölka ca 300 ml. Ett normalstort föl behöver få i sig 3-5 liter råmjölk av god kvalitet under de första 12 -24 timmarna, så ofta finns det en hel del för stoet att ge.

Dagen efter kom veterinären ut för att undersöka både sto och föl, trots råmjölk och även sos-kit så visade foal-checken inte helt hundra, så fölet fick lite extra plasma. Stoet svarade dessvärre inte på hipracin och dom peridon, därför fick hon inte igång något juver. Men med hjälp av en kalvspann, får idag fölet i sig ersättningsmjölk. Man blir alltid så himla glad när det slutar i en solskenshistoria!

Seminsäsongen har varit ganska lyckad, har några ston som skall kollas i denna vecka, men flera av stona är konstaterade dräktiga. Trots det är lågkonjunktur, så väljer jag fortfarande att betäcka de flesta stona. För faktum är att det kostar mer att stona står tomma än att de är dräktiga. Det är bara två ston som jag aktivt valt att inte betäcka. I år har jag dessutom gjort en lite roligt kombination, jag har nämligen betäckt ett av mina halvblodsston med B-ponny hingsten Monty, i förhoppning att det ska bli en trevlig D-ponny. Så förhoppningsvis väntar jag 3 halvblodsföl och 2 ponnyföl nästa år av följande kombinationer;

• Hesselhöj Double up x Chameur x Lanciano
• Vaderland x Franklin x Florencio I
• Bueno SL x Secret x Ampere
• Monty x Ironman H x Bernstein
• Monty x FS Numero Uno

Jag ser redan verkligen framemot nästa års fölsäsong! Den jag ser extra mycket framemot är faktiskt Bueno-fölet, för den tror jag kommer bli helt magisk! Dessutom är det en god vän till mig som har fött upp hingsten, vilket gör det extra speciellt!

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här.

Oavsett om man föder upp hästar, har det som hobby, är professionell ryttare eller vad man nu gör, så har man ett ansvar gentemot djuren. Skaffar man djur så tar man också hand om dem, för mig är det i alla fall en självklarhet! Men det är tydligen inte en självklarhet för alla.

Under de senaste dagarna har bilder spridits på vanskötta hästar via sociala medier. En dansk uppfödare har blivit anklagad för att ha flera svårt vanvårdade hästar och efter lite vidare undersökning så är det inte första gången som denna uppfödare har varit på tapeten gällande vanvård.

Under de senaste tio åren har uppfödaren varit på tapeten för vanskötsel av hästar vid fyra tillfällen. 2013 var samma uppfödare i media då flertalet hästar var ordentligt misskötta, några av dem var i så pass dåligt skick att de fick avlivas. Totalt 64 hästar omhändertogs. Vid händelsen 2013 berättade uppfödaren i dansk media att han ber om ursäkt och att det var hans ansvar att hästarna sköttes, men att han inte varit och besökt stuteriet, som är placerat i Polen, under tre månader.

Nu, exakt tio år senare, är samma person återigen på tapeten för exakt samma sak. I dagarna berättar den danske uppfödaren för dansk media att ”när man har så många hästar som jag har så är det inget onormalt i att det finns en däremellan som är lite smal”.

Oavsett om anklagelserna är sanna eller inte, så känner jag att hans uttalande är osmakligt. Hur man kan skylla på för många hästar eller att man inte har besökt stallet på tre månader? Jag har svårt att se hur en häst kan avlida på grund av svält under tre månaders frånvaro. Kvantitet går aldrig före kvalitet.

Jag själv som uppfödare har upplevt att både ston och unghästar har blivit lite tunna, speciellt under digivning eller tillväxtfaser. Så absolut kan det ske, men inte magra eller där livet står på spel. Det är dock en stor skillnad när det går så pass långt att hästarna måste avlivas eller när de har stora liggsår över kroppen.

Uppfödning får aldrig bli en massproduktion, där pengarna styr mer än vad hästarnas välmående gör.

