Cornelia Rylén
Blogg
Elitryttare i hoppning. Drivs av att hitta rätt väg till varje hästs framgång. Bor på Vikbolandet, strax utanför Norrköping.
Cornelia Rylén
16 september 2018 15:34

”Så tänker jag när jag bygger serier och gymnastikövningar”.

”Så tänker jag när jag bygger serier och gymnastikövningar”.
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm.

Idag tänkte jag prata lite om serier och gymnastikövningar, hur tankarna går och vad jag vill uppnå. Jag får ofta frågor om vilka avstånd jag har i de serier jag sätter upp hemma, men svarar sällan. Detta då jag ändrar så mycket beroende på vilken häst det är och vad jag vill få ut av det hela. Det enda generella är väl avståndet mellan studds och det är för storhäst 2,5-3 m tycker jag om höjden på studdsen är ca 40-60 cm.

Hur jag bygger upp en serie varierar stort, jag brukar bygga så den bara hoppas från ett håll, och det kan varieras i oändlighet.

Vi tar ett exempel:
Markbom – 2,5 m – sockerbitshinder 2,5 m sockerbitshinder – 2,7 m – markbom – 2,5 m – räcke – 3 m – markbom – 2,7 m – kryssoxer – 3 m – markbom – 3 m – sockerbitshinder – 3 m – sockerbitshinder – 3m – låg kavaletti – 3m – räcke.

Det är verkligen bara ett exempel för man kan göra precis hur som helst. Denna serie blir ganska allround, med studdsen i början så tänker jag att hästen ska aktiveras lite enkelt. Markbom för att hinna andas och sen ett räcke för att få ett ordentligt språng, markbom efter för att få benen på rätt plats, ganska tight med plats till en kryssoxer, detta för att inte hästen ska använda fart för att ta sig över den.

Kryssoxer väljer jag för att lättare få ett rundare språng och mer självsäkert språng, markbom efter, igen för att hästen inte ska hoppa för långt, sedan lägger jag in ett par studds igen för att göra hästen uppmärksam och snabb, sedan en låg kavaletti istället för markbom för att helt enkelt göra livet lite jobbigare för hästen och sedan avsluta med ett räcke för en sista check på hästens balans, uppmärksamhet och styrka.

Generellt ser ni att avstånden ökar något mot slutet av serien, detta då hästen får upp mer fart ju längre in den kommer tack vare de större hindren. Jag skulle inte säga att jag ökar avstånden så mycket om jag sitter på en ung eller väldigt svag häst, jag sänker snarare höjden på hindren istället, gör serien kortare och hoppar färre gånger.

Man måste såklart ta hänsyn till den häst man sitter på men att hoppa studds med 4 m emellan bara för att man inte kan bromsa, det ger inte så mycket. Då räcker det gott med markarbete några dagar till.

En favoritövning är att sätta upp minst 3-4 oxrar på rad, med 6,5-7 m emellan helt beroende på höjd på oxrarna. Blir lätt långt med oxer-kombinationer. Denna övning är trevlig för du ska inte göra så mycket som ryttare, lite lätt sits in, hålla balansen och inte störa hästen genom kombinationen. Otroligt styrkekrävande och lärorikt, hästen tvingas öva uppmärksamhet, balans, styrka och teknik. De äldre hästarna hoppar här ganska breda oxrar för att öka svårighetsgraden ytterligare.

Detta fungerar även med räcken, men då har jag gärna markbommar mellan alla hinder (vill då ha 3 m mellan hinder och bom) för att öva språngkurvan.

När jag hoppar serier är det alltid fokus på att hästen ska lära sig själv. Jag finns som stöd och vägvisning men tar inga förhållningar eller sätter något tryck, jag passar på att träna min balans och kroppskontroll, checkar av så jag inte gör något utan att tänka på det. Att hoppa serier är ett utmärkt tillfälle att känna av vad hästen klarar själv, utan hjälp.

Här ser ni ett exempel där jag hoppar min häst Rasputin genom en serie. Tittar man på min sits, balans och underskänkel så ser man att jag inte påverkar hästen alls, håller min balans och låter honom hoppa själv. Trampet i stigbygeln gör att jag ändå finns som stöd för honom. Det lät ju förfärligt självsäkert men jag tycker det är trevligt att kunna titta såhär noga och se exakt vart vikten hamnar och hur man påverkar hästen med kroppen.

