Bo Tibblin: ”Kraven på kompetens behöver öka för att få bli domare”

På senare tid har Bo Tibblin gjort inlägg på Facebook där han kritiserar nationella dressyrtävlingar. Ridsport ringer upp honom. 

Vad är du mest kritisk mot? 

– Den totala bedömningen. Domarna sätter mellan 6 och 7 nästan hela tiden, och att en hel klass är så jämn är osannolikt. Halvbetygen ställer till det, det blir svårare för domaren att komma till ett definitivt beslut. 

– Jag har räknat på Kimstads Ryttarförenings tävlingar den 16–18 augusti. När ponny- och unghästklasser räknats bort innehöll tävlingen 136 starter fördelade på 22 olika klasser, från lätt klass till GP. Slutresultatet: Ett ekipage fick 70 procent, 56 ekipage fick 65 procent och 79 fick 60 procent. Jag har inte tagit med decimalerna, de saknar värde i sammanhanget. 

Handlar det om fega domare? 

– Nej, det handlar om systemet de satts att verka i. Men kanske skulle kraven på kompetens öka för att bli domare. Det får inte vara en hobby man har för att det är roligt, domare ska man bli för att man vill utveckla sporten.

Påverkar betygen ryttarna? 

– Jag tror det, det är nästan inga starter på de nationella tävlingarna. Ryttarna kan se att alla ligger inom samma ram, och de inser att något är tokigt. Folk har tappat gnistan lite, även om det också handlar om att det blivit dyrt att tävla. 

Du menar att domarna går för mycket på hästen och för lite på ekipaget?

– Det finns anledning att begrunda vad vi egentligen menar med dressyrtävling. Vi lever kvar i gamla begrepp som har sitt ursprung i när tävlingsformen utvecklades. 

– Har utvecklingen av både hästmate-rial och teknik gått i en riktning som kräver en omvärdering av bedömningsformen? Har bedömningen gått mer mot en sönderanalyserande rörelsebedömning än funktionalitet?

Hur borde bedömningen se ut?

– Det skulle vara i linje med dressyrens målsättning att ha färre bedömnings-grunder i det tekniska utförandet, och fler och mer omfattande betyg under allmänt intryck. 

– Visserligen ska hästens form inbegripas i dag, men jag har känslan av att det tekniska utförandet ofta dominerar. Kvalitetsmässigt olika utföranden landar ofta på samma betyg.

– Man kan också fråga sig om aveln har styrt dressyrens målsättning i en ny riktning, och hur stort inflytande detta ska få ha i bedömningen. 

Varför är formen så viktig? 

– Hästarna är ofta för korta och går bakom lod med lite låsta ryggar. Ändamålet med dressyr är att bygga upp hästens styrka och det gör den inte om hästen går i fel form. Man kan få en häst att piaffera men om det är på fel sätt är det till ingen nytta. Hästen och ryttaren måste få tid på sig att bygga styrka och kompetens. 

– De moderna hästarna har gjort att det är lättare att göra de här konsterna än på min tid, men det tar inte bort behovet av styrketräning. Det handlar inte bara om avel, utan hur man tar hand om hästen som häst. 

Vad har du fått för reaktioner på dina inlägg? 

– Väldigt många positiva kommentarer faktiskt, i stort sett bara. 

Har du hört från de som bestämmer – förbundet?

– Nej, inte alls. Förbundet håller sig tysta, de har väl som policy att inte kommentera. Men det måste ju finnas någon som reagerar på förbundet, det här handlar om sporten och vår framtid.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 15/2024.