Vid första tillfället 2013 fann veterinären även hästar som avlidit på grund av sviterna av svält och misskötsel. Uppfödning får aldrig bli en massproduktion, där pengarna styr mer än vad hästarnas välmående gör. Hästarnas välmående måste alltid gå i första hand, oavsett om man är ryttare, uppfödare, hästskötare eller vad man än är.

Hur man sen får lov att fortsätta bedriva hästverksamhet efter en händelse som denna, är för mig ett mysterium och dessutom inte hålla verksamheten under uppsikt. 64 omhändertagna hästar är ganska mycket! Detta sker hela tiden och jag blir uppriktigt förbannad över att det ens förekommer idag 2023! Har mänskligheten inte kommit längre?

Att visa respekt och ansvar gentemot de djur man förskaffar sig bör komma med modersmjölken. Dessutom blir jag upprörd över alla de människor som måste ha sett dessa hästar vid något tillfälle och som valt att inte slå larm – jag säger bara fy tusan!

Att visa respekt och ansvar gentemot de djur man förskaffar sig bör komma med modersmjölken.

Dessvärre sker detta när det är pengar som styr hela industrin och där vinstmarginalen blir viktigare än djurens välfärd. Absolut kan man hitta bra hästar till vettiga priser, men det är mer vanligt att de billiga priserna är på bekostnad av något annat.

Jag tycker det får vara stopp på denna makabra industri där sexuella trakasserier, vanvård och djurmisshandel verkar vara förekommande. Var och varannan vecka publiceras det om händelser som i mina ögon är helt oacceptabla. Det är helt klart dags för en förändring inom hästvärlden och det är dags att avpollettera förtryck och maktmissbruk.

Den danska uppfödaren är förnärvarande under utredning.

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här.

Mina midsommarplaner skulle ha inneburit att spendera midsommar med min bror, hans fru och deras vänner, men så blev det inte. Under tidiga midsommarmorgonen anlände äntligen mitt efterlängtade Vaderlandfölet och även i år levererades det ett kanonfint avkomma efter denna fantastiska hingst. Fölningen gick kanon! Stoet Fascination brukar normalt vara ganska vaken gällande sin omgivning tog det förvånansvärt lugnt. Med henne brukar jag få vara väldigt försiktig när jag vistas i stallet undertiden hon fölar, då hon inte uppskattar att ligga ner, utan vill hela tiden hålla koll på sin omgivning men denna gång så kunde jag gå in i boxen och hon låg kvar. 

Fölet som anlände var ett långbent vackert hingstföl e. Vaderland x Ampere x Jazz. Brun med fyra vita och en liten halvmåne i pannan. Inte så värst söt kanske, speciellt inte jämfört med den andra sötchocken i stallet som han måste konkurrera med, men han är otroligt charmig och väldigt elegant! Gångartmässigt så ser han väldigt lovande ut. Skritten är bra när han väl slappnar av, traven är väldigt aktiv med bra elasticitet och bogfri.

Som med all Fascinations avkommor så har han väldigt aktiva bakben. Galoppen har klart förbättras, han har en stor galopp med ett härligt gung. Jag hade önskat lite mera knälyft i just galoppen kanske, men den är bärig med ett bra stamp. Rent exteriört så ser han väldigt korrekt ut; långbent, inte för kort och inte för lång. Han påminner om sin stora syster e. Secret, förutom att hans galopp är aningen bättre än hennes. Mentaliteten verkar också väldigt trevlig; han är väldigt social och kontaktsökande. Ja, helt enkelt en väldigt trevlig kille och jag är mer än nöjd! 

Skulle jag kunna tänka mig att göra om kombinationen? 

Ja, absolut! Tycker att Vaderland återigen har förbättrat stoet och båda avkommorna här har framförallt en bättre galopp än vad stona har. Dessutom gillar jag Vitalis-blodet, ger trevliga och ridbara avkommor. Sen där bakom finns det återigen Krack C och efter det så finns det lite hoppblod via Contango (e. Contender) tillsammans med Ahorn upp mixat med lite fullblod. Dessutom har Krack C ocskå hög andel hoppblod i sig via Flemmingh tillsammans med en mamma som har producerat hela 4 GP hästar (dressyr), 1 godkänd hingst och elit-ston. Väldigt spännande blod om man frågar mig. 