Men ibland behöver det inte vara konstigare än att hoppa massor med studds på rad bara. 2,7 m mellan alla. Brukar variera höjden lite då också för att göra det lite roligare.

Jag tycker man kan tänka till lite, vad har min häst svårt för? Bygg upp en serie för att utveckla din häst på bästa sätt. Utgå ifrån enkla distanser, ca 3m mellan studds, 6-7 m i en kombination med ett galoppsprång t.ex, börja lågt och ändra avstånden utefter hur det känns och vad som behövs.

Ett starkt tips är verkligen att skaffa mjuka markbommar för att förhindra skador.

Hoppas ni fick något tips och lite mer feeling för hur tänket kan gå när man bygger och hoppar serier, lycka till!


Cornelia Rylén
15 februari 06:00

”Alla har olika förutsättningar, men vad GÄLLER?”

”Alla har olika förutsättningar, men vad GÄLLER?”
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm.

Hej hallå!

Jösses vad otäckt det är med alla smittor som går nu. Än så länge så har jag inte hört någonting som är relativt nära oss, men det är lika läskigt ändå.

Jag slås lite av hur lite man vet om detta. Jag har läst information så gott jag kan, att kläder ska tvättas i 60 grader och ett önskvärt säkerhetsavstånd från smittad häst är ca 50 m. Men sen då? Alltså… Om jag blir hostad på, på min jacka t.ex, måste alla rena kläder ha 50m säkerhetsavstånd från den jackan då? Hur känsligt är det? Kan jag ha en smutsig jacka och en ren jacka i samma hus eller rum utan att den smutsiga ”smittar” den rena?

Hur idiot-noggrann måste man vara? Är det någon som kan dum-it-down för mig? Jag är ju försiktig, absolut. Men måste jag stänga ner hela gården? Vårt ridhus är en bra bit ifrån stallarna, säkert ca 100m. Ridhus-dörren står öppet hela tiden, dvs det luftas. Om jag då har lektioner på kvällen, vilket jag oftast har, och det luftas en hel natt, är det tryggt att rida där igen nästa morgon med mina egna? Om man nu utgår ifrån att ALLA är smittade som kommer hit, vilket jag ju såklart hoppas inte stämmer. Hur länge lever det kvar i luften? 

Jag byter alla kläder efter varje gång jag haft lektioner, tvättar allt. Så mina hästar utsätts ju egentligen inte för något utifrån, bara jag. Eller? Vi har inte ett isolerat ridhus, om det spelar någon roll. Så det kommer in och ut luft lite här och var.

Jag skulle så gärna vilja läsa riktigt supertydliga instruktioner. Alla stall ser ju olika ut och alla har olika förutsättningar, men vad GÄLLER? 

Stanna hemma och låt inga hästar in eller ut. Okej. Absolut, det känns riskfritt. Förutsatt att ingen människa besöker andra stall heller. Men för att verkligen förstå, liksom. Så skulle det vara så intressant att veta. Vardagsproblemen som uppstår, som mitt jack-bekymmer jag skrev om längre upp. Jag är rädd och förvirrad, och hoppas verkligen att det kan lugna ner sig. Att folk är så försiktiga man bara kan, att kunskap kan spridas i oändlighet och att man är snabb med att informera alla om eventuella symptom som uppstår hos hästar i ens närhet.

Jag borde inte vara den enda som inte förstår till 100%. Jag hoppas dock att alla försöker så absolut gott dom kan och att ingen slarvar i onödan!

C2
Lilla söta Zaga, frisk och kry tack och lov!

Cornelia Rylén
11 februari 11:10

Kakan kryar på sig

Kakan kryar på sig

Halloj!
Igår kunde jag trava på Carro för första gången! Jag har ju försökt ett par gånger, en av gångerna har ni sett på film när vi bara hoppar runt i ridhuset istället för att skritta. Sen har jag suttit upp några gånger men då hon betett sig som en tickande bomb har vi bara skrittat. Men igår kunde vi nästan trava som en normal häst. Det var kul!

Outlook-m2deb5ta

Det är en fantastisk häst. Visste ni att vi debuterade 155cm med 4 fel 2017? På vårt första SM tillsammans, i vår första SM-final. Hon har alltid varit så självklar denna häst, alltid haft lätt för sig trots sina nästa 180cm i mankhöjd. Hon är vacker, hon är snäll, hon rör sig fantastiskt, har lätt för att hoppa stora hinder och har ett bra huvud för hoppning.

