Vi fortsatte med inridningen och att hänga på unghästarna. Phoebe har tagit allt med ro och sköter sig galant! I fredags var en väldigt speciell dag då jag för första gången fick sitta upp på henne och skritta ett par steg. Och vilken känsla! Kunde inte sluta le under hela dagen efter det.
Min egen uppfödning som höll på att sluta i katastrof redan vid födseln – felläge som min mamma lyckades gå in och vrida rätt. Sedan när hon var tre veckor gammal fick hon kraftig kolik och vi körde först till vår veterinär Tove Särkinen och sedan otroligt olagligt men med poliseskort i full fart till Ultuna. Där fick hon vara kvar ett par dagar innan hon kunde komma hem igen. Hon är en rackarns tuffing och ligger djupt in i mitt hjärta.
Det känns som en väldigt bra inridningsmetod som går i lagom takt, inte för långsamt men inte heller stressat. Det är väldigt mycket säkerhetstänk här generellt, vilket jag tycker är extremt bra. Speciellt när det är en sådan stor och ansedd anläggning tänker jag att det är extra viktigt att man har en bra struktur och bra rutiner för att minska riskerna. Vilket kommer generera i väl inridna unghästar redo för sina framtida uppgifter.
I början tänkte jag att vissa regler var lite väl överdrivna men nu när man varit här ett tag är det väldigt skönt med tydliga riktlinjer och regler. Det skapar en trygghet för oss elever och framförallt för hästarna med bra rutiner och förutsägbarhet.
Under tiden mutar jag med äpplen, morötter och mycket gos.
Jag trodde att Phoebe skulle reagera mer över den här flytten än vad hon faktiskt har gjort. Hon är väldigt lugn överallt trots mycket rörelse, hästar och människor. Det är snarare Coco som har reagerat lite över flytten. Det är ingen stor skillnad men hon blir lite tjurigare ibland än vad hon brukar vara. Men hon är lite speciell lilla Coco och det blir säkert bättre när hon helt kommit in i alla rutiner, men under tiden mutar jag med äpplen, morötter och mycket gos!
Coco har skött sig super på alla träningar. På måndagar har vi markarbete med mycket fokus på ryttarens sits, vilket har gjort att vi rider mycket utan stigbyglar. Det är extremt bra träning att rida utan stigbyglar och jag känner att jag har gjort det alldeles för lite hemma. Jag har ridit mycket barbacka men måste erkänna att det inte är så ofta jag plockat bort stigbyglarna på sistone. När vi hoppade i torsdags och vi tog bort stigbyglarna, då kände jag mig ringrostig, haha! Men det gick bra och blev ingen tårta än så länge iallafall.
I dressyren har vi jobbat mycket med rakriktning och går in mer på djupet i det teoretiska och vad exakt det är man känner av. Jag har ridit väldigt mycket på känsla och har faktiskt inte varit så duktig på det teoretiska inom ridningen. Jag känner vad hästen gör och vad jag gör men just att kunna lära mig vad exakt det är vi gör med alla olika hjälper och vilka effekter de olika hjälperna har på hästen är otroligt intressant!
Detta visade Mette & Olof väldigt tydligt när de hade en lektion där Olof red och Mette pratade. De gick igenom hur hästen reagerar på de olika hjälperna vid olika tillfällen och positioner, vilket var mycket nyttigt att få se och inte bara känna vad som händer när man själv rider.
Jag har ridit väldigt mycket på känsla och har faktiskt inte varit så duktig på det teoretiska inom ridningen.
Vi fick även våra första inlämningsuppgifter denna vecka. Den ena var att analysera din egen ridning och var du är idag. Den uppgiften tyckte jag gav mig själv en bättre insikt av hur min ridning är, då jag verkligen fick sätta mig och gå igenom ryttarens utbildningsskala och verkligen analysera mig själv i min egen ridning.
Det tyckte jag var en väldigt nyttig uppgift eftersom jag verkligen satte mig och började tänka efter och analysera mig själv och inte bara lite snabbt som “jag behöver bli stabilare i bålen” utan mer ”varför är jag ostabil i bålen? ”
Är även så glad att skolan verkligen främjar ryttarträning också! På skolan har vi tillgång till ett gym där vi får träna hur mycket vi vill gratis. Tycker det är mycket bra då det inte bara är hästarna som ska vara vältränade utan det ska vara minst lika höga krav på ryttaren.
Själv har jag märkt hur enormt stor skillnad det är när jag tränar mer och hur mycket bättre min ridning blir då. Har fått en mycket mer stabil och följsam sits sedan jag började träna mer och även att jag orkar rida hela passet. En terrängritt till exempel är ofta drygt sex minuter lång, ibland betydligt längre i full galopp och en massa språng. Då behövs både muskler och bra kondition för att kunna genomföra den på ett bra och säkert sätt.
Nästa vecka är jag aspirant i stallet. Det betyder att jag kommer lägga upp alla olika ridgrupper och alla hagscheman. Jag kommer ha mer ansvar, bland annat när det gäller att se till att allt blir gjort i stallet, och det är även jag som sköter morgonfodringen. Klassen är uppdelad i två grupper, den ena gruppen har morgonstalltjänst och den andra gruppen har lunch och eftermiddag.
Aspirantens grupp har morgontjänsten vilket innebär fodring vid 06.00 och sedan släppa ut alla hästar strax efter 06.30. När det är klart ska det mockas, sopas, byta vatten och se till att stallet är i perfekt skick. Lunch och eftermiddagsgruppen sköter in och utsläpp samt eftermiddagsmockning av boxarna, mockning av hagar och fodringarna. Jag tycker att det är ett väldigt bra system då man varannan vecka har sovmorgon och varannan vecka slutar man tidigt.
Hoppas alla får en fin ny vecka i höstsolen med våra älskade fyrbenta vänner!
Följ Ridsport på