Vad fick mig att välja just Vaderland? 

Förutom mixen av hoppblod och dressyrblod, så gillar jag hans avkommor. Flera stycken jag har sett har varit väldigt rörliga och har framförallt haft en väldigt bra galopp. Många tittar väldigt mycket på traven hos föl och glömmer ibland dessvärre både skritt och galopp. För mig så är galoppen väldigt viktig, de behöver en bra galopp för att nå upp till Grand Prix. Galoppen måste vara bärig och reglerbar. Nu har Vaderland inte världens mest aktiva bakben, men där kompenserar mitt stomaterial upp. Flera av mina ston har väldigt aktiva bakben, vilket gör kombinationen så himla bra. Så har du ett sto som har stor och vägvinnande trav med bra bakben där skritten inte är för kort och du önskar förbättra galoppen och få lite mera knäaktion, så kan jag verkligen rekommendera att slå ett öga på Vaderland. 

Helt ärligt, så hade jag inte vetat vad Vaderland gav för avkommor utan bara sett video på hingsten, så hade jag tänkt ”fin hingst” och gått vidare i livet. För han ser inte speciellt mycket ut. Men han är inte den enda hingsten med den egenskapen, den fantastiska hingsten Bonds känner jag likadant för, en fin hingst men inget speciellt över honom, men hans avkommor är magiska. Det är just detta som gör avel både svårt och spännande!  Vissa hingstar är tvärtom, ser själva helt magiska ut men avkommorna är högst mediokra. Så ”don’t judge a book by its cover”, genetik kan vara ganska klurigt och med dagens teknologi och transportmedel så är det relativt enkelt att kolla upp vad hingsten faktiskt nedärver. 

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här

Äntligen har regnet hittat hit till de öppna landskapen i Skåne. Det är en underbar tid att leva! Hagarna är gröna och jasminen doftar underbart utanför köksfönstret. Den ena efter den andra kliver in i seminspiltan och hingstvalet är aldrig helt spikat förrän stoet väl är inseminerad.

I år har jag valt en ny hingststation som jag inte tidigare använt mig utav, nämligen Hesselhoej i Danmark. Jag blev väldigt förtjust av deras 6 åriga hingst Hesselhoej Double Up e Hesselhøj Donkey Boy-Tailormade Lancelot. Han ser så otroligt ridbar ut och är väldigt sportig i modellen. Dessutom verkar de ha väldigt bra kundbemötande, vilket alltid är ett stort plus!

När man brukar använda sig av hingstar stationerade antingen i Tyskland eller Holland, så är man inte bortskämd med okomplicerade leveranser, men Hesselhoej är en av de som använder sig utav Mats hästtransport – vilket är guld värt när man fölvakar! Dessutom fick man en annorlunda överraskning i seminlådan – nämligen två chokladmynt. En skatt kan visserligen komma i olika former, men jag skrattade gott av tanken hur icke avelsmänniskor hade reagerat när de hade fått syn på de guldiga chokladmynten tillsammans med hästsperma.

Förutom att seminstationen är i full rullning, är fölvakning i full gång, så förtillfället är sömn en avsaknad vän. Jag väntar när som helst ett föl e Vaderland-Ampere-Jazz. Jag ser verkligen framemot detta föl, då fjolårsfölet e Vaderland är något av det bästa jag har skådat. Dock blir jag återigen påmind att inte betäcka så sent in på säsongen, för det är inte roligt att fölvaka i denna värme!

Jag använder mig nämligen av en fölvakt som känner av när stoet svettas och värme tillsammans med svettsensorer en dålig kombination när man försöker undvika onödiga falsklarm. De senaste nätterna har jag blivit uppringd av fölvakten non-stop. Värst var häromnatten, då jag inte förstod mig på hur kontantkortet kunde tagit slut. Jag hade kvällen innan laddat den med 100 kronor och det brukar vara ganska länge, men denna gången hade det inte ens räckt en natt. Verkligen underligt… Så jag beslöt mig att kolla igenom samtalshistorik på fölvakten och där såg jag med förvåning att på något vänster så hade fölvakten lyckats ringa 112. Inte bara en gång, utan två gånger!