Hoppas innerligt att vi kan ta oss tillbaka och att denna skada inte sätter totalt stopp. Hon är 11 år i år så vi har flera bra år till framför oss om allt går vägen.

När vi ändå pratar skadade hästar så verkar Kakan krya på sig fint. Vi har nu tagit av gipset, och hon har bara ett tjockt bandage samt en gips-skiva på framsidan av benet som hon får vara utan 1 timme om dagen.

Det är dags att börja stretcha senan men försiktigt försiktigt och lite i taget. Så senan inte läker ”för kort”, liksom. Hon är vid glatt humör och får gå en ca 100m lång promenad om dagen, haha.Outlook-legwmosc Copy

Vi masserar henne mycket och tar hand om hennes rygg och länd för att hon inte ska bli för stel och öm när hon står still så mycket. Om 1 vecka ska bandaget läggas om helt, sen är det 3 veckor tror jag tills vi ska tillbaka till Strömsholm där det ska ultraljudas och kollas upp igen helt enkelt. Hoppas på goda besked!

De andra hästarna sköter sig bra. Rasputin börjar faktiskt slappna av mer och mer och är trevlig att rida, tillridnings och försäljningshästarna är duktiga och känns bra, Bazinga är jättefin och känns pigg och fräsch, Ullis har varit livsfarlig senaste dagarna när det ramlat snö från taket på ridhuset men igår gick det att genomföra ett pass någorlunda bra.

Greta kändes lite tung och tråkig i slutet av förra veckan så hon fick vila ett par dagar, och kändes pigg och glad igen igår! Så jag hoppas vi slipper mer otur nu och kan fortsätta året framåt utan större problem!

Rid lugnt!

Outlook-qrndkffz
Rasputin.
Outlook-gacrzlho Copy
Försäljningshäst-Kalle.
Outlook-xmdwn0ui Copy
Söt-Greta.

 


Cornelia Rylén
7 februari 09:21

Bildbomb på Zaga – en liten fröken med humör likt sin mor

Bildbomb på Zaga – en liten fröken med humör likt sin mor

Idag tänkte jag bjuda på en fin liten bildbomb på Zaga (e. Ike – Sydney)! Mikas kompis Rebecca var här och hängde förra veckan, och fotade en liten snabbis när Zaga gick bananas i hagen! Så kul!

Dessa fina bilder är alltså tagna av Rebecca Adnell! Tack!

Det är så himla roligt med denna lilla Zaga, är så glad i henne! Är glad över att hennes mamma är Zwiggy, är glad över allt hon gör som påminner om Zwiggy, och är glad att hon verkar så himla fin och positiv!

Däremot minns jag också Zwiggys sämre sidor, haha. Jag minns att vi aldrig kunde leda henne till veterinärbesiktning de första 3-4 åren på tävling, vi fick sadla på, rida dit, sadla av, besiktiga och sen sadla på och rida tillbaka igen. Hon var livsfarlig att leda verkligen, för alla runt omkring. Men det gick över, minns kristallklart första gången jag kunde leda Zwiggy och Carro SAMTIDIGT utan att känna mig stressad. Det var en såndär gyllene stund i livet, haha.

Jag ser det humöret i Zaga också, men hoppas att vi kan uppfostra henne i tid. Vi är stenhårda och tolererar inga dumheter men det är inte alltid helt lätt när man leder både Zaga och Zwiggy samtidigt från hagen t.ex. Men vi jobbar på, Zaga är duktig!

Så roligt att ha de små hemma på gården och vara med hela tiden!
Det var det för denna gång!


Cornelia Rylén
4 februari 14:33

Tävlingsdags igen efter långt uppehåll

Tävlingsdags igen efter långt uppehåll

Hallihallå!
Veckorna flyter på nu känns det som. Tävlingarna närmar sig. Har varit ett extra långt avbrott från tävlingar för min del eftersom att jag åkte till Mexiko i November och fick helt enkelt pausa lite tidigare än vanligt. Men jag tror jag har fått tid att förbereda hästarna! Hade jag haft lite närmre och lättillgängliga tävlingar nu i början av året hade det suttit ännu bättre. Nu har vi valt att avstå några av de större tävlingarna i början av säsongen pga planeringsmissar och avstånd.