Nog för att det är otroligt krävande för ett sto att vara högdräktig, men inte är det ett ärende för 112. Jag undrar vad den stackars SOS-operatören har tänkt när den mottog ett samtal från mitt sto. Höra hur det tuggas, frustas, pruttas och snarkas i luren, dessutom två gånger efter varandra. Mitt namn är numera garanterat med på deras lista av ”crazy persons” efter detta, då kontantkortet trots allt är registrerat i mitt namn.

Jag är i alla fall tacksam att jag slapp vakna upp av värsta insatsstyrkan här på gården på grund av dessa samtal. Hade verkligen inte varit en trevlig upplevelse att mötas av diverse blåljus där jag hade behövt förklara att mitt sto har busringt under natten. 

Nu när man ändå är strandsatt på grund av fölvak så passade jag på att filma det fina lilla ponnyfölet som anlände för två veckor sedan och mitt hjärta bara smälter när jag ser honom! Han är för det första bara så bedårande söt! Men han är även så galet talangfull och fin! Vilken ponny detta kommer att bli!

Det är faktiskt synd att inte fler ponnyuppfödare väljer att använda sig utav Monty RP 195 – för det är världsklass på hans avkommor! Så mitt tips, har ni ett fint dressyrponnysto och går i tankarna att betäcka, slå då ett öga på Monty.

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av 🇸🇪 EMELIE RÖSTAD | DRESSAGE 🇸🇪 (@emelie_rostad)

Nu ska jag försöka sno åt mig i alla fall ett par timmars sömn innan nattens mörker tränger sig på och samtalen börjar ringa. 

Tack för att ni tog er tid att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här.

/Emelie

En kapten är inget utan sitt skepp och en uppfödare är inget utan sitt sto! Faktum är att det är stona som avgör om en uppfödare blir framgångsrik eller inte. För oavsett vilken hingst man som uppfödare väljer att använda, så är det alltid stoet som skapar framgång. Jag tror de allra flesta uppfödare kan hålla med mig om detta.

Jag är inget utan mina ston och helt ärligt så är hästvärlden inget utan avelsstona. Det är stona som producerar nästa generation och det är just det uppfödning handlar om, att ta fram nya hästar men dessvärre medför det att den äldre generationen någon gång faller bort, nu var den tiden inne för mig.

Min lojala trotjänare och min partner-in-crime fick i förrgår somna in. Tillsammans har vi bekämpat världen i 17 år. 17 år… Gud vad tiden springer iväg och vad gammal jag känner mig! Nu finns det garanterat de som fnissar till när jag väljer att uttrycka mig som ”gammal”, men det känns absolut inte som om 17 år har passerat, jag känner mig inte som en dag över 23 år! Men dessvärre blir vi alla äldre och det gäller dessvärre även hästarna, oavsett om de är ens partner-in-crime eller inte.

Pisces aka min partner-in-crime har jag fått uppleva så mycket tillsammans med. Jag vore inget om jag inte hade henne vid min sida under alla dessa år. Hon var min första storhäst och blev även senare mitt första avelssto.

Det var tillsammans med henne allt började för mig. Jag var 16 år och hon var 6 år och båda hade egentligen ingen koll på något i livet, men med tiden lärde vi oss med stapplande steg att ta oss igenom livet, både igenom bra och svåra år. Vi fanns alltid för varandra, hon fanns där för mig och jag fanns där för henne.

Pisces och jag hade inte världens lysande karriär, vår eviga ärkefiende galoppombyte förföljde oss i flera år. Men efter mycket om och men, fick vi till dem till slut. Faktum var att jag var grön och hon var grön, dessutom grädde på moset så hade hon redan befäst orena byten, vilket gjorde allt mycket svårare. De förbaskade bytena! Hon var dock alltid en fröjd att rida! Sådan arbetsmyra att hon fick varje arbetsnarkoman se ut som en riktig latsock! Hon var verkligen en fantastisk häst på alla sätt och vis.

När jag var 23 år beslöt jag mig för att ta ett föl på henne. Hade hört myten att ston ska ha föl innan de fyller 14, så det var lite ”fem-i-tolv”, det var i alla fall vad jag trodde. Inte visste jag då att det skulle vara början på min kommande karriär. Jag var för tillfället en fattig universitetsstudent och tittar jag tillbaka idag, tio år senare, så kan jag känna ”Hur tänkte jag egentligen???”.

Men jag red hästar på fritiden för att kunna skrapa ihop till ett kommande föl. Min mamma var egentligen emot att betäcka Pisces då hon var orolig att något skulle hända, hon hade fastnat i skräcken gällande fellägen där man förlorar både sto och föl. Men nu ”råkade” Pisces vara dräktig en dag och jag kan säga er, min mamma blev inte glad när jag berättade för henne om Pisces ”mystiska” dräktighet.

Året därefter, 2014, anlände på Mors dag ett bedårande litet hingstföl! Min första egna uppfödning! Ett vackert fuxföl med en stor vit bläs och den allra skäraste mulen. Både jag och Pisces bedårade detta lilla underverk och för oss fanns det inget finare föl i världen! Därefter dröjde det några år innan nästa betäckning skedde.

Under dessa 17 åren har Pisces gett mig 4 alldeles underbara föl och det var tack vare henne som jag håller på med uppfödning idag. Hon var inte bara en fantastisk rolig ridhäst och var ett fantastiskt avelssto, det är nämligen få föl som har blivit så älskade som alla hennes föl blev. Dessvärre fick jag ta bort hennes sista föl, vilket hon tog otroligt hårt!

Men för 1  år sedan, på dagen faktiskt, fick hon uppleva att bli mormor. Nu kanske flera anser att jag förmänskligar mina hästar genom att använda ordet mormor, men hon fick vara delaktig i födseln av sitt barnbarn. Det var så fint att uppleva och helt ärligt, så behövde hon det efter hon hade förlorat sitt egna föl året innan. Idag ler jag av tanken att mor och son är återförenade, han har tålmodigt väntat på sin käraste mor.

Så mycket detta sto har gjort och gett mig genom åren. Hon gav mig sitt hjärta och sin själ. Hon har funnits för mig varenda dag sedan min far gick bort för lite mer än 2 månader sedan. För mig var Pisces inte bara ett avelssto, hon var min tävlingspartner i flera år, hon var urmodern till min avelskarriär, hon var min stöttepelare och hon var min bästa vän. Tror alla uppfödare och hästvänner någon gång har upplevt den hästen som förändrade hela livet och har ni inte fått uppleva detta ännu, så hoppas jag att ni någon dag kommer att få, för det är helt magiskt underbart och jag känner mig hedrad att fått dela livet tillsammans med henne.

Så nästa gång du tittar på din älskade häst, var tacksam för den modern som en gång i tiden bar och vårdade för att den hästen skulle kunna finnas vid din sida idag. För det finns ingen kärlek starkare än en mors kärlek till sitt barn och hästvärlden är inget utan våra fantastiska avelsston.

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här

Här hemma på gården har jag just nu tio unghästar från åldern tre år och neråt. Dessa tio små spelevinker håller mig aldrig sysslolös! För ett par veckor sedan gjorde en av 1-års hingstarna illa sitt öga. Kan tänka mig att det har skett i samband med lek. Hingstar har ju en tendens att vara lite väl våldsamma emellanåt och då händer olyckor. Som tur var fick jag fantastisk hjälp hos Evidensia i Helsingborg och igår blev han äntligen friskförklarad. Det har varit några jobbiga dagar, då det inte är lätt att stå inne när man är enbart 1 år. Ni ska tro att det blev glada när de fick komma ut i hagen igen!

En annan händelse i närtid var att jag fick agera följour i helgen. En mycket god vän till mig hade nämligen ett sto som beslöt sig att föla mitt i värsta bajshögen ute i hagen. Hade det varit i vanlig gräshage så hade det inte varit lika illa, men ute i en grushage så är det inte så hygieniskt.