Men jag har bara Rasputin som ska gå stora klasser direkt, jag är trygg med honom och tror vi löser det ändå. Hoppas kunna ta mig ut för lite miljöträning någon gång innan hans första start i Kungsbacka v10. Vi var ju med på en clinic för ett par veckor sedan med mycket folk på läktaren, så det är jag väldigt glad för, att han fick lite miljöträning ändå.

Annars rullar det på, alla hästar rids nu förutom Zwiggy och hennes Zaga. Det är bara Carro som vi inte vet den exakta hälsostatusen på egentligen men hon skrittas och ska börja travas lite (förutsatt att hon inte är två meter upp i luften).

Jag var iväg och hoppade Bazinga i nytt ridhus i lördags, och slås av vilken fantastisk häst det är. Vilken kapacitet hon har, ger verkligen en helt fantastisk känsla. Hon tittar till lite ibland på läskiga hinder, men bara när hon är några galoppsprång iväg, jag får aldrig känslan av att vi inte kommer över. Hon har aldrig stannat på ett hinder sen hon var 3-4 och lite för fjantig och energisk för sitt eget bästa. 

När hon började hoppa ”vanliga hinder” som 4-5åring så minns jag att jag sa att man kunde känna av det dunder som jag trodde skulle komma med åren. Jag börjar känna dundret! Det är tufft. Jag tror hon kan hoppa stora klasser, hon har rätt kapacitet och rätt inställning till hinder. 

Cblogg1

Till Kungsbacka ska vi ha med oss 4 hästar, Rasputin ska gå 145-145-150cm klasser. Greta ska gå 130-130 och ev 135cm om hon tar sig till final. Bazinga ska gå 120-130cm, beroende på hur hon känns så går hon antingen 120, eller 130, eller ingen klass alls som tredje klass. Sen ska Loppan (Edelfee) som är här på tillridning få följa med, hon ska gå 120-120 och ev 125cm.

Så det blir roligt!
Det var allt för denna gång, rid väl!

Cblogg2
Världens sötaste Greta.

Cornelia Rylén
1 februari 11:30

Bra nyheter och väldigt tråkiga nyheter

Bra nyheter och väldigt tråkiga nyheter
Kakan, som har blivit av med sitt gips.

Hejhopp!

Idag har jag bra nyheter, och väldigt tråkiga nyheter. Dom tråkiga nyheterna är att Ilona tyvärr kastat sitt föl. Så otroligt sorgligt, vi såg så mycket fram emot den avkomman. Ilona har varit min tävlingshäst sen några år tillbaka och startat upp till 135cm, men hon blev mer och mer osäker på tävling och efter att vi försökt i över 1 år med att börja om från början med henne och stärkte självförtroendet, så fungerade det ändå inte på tävling.

Det gick i 110-120 klasser, men inte mer. egentligen hade hon enorm kapacitet, alltså en av de bästa hästar jag suttit på hoppmässigt. Men huvudet var inte som det skulle och hon var helt enkelt för feg. Vi visste inte vad vi skulle göra med henne och då skadade hon sig i början av förra våren och då valde vi helt enkelt att betäcka henne. Hon var dräktig med Cooper vd Heffinck och det var så spännande. Men tyvärr finns det inte mer. 

Veterinär har varit ute och tagit prover för att se så det inte är något virus det beror på. Men veterinär kunde också bekräfta att fölet var missbildat och det var därför Ilona kastat det. Så det känns ändå ”bra”, att inte Ilona verkar sjuk. Ilona är såklart trött och nedstämd men äter och rör på sig. Lider så otroligt mycket med henne, det känns så himla tråkigt. En riktig sorg och förlust. 

Img-20190131-wa0012Img-20190131-wa0008

Ett par goda nyheter är bland annat att Korven (Corvara) som också är dräktig, faktiskt fortfarande är dräktig! Hon mår bra och börjar bli ordentligt rund. Även min 1-åring Hidden Heliodor mår bra, trots att han skadar sig hela tiden. Jag tror det blir en otroligt vacker häst.

Ilona, Corvara och Hidden Heliodor står uppstallade på samma ställe, där de kan gå på lösdrift. Men bor faktiskt inomhus om nätterna, vi har tyvärr inte platsen hemma.