Så det var bara att slänga sig i bilen för att hjälpa till. Väl på plats var det bara att försöka bära in fölet som sprattlade för glatta livet. Risken är stor att fölet fastnar i elstaketet och det är oftast trevligare för fölen att ligga på en mjuk bädd, så därför är det bättre att ta in stoet och fölet på box. Väl inne i stallet så var det full igång att försöka få rent naveln och få i fölet råmjölk. Dessvärre visade stoet kolikkänningar, så det var nappflaska som gällde

Jag personligen rekommenderar nappflaska avsedd till lamm, ibland måste man klippa hålet en aning större så att fölet får lättare i sig mjölken. Upplever själv att just hingstföl är något lata och bekväma av sig, så de behöver oftast lite mer stöttning och vägledning än vad stoföl behöver. 

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av 🇸🇪 EMELIE RÖSTAD | DRESSAGE 🇸🇪 (@emelie_rostad)

Under fölningen, ute i hagen, hade dessvärre stoet trampat av en del av fosterhinnan och det gav inte riktigt den tyngd som behövdes. Så det var bara att ta fram några frottéhanddukar och blöta ner dem för att binda fast i det som fanns kvar. Dessvärre hade stoet svårigheter att släppa efterbörden och ibland händer detta. Har stora bitar slitits av så funkar böta frottéhanddukar kanon för att ersätta. Har efterbörden fortfarande inte släppt efter ett par timmar, så kan man ta ut stoet utan fölet och longera henne.

Detta för att få igång kroppen, dock gäller det att vara försiktigt då många ston blir stressade och olyckor händer lätt. I sådana situationer så kan även de snällaste stona bli maniska, så det gäller som sagt att vara försiktig.

Efter fyra timmar och efterbörden fortfarande inte hade släppt, var det bara att ringa till närmsta jourhavande veterinär. Detta för att undersöka stoet samt behandla med oxytocin som hjälper till med att dra ihop livmodern och därför påverkar utdrivningen av kvarbliven efterbörd. Har stoet inte släppt sin efterbörd inom sex timmar (normal tidsspann på tre timmar), så är det viktigt att stoet undersöks av en veterinär.

Infektionsrisken är nämligen väldigt hög och stoet kan bli svårt sjuk om hon inte undersökts och sätts in på behandling. Det kan även bli aktuellt att måste skölja livmodern på stoet närmaste dagarna, för att minska risken för allvarlig livmoderinflammation och förlossningsfång.

Detta är en av anledningarna till att det är så viktigt att man noggrant undersöker efterbörden när den väl har kommit ut, enklast är att lägg ut den på golvet, den ska se ut som ett F med två horn. Dagarna efter fölning och det har varit bekymmer med kvarbliven efterbörd eller att efterbörden ej var hel, så är det viktigt att kontrollera stoets temp. Är det livmoderinfektion brukar stoet få feber och variga flytningar. Skulle stoet få feber och onormala flytningar så gäller det att reagera direkt. 

Detta sto visade även koliksymptom efter fölningen, vilket vissa hade kunna säga är normalt och ja, till viss del absolut. De kan bli lite oroliga när de håller på att släppa efterbörden, lägga sig – resa sig, slå lite med svansen – lättare kolik symptom. Dock ska stoet inte lägga sig på sidan, börja svettas, titta på magen, få högre puls och skrapa. Då kan det vara antingen förlossningskolik eller inre blödning. Det händer att stona får grovtarmsfellägen/grovtarmsomvridning efter fölning men det kan även handla om en inre blödning. En inre blödning av något av de stora blodkärlen till livmodern är en livshotande för stoet.

Nästan hälften av alla ston som avlider i samband med fölning beror på inre blödning. Risken är såklart större om fölningen innefattade felläge, men det förkommer även efter helt normala och okomplicerade fölningar (hade själv ett sto som fick detta förra året, trots normal/okomplicerad fölning). 

Nu gick allt bra med både sto och föl bra! Stoet fick, efter lite hjälp av veterinären, ut efterbörden och ingen inre blödning kunde konstateras. Ett vackert hingstföl med fyra vita strumpor och en vacker bläs. Här hemma beräknas första fölet om fyra dagar, så med lite förhoppning finns det ytterligare en häst på gården i nästa blogg, men det återstår att se. 

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här