Img-20190131-wa0014
Corvara.
Img-20190131-wa0007
1-åringen.

En annan bra nyhet är att vi var iväg med Kakan (Cupcake PWR) som skadade sig väldigt illa för ca två månader sedan och slet av hela senan på höger bakben. Hon blev akut opererad på Strömsholm och har stått med gips i sin box sen dess. Gipset fick tas av vid återbesöket!

Nu har hon ett tjockt bandage istället med en skena på framsidan. Läkningen såg bra ut men det kommer ta tid. Men nu verkar det som om det inte är allt för långt bort att min stackars fina häst i alla fall kan gå ut i hagen eller åtminstone ett varv runt stallet!

Vi håller ALLA tummar för att det ska läka på bästa möjliga sätt!

Img-20190131-wa0000

Sen Kakan fick av sig gipset så har hon sovit hela dagarna, innan kunde hon inte ligga som en ”vanlig” häst ligger ner, men nu verkar hon kunna ligga mycket mer bekvämt och tycker livet är så mycket bättre igen!
Det var allt för denna gång!


Cornelia Rylén
28 januari 16:33

Iskallt i ridhuset och hunden Mårten envisas med att vara med

Iskallt i ridhuset och hunden Mårten envisas med att vara med
Min lilla hund Mårten som envisas med att vara med i ridhuset i kylan. Gott med grenar tycker Kakan.

Livet på gården är kallt nu, här om dagen hade vi 16 minus på morgonen. Känns kallare i ridhuset när jag går in där cirka 07:30 på morgonen, som om all kyla från natten har samlats där och vill slå mig i ansiktet. Jag har givit upp mina smidiga ridvantar, ökat antal strumpor i stövlarna och har fodrade ridbyxor. Jag överlever, men jag saknar ett något varmare klimat där man kan ha smidig uttrustning på sig när man rider för att få bättre känsla. Det är i alla fall inte lerigt!

Hästarna känns fina, Bazinga har varit jättebusig hela veckan. Näst intill knäpp, faktiskt. Har haft två inbokade provridningar på henne men dom avbokades i sista sekund, tyvärr. Mamma tror ”det är någon mening med det” men jag vet inte ja, haha! Hon känns väldigt fräsch, spänstig och börjar arbeta i bättre balans fram till hinder nu. Planen är att ta med henne till Kungsbacka vecka 10 där hon får debutera 130 cm om hon känns bra! Skulle vara jättespännande.

Cornelia3
Kyligt i morrhåren efter ett svettigt pass! Tittut!

Under veckan har vi varit iväg med Greta till ett annat ridhus i närheten för att miljöträna lite och hoppa. Hon har varit så himla fin och lugn hemma men när vi kom dit så bockade hon iväg direkt när jag hoppade upp och det tog några varv i galopp innan vi kunde vara lugna nog för att trava som vanligt, haha.

När hon varvat ner lite så hoppade hon väldigt trevligt, fick en positiv och fin känsla även på ett par lite större hinder så det var roligt, ser så mycket fram emot att följa vad denna häst kan göra framöver!

Cornelia1
Greta från i veckan när vi var iväg.
Cornelia2
Greta!

De andra hästarna rullar på också, Rasputin har mest jobbats från marken denna vecka efter clinicen, lugnt arbete i pessoa-selen har det blivit. Nu får han två dagars vila under helgen för lite återhämtning. Kommande 2-3 veckor kommer vi köra styrka och sen kommer vi börja förbereda oss för Kungsbacka v 10 där han ska direkt in och hoppa 145-145-150cm klasser. Spännande!

Lilla Kakan kämpar på med sin boxvila, vi underhåller henne med massage varje dag, borstning, hon får extra mash, slickstenar hit och dit och lite grenar. Blir spännande att se vad vi ska göra när gipset får åka av om några veckor. Hoppas verkligen hon kan återhämta sig!

Avslutar (se bilden högst upp) med en bild på min lilla hund Mårten, som bäddades in i filtar när han envist skulle sitta där i kylan och titta på när jag byggde upp hinder i ridhuset. Söt!

Det var allt för denna gång. Ha det fint, rid lugnt!


Cornelia Rylén
25 januari 08:37

”Ni bara måste se det här klippet på Carro!”

”Ni bara måste se det här klippet på Carro!”

Jag måste dela med mig av förra veckans roliga klipp på min Carro! Carro har ju vilat mer eller mindre sen förra hösten, då vi kände att hon inte hoppade helt som vanligt. Ju mer hon vilade ju sämre blev hon, och sen dess har vi försökt hitta problemet. Vi har tillsammans med veterinär hunnit komma fram till ett upplägg som vi hoppas ska fungera, och just nu är det dags att börja skritta uppsuttet och sen påbörja travintervaller.

Filmen visar när jag skrittat henne ett par varv och sen kortat tyglarna för att jobba henne lite lösgörande i SKRITT, jag hade ingen tanke på att trava alls. Känner hur taggad hon är när hon går och spänner sig, och sen får hon fnatt, haha. Red ju utan stövlar för att jag bara tänkt skritta eventuellt trava en långsida om hon var lugn.

Sen hoppas jag av hela mitt hjärta att hon kan bli frisk och hålla sig frisk så vi kan komma tillbaka till tävlingsbanorna igen. Hon har ju faktiskt tävlat upp till 155 cm klasser och är 11 år i år, så hon är inte så ungdomlig och orutinerad som hon kanske verkar i detta klipp!
Det var första uppsuttna skritten på någon månad. Hon är i alla fall söt, och glad! Efter denna dag har vi sadlat och tränsat och bara gått med henne i ridhuset samt sprungit ett par långsidor, haha. Hoppas sätta mig upp snart igen och hoppas hon håller lugnet och kan sättas igång nu som en vanlig häst!


Cornelia Rylén
20 januari 22:30

”Rasputin lugn och trevlig på clinicen – över all förväntan”

”Rasputin lugn och trevlig på clinicen – över all förväntan”

Halloj!
I lördags så hade jag den fina möjligheten att vara med på en clinic för Fredrik Jönsson! Jag skulle ha med en svårklasshäst och Rasputin ställde upp.

Img-20190119-wa0000
Här är vi innan avfärd mot clinicen.

Rasputin har varit helt vild hemma, har knappt kunnat trimma honom. Har ridit långa pass senaste veckorna i hopp om att lugna ner honom, men inte känt någon direkt effekt hemma. Han blir så fruktansvärt spänd hemma och så fort han söker sig ner i lägre form så blir han rädd för något och hoppar till, och är tillbaka i spänning igen. Det är ett evigt jobb bara med att få bort spänningen, som i sig inte är speciellt svårt, det är bara inte långvarigt när det släpper, haha.

20190119_081931

Han jobbar otroligt bra i pessoaselen så där går han flera dagar i veckan. Vi har i alla fall jobbat på inför denna clinic med förhoppningen om att han skulle hålla sig lugn, och det fungerade jättebra! Han var väldigt lugn och trevlig, över all förväntan.

När han kom in i stora ridhuset där clinicen skulle äga rum, så var han väldigt spänd. Då kommer hans gamla ryggskada fram lite och han upplevs ojämn, tar ett kortare steg med vänster bak. Men för er som var där och eventuellt blev oroliga, ni kan vara helt lugna. Rasputin mår finfint och är genomkollad många många gånger sen skadan ägde rum för 6-7 år sen. 

Outlook-l0k0iohu

Rasputin varvade ner så fort vi satte igång med träningen. Vi började med en S-båge över cavalettibockar, jag har aldrig hopptränat Rasputin tidigare och visste inte riktigt hur han skulle uppföra sig. Hemma är han ju som sagt väldigt svår och spänd men innerst inne är jag ändå trygg i att jag har bra koll på honom på marken, han är ju väldigt lyhörd även om inte lydnaden alltid syns då han blir spänd.

Han gjorde denna S-båge väldigt fint, det var något byte som kom lite sent vid ett tillfälle, typ. Sen hoppade vi lite mindre hinder på en linje. Hindren höjdes successivt och vi hoppade igenom lite olika linjer. Rasputin kändes fin hela tiden, det var någon av rundorna bara där han blev lite het och spänd, men det gick över som tur var!

Det var väldigt trevligt alltihop, det var enkla linjer med generellt lite längre distanser, eller för mig lite längre distanser. Jag hoppar ofta i lite undertempo hemma, väl medvetet för att träna styrka. Upplever inte att jag haft några problem med ”tävlingstempo” trots det.

Och på just Rasputin lägger jag ogärna upp tempot för tidigt, det orsakar bara spänningar och stress. Så där fick jag ta in ett galoppsprång extra under första delen av träningen, tackar och bockar för det! När hindren blev något högre så kunde vi enkelt gå på de tänkta antalet galoppsprång.

Det var en bruten linje från ett räcke till en räcke-räcke kombination med två galoppsprång, där behövde vi låta galoppen flyta på rätt bra för att nå fram utan stress, vilket gjorde det rätt kort i kombinationen. Det var hälsosamt, men också alltid lika roligt att känna hur försiktig Rasputin är. Det är verkligen en fantastiskt fin häst med så många kvalitéer.

Här nedan är film från sista rundan vi gjorde. Det var roligt att få vara med och jag är glad att Rasputin fick sig en genomkörare på bortaplan dessutom inför en hel del människor, bra dag helt enkelt! Tack alla inblandade!


Cornelia Rylén
16 januari 07:59

”Folk litar för mycket på övningar”

”Folk litar för mycket på övningar”
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm.

Hallå!

Jag gjorde ett inlägg på min instagram där jag bad om lite tips om vad jag skulle blogga om, något speciellt tema eller liknande. Direkt kom det in en massa önskemål om övningar, för att förbättra det ena eller det andra.

Insåg direkt att jag vill skriva på bloggen om att övningar är otroligt överskattade.
Överskattade är kanske fel ord. Men jag tycker folk litar för mycket på övningar. En övning är ingenting värd om den genomförs slarvigt. En övning är inte till för att lösa alla dina problem. DU är till för att lösa problemen. 

De övningar jag möjligtvis kan köpa är dem som hjälper lite oavsett ryttarens inverkan, som studs och enklare serier. Där det finns chans att bygga styrka hos hästen utan speciellt mycket teknik. Däremot kan du få ut otroligt mycket MER av enkla övningar om du tänker till lite. Inte bara tar dig från A till B, utan funderar på vad man vill få ut av det hela.

Jag har egentligen ingenting alls emot övningar. Jag gillar övningar. Det är för mig som tränare ett trevligt sätt att variera lektionerna och hålla eleverna sysselsatta. Men uppstår problem under en lektion, så tar jag ju i princip aldrig hjälp av en övning, utan vi snarare avbryter övningen och löser problemet.

Själv gör jag inte övningar speciellt ofta, bara styrkeövningar. Jag tycker det handlar om teknik och kontroll. Jag tycker ryttare generellt (på en relativt låg nivå, dvs ej professionella ryttare) är rätt dåliga på att tänka på vad dom gör som ryttare. Hur blir ALLT man gör bättre? Spendera mer tid åt att känna. Hur känns det? Hur bär sig hästen, vilket typ av steg har den. Vad gör vi åt det? RID mer med hästen.

Det lallas runt för mycket, i all välmening absolut, förstå mig rätt. Men jag tycker många ryttare spenderar till exempel en hel framridning utan att göra något vettigt, väntar på bättre tider ungefär. Uppmärksammar saker som att ”hästen känns spänd” eller ”jag tycker den känns stark i höger varv” till exempel, men gör ingenting åt det och funderar inte på vad det kan bero på. Jag förstår att alla inte vet hur man löser problem, att man inte vet vart man ska börja. Men har man verkligen försökt? Har man funderat, lugnat ner sig, och känt efter? 

Det är lite som att man tror att man inte lär sig någonting förrän man får en uppgift eller en övning. Jag tror att man lär sig mest bara av att utveckla allt man gör, stort som litet. Ridning är ju fantastiskt på det viset, det finns SÅ mycket att göra.

Vet inte hur långt jag kan dra detta riktigt, har svårt att göra en riktig poäng av det. Jag tycker bara det finns så himla mycket att experimentera med, känna sig fram till, lära sig och ha roligt med utan att man får en övning framförsig. Det kan handla om både markarbete och hoppning. Och jag tror många missar det, inte tänker på det. Har så bråttom att lära sig att man inte lär sig något, ungefär.

Så jag avslutar väl det hela med att ni får se det som ett tips, känn efter mer, fundera mer (blanda inte ihop detta med att över-analysera, jag menar bara att man ska fundera på hur allt hänger ihop, backa bandet lite och hitta orsaken, stor som liten, till varför det känns som det känns) och variera ridningen mycket, vad ni än gör!

Rid väl och beröm era hästar mycket!

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 116